Jag vill, jag vågar, jag kan - Svalans undervisningsplan våren 2024

Svalan är en nystartad småbarnsavdelning. Det första arbetet handlar om att skapa trygghet, självförtroende och glädje för barnen i förskolans miljö. Vi utgår från att barn vill saker, att de ska hjälpas att våga pröva och möta förskolan, så att de kan göra det de vill tillsammans med barn och pedagoger.

Jag vill, jag vågar, jag kan

Bakgrund

Svalan är en nystartad småbarnsavdelning och saknar i nuläget bakgrund.

Nuläge

 Avdelningen har i nuläget tio barn och utökas med ytterligare fem barn i mars/april 2024.

Avdelningen öppnade i januari 2024.

Vi har arbetat systematiskt med inskolningsschema och därefter funnit vilken verksamhet som varit tryggast, gemenskapsfrämjande och mest lockande för barnen.

 

Vad erbjuder våra fysiska lärmiljöer?

Våra fysiska lärmiljöer erbjuder två rymliga rum med framför allt fyra stationer: Hemvrån, bygg- och konstruktionshörnan, rutschkanan och sagosoffan.

 

Vad har vi för kompetenser i arbetslaget och hur kan vi ta tillvara på dessa?

I nuläget arbetar Frans och Adeela på Svalan. I mars/april börjar My arbeta här.

Frans är förskollärare sedan 2001 med bortåt trettio år i yrket. Frans specialstyrkor är att spela gitarr och hålla i samling, socialt stärkande rollspel och att formulera sig bra i skrift för bl a lärloggar.

Adeela har arbetat som barnskötare sedan 2020. Adeelas specialstyrkor är skapande, bilddokumentation och att leka med barnen.

 

Mål 

Vad är det vi vill att barnen ska lära sig i den planerade undervisningen och varför?

Det första målet är att göra barnen trygga och självsäkra i förskolans värld.

Vi har kallat målet/projektet för: ”Jag vill, jag vågar, jag kan”.

Det bygger på att barn vill olika saker och vi vill stötta dem i att våga uttrycka och göra det de vill. På så sätt kommer barnen lättare att lära sig göra/kunna sådant som är utmanande och intressant för dem.

Under våren 2024 fokuserar vi på att grunda trygghet och social kompetens i den helt nya gruppen. Vi har några lekar som vi framför allt återkommer till. Målet är att skapa igenkänning, samarbetsförmåga, glädje, gemenskap och trygghet.

De dagliga rutinerna är i princip de samma varje dag. På det här sättet ger vi barnen trygghet, kontinuitet och kontroll över sin vardag. Vi vill även erbjuda undervisning i mindre grupper både med målning, lek i t ex hemvrån o dyl, för att upptäcka och synliggöra barnens intressen och utveckla sociala relationer.

 

Tre läroplansmål som stöder vår undervisning och verksamhet.

• Barnen ska utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,

• Förskolan ska ge varje barn förutsättning för att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• Förskolan ska ge varje barn förutsättning för att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

 

Vilken/vilka artiklar i FN:s barnkonvention kommer vi att arbeta med i er undervisning och på vilket sätt?

 

• Barnkonventionen artikel 2: Alla barn har lika värde och rättigheter, ingen får diskrimineras.
• Barnkonventionen artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.

 

Arbetssätt 

Hur startar vi upp den planerade undervisningen tillsammans med barnen?

Vi förbereder planerad verksamhet, t ex att måla och att leka i hemvrån, genom att en pedagog dukar fram skapar- och lekmateriel på en bestämd plats ca 09:15 så att undervisningen kan börja 09:30.

Vi vill observera/dokumentera vad barnen gör och säger under den planerade verksamheten. Därför har vi iPads, papper och penna framme. Vi bjuder in ett bestämt antal barn till undervisningen (två – fem barn). Den övriga gruppen är ute eller i ett annat rum för att göra undervisningen tydlig och rofylld. Vi avsätter tid för gruppen att avsluta undervisningen i lugn och ro.

 

Vad behöver vi utveckla i våra fysiska lärmiljöer (platser, material) för att understödja barnens lärande i enlighet med våra mål?

Vi utvärderar lärmiljöerna kontinuerligt och anpassar var lekmateriel bör finnas, samt hur mycket vi tycker är ”lagom”. Vi utvecklar tre väggytor: en för barnens födelsedagsbilder, en för kontinuerlig dokumentation av lek och undervisning, en för läromål och styrdokument som t ex barnkonventionen. Innehållet på väggarna utvärderas och ska vara föränderligt.

 

Hur skapar vi delaktighet för alla barn i undervisningsaktiviteterna vi planerat för?

Vid avdelningsplanering en gång i veckan reflekterar och utvärderar vi undervisning och lekar. Vi tolkar gemensamt hur barnen har visat intresse för fri lek och vår planerade undervisning.

 

Hur delar vi in barnen i undervisningsgrupper?

Än så länge har vi inga fasta grupper. Barngruppen är ännu inte fulltalig. Barnen är ofta sjuka och från dag till dag kan olika barn uttrycka behov av att få vistas i en lugn och liten grupp. Här är vi följsamma i första hand. Vi har listor där vi håller koll på vilka barn som fått en viss undervisning så vi inte glömmer någon.

 

Hur arbetar vi för att lyssna in barnens intressen för att vidareutveckla undervisningen (både den spontana och planerade)?

Vi utgår från vad barnen visar intresse för och utifrån våra reflektioner. Svalans barn är kommunikativa och tydliga med vad de vill. Det tar vi fasta på. T ex är djurläten och att sätta ord på kroppsdelar något som barnen visar tydligt intresse för. Vi följer upp det genom att använda leksaksdjur och samtidigt titta/lyssna på djur på nätet.

Vi planerar att ta fram bilder på kroppsdelar att sätta på väggen som är visuellt tydliga och som barnen kan kommunicera om.

 

Hur synliggör vi barnen och deras lärande för sig själva och för varandra i verksamheten?

Vi dokumenterar lärprocesserna på avdelningens väggar och i lärloggar.

 

På vilka sätt dokumenterar vi undervisningstillfällena?

I första hand med iPad och genom att skriva anteckningar som vi kan reflektera över vid avdelningsplanering en gång i veckan.

Avdelningsplaneringens timme är indelade i tre delar: 20 minuters reflektion, 20 minuters planering och 20 minuter för annat som exempelvis att skriva ut bilder eller att utveckla avdelningens lärmiljöer.

Tiderna för de tre delarna är preliminära och ändras efter behov.

 

Vad ska vi fokusera på när vi dokumenterar undervisningstillfällena för att få syn på de valda målen?

Vad barnen visar intresse för och vad de säger, samt hur de interagerar med varandra.

 

På vilka sätt gör vi barnen delaktiga i planering och dokumentation?

Vi är lyhörda för vad barnen uttrycker av intresse. Vi reflekterar gemensamt över och tolkar barnens reaktioner på lek och undervisning och anpassar kommande verksamhet utifrån deras behov och intresse. Vi försöker att vara lyhörda och flexibla. Vi uppmärksammar även att alla barns intresse är i fokus och att alla barn får ”komma till tals”.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,