Tema Kroppen: Sinnen (KÄNSEL)

Vi kommer fördjupa oss mer i sinnet KÄNSEL; om hudens anatomi och olika sätt vi kan erfara detta sinne i vardagen.

Undervisningsmål:

Människokroppen har traditionellt sett fem större sinnen - lukt, smak, syn, hörsel och känsel - och det är med hjälp av dessa som vi får en uppfattning om vår omvärld. Sinnena hjälper oss, via sinnesceller (receptorer), att förvandla intryck till upplevelser genom att ta emot information (elektriska signaler) som sedan förs vidare till hjärnan (som nervimpulser i nervtrådarna). Det är först när informationen når hjärnan som vi blir medvetna om ex. ljud, smak och lukt, och detta i sin tur hjälper oss att reagera på ett lämpligt sätt i olika situationer.

 

Under arbetet med Sinnen kommer vi fokusera på två av våra fyra målområden, Mål 2 Kommunikation, kultur och språk samt Mål 3 Lek då dessa går naturligt hand i hand. Utifrån dessa målområden vill vi skapa förutsättningar för att varje barn ska få möjlighet att utveckla ett nyanserat tal- och ordförråd utifrån vårt tema om kroppen, utveckla sin nyfikenhet, kreativitet och lust att lära, samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.

 

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå? Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla.

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?

För att alla barn ska få möjlighet att erfara arbetet med de olika sinnena så kommer vi arbeta ungefär två veckor per sinne, från Oktober - December. Vi ger varje del tid, vissa saker kommer ta längre tid än två veckor men vi vill kunna erbjuda barnen kvalitativ undervisning istället för att skynda oss igenom något. Vi kommer ta pauser under hösten för andra projekt som traditionella högtider och arbete med barnkonventionen m.m.

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen? 

Vi kommer starta vårt arbete med en sorteringsövning med barnen, som vi sedan kommer upprepa halvvägs in i temat och på slutet. På så vis kan vi se barngruppens förkunskaper samt vad de tagit till sig under temats gång. Vi följer kontinuerligt upp vårt arbete med dokumentation och reflektion, både enskilt och i arbetslaget, för att kunna se vad som fungerar bra och vad som kan behöva ändras.

• Hur ser det ut när vi nått målen? Vilket är vårt förväntade resultat?

Vår målsättning är att barnen fått erfara de olika sinnena i pedagogiskt planerade kontexter men att de även tar med sig dessa erfarenheter in i sin fria lek för fortsatt utforskande, samt att de använder de tematiska fokusord och tecken vi arbetat med.

• FOKUSORD Sinnen (Känsel)

Känselkropp, nerv, ryggmärg, varm, kall, hård, mjuk, sträv, len.

• PLANERADE AKTIVITETER är bland annat:

Gå barfota på olika material, känna på saker i en låda och beskriva vad det är utifrån hur det känns, göra sensoriska känseltavlor, leka med is, göra samt prova på olika lekmaterial som månsand, goobleck och slime. Diskutera hur saker kan kännas olika när det är blött eller torrt, kallt eller varmt (ex. Varmt vatten mot is, torr sand mot geggamoja)

Undervisningsmetod:

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsmål.

• Pedagogiskt ställningstagande (förhållningssätt och bemötande)

  Vi är närvarande pedagoger som använder våra förutbestämda fokusord och tecken dagligen i olika situationer för att vara språkande och utforskande förebilder för barnen. Vi ställer följdfrågor och tar tillsammans med barnen deras upptäckter vidare, ex. i sandlådan undersöka hur sand kan kännas annorlunda beroende på om den är torr eller blöt, eller hur en skugga ändrar storlek och form beroende på ljusets vinkel och avstånd. Vi återupprepar det vi lärt oss mer om och använder detta i andra sammanhang under dagen, ex. benämna smakerna på leksaksmaten som sur, söt, salt, besk. Vi använder oss av ett lugnt och tillåtande samtalsklimat med öppna frågor, nyfikenhet, och bekräftar och vidareutvecklar det barnen intresserar sig för. Vi använder bildstöd och TAKK som komplement till det verbala språket.

• Undervisningsmetod/ strategi Vi delar upp arbetet med sinnena i fem olika delar, för att kunna lära oss fokuserat om ett sinne i taget. Vi lär oss om synen, hörseln, smaken, känseln och lukten. Vi lär oss grundläggande fakta om de olika sinnena genom att kombinera faktatext, bild, digitala verktyg och skapande för att erbjuda barnen ett lärande utifrån många olika infallsvinklar. Vi går djupare in på fakta om ögon, mun, hud, öra, näsa för att lära barnen om hur dessa organ är uppbyggda. Barnen kommer i mindre grupper få skapa sinnesflaskor för att öva på samarbete, för att vara delaktiga i att skapa ett material vi kan använda på avdelningen, och för att ge barnen möjlighet till ökat talutrymme och fokuserad språkutveckling utifrån barnens förutsättningar. Vi anpassar aktiviteterna utifrån ålder och mognad, för att ge barnen så goda förutsättningar som möjligt att omvandla informationen till kunskap.

• Barnets inflytande Alla barn deltar i aktiviteterna utifrån sina förutsättningar, och undervisningen anpassas utifrån barnens ålder och behov. Genom stapeldiagram med duplobitar, i kombination med tydliga bilder på de olika sinnena vi ska arbeta med, kan vi på ett konkret och synligt sätt göra barnen delaktiga i att rösta fram vilket sinne vi ska fördjupa oss i härnäst. Barnen blir delaktiga i temaväggen vi bygger upp, där vi också sätter upp bilder vi tar på barnens lärande i stunden, så att de kan mötas och prata om att ”där gjorde vi det där, där är jag”.

 

Organisering för undervisning:

(Utformning av miljö, material, grupp och struktur) 

Vi vill erbjuda barnen en trygg, rolig och lärorik miljö att både vistas och lära i. Vi vill att barnen känner sig hörda och sedda, att de ser fram emot det vi ska lära oss mer om och upplever att de lärt sig någonting nytt och intressant.

Vi delar upp i mindre grupper. Vi måste kunna erbjuda barnen tid och talutrymme, och möjlighet att fördjupa oss i det barnen fattar intresse för.

Vi delar upp temat i mindre delar för att det ska vara tydligt för barnen vad vi lär oss om, vad vi gjort innan och vad vi kommer göra härnäst. Genom att utforma undervisningen så att den innefattar olika delar som böcker, ”film”, skapande m.m. kan vi möta barngruppen utifrån var individerna är, vilka förkunskaper de har, vilka språkliga förmågor de besitter, och att människor lär sig på olika sätt (vissa genom teori, vissa genom praktik).

Vi måste alla vara aktiva i arbetslaget med att ta ansvar för att arbetet genomförs, dokumentera lärandesituationer, använda de fokusord vi gemensamt bestämmer, och se till att ge barnen språklig undervisning i såväl den fria leken som den pedagogstyrda, samt utomhus och inomhus. Vi måste kunna ta över aktiviteter för varandra vid behov, och måste därför vara pålästa, flexibla och nyfikna på att utforska tillsammans med barnen.

Våra lärmiljöer kommer under arbetets gång byggas på mer och mer med sensoriskt material, som komplement till dokumentationsväggen, för att erbjuda barnen att på eget initiativ och med fri tillgång kunna utforska materialet vidare och i den fria leken kunna sätta tanke och ord på vad det är de upplever.

 

Hur synliggör vi arbetet?

Genom dokumentationsväggen i vår hall bredvid skötrummet kan vi successivt bygga upp dokumentation med bilder, text och skapande om vad vi lär oss om och även gå tillbaka för att se vad vi gjort innan. Detta är något vi prövat tidigare som gav bra resultat både för barn, vårdnadshavare och oss pedagoger då dokumentationen blev mer levande i att ständigt utökas. Vi synliggör vårt arbete i veckobreven, individuella lärloggsinlägg och genom samtal med vårdnadshavare.

Vilket material använder vi oss av?

Barnböcker riktade till temat, tillgängliga faktaböcker att läsa/titta i tillsammans med barnen. Digitalt inhämtad information från ex. 1177. Skapande material på avdelningen. Digitala verktyg som projektor, QR-koder.