Matteus förskolor - Grundplanering 2, 2024- Förskolan Resedan, Salvia

Vi fortsätter att utforskar hur vi kan växa tillsammans med naturen.

1. Reflektion kring observationsperioden

Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen?

-Vi upplever att barnen snabbt blir intresserade av det vi erbjuder.
Utflykt skogen: Själva aktiviteten att gå iväg på utflykt upplevs intressant. Plockat pinnar lockar mest om vi tittar på val av material i skogen. Rörelsen i skogen, att ta sig upp och ner i den ojämna terrängen.
-När vi tittat på bilddokumentation från skogen, riktas barnens fokus och samtal kring bilden med djurspillningen på.
-Dansen upplevs intressant. Både den ”skapande dansen” och med tex Pippi.
-Skapandetekniker som rita och måla. (Vi vill använda det som verktyg för ämnet, men också låta det vara viktigt i sig självt ”jag vill måla”)
-Klippa som aktivitet

 

Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på?
-Ordbilder och bokstävers betydelse. ”Vad står det där?”
-Vad kan jag göra med naturmaterialet, tex vad händer om jag trycker på rönnbäret? Vad händer när jag trycker ihop löv?
-Vi ser en nyfikenhet när naturmaterialet förändras/går sönder, ex en sprucken kastanj. Löven blir prassliga efter ett tag.
-Vatten. Vi ser engagemang när vi dukar fram vattenlek, men också många spontana lekar vid handfaten. Görande: Smaka, ösa, fylla, hälla, plaska, skapa strålar och bli blöt. Rörelsen?
-Barnen är nyfiken på varandra. Tillsammansleken, fysisk närhet, pratar om och till varandra.

Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?
-Sensoriskt: smaka, känna, klämma, lukta, titta, observera och ljuda.
-Ställt frågor och varit i dialog.
-Tolkat bilder och det verkliga (nyckelpigan)
-Blivit erbjudna olika uttrycksformer för att utforska, tex dansa/kroppen, måla, lera.

Vad är vi pedagoger nyfikna på?
- Odling plantera, tillsammans växer vi, empati.  
- Skapa miniatyrskog av kartong/naturmaterial,
- Vara i det lugna, sinnliga i nuet i naturen.
- Estetiska, landart, mönster i naturen.
- Naturens likhet till vår egen kropp i form av olika mönster. Tex. Lövets nerver/våra blodådror
- Skapa med naturmaterial exempel, bokstäver, sitt namn.

Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med? Vad är utforskningsbart?
Vi fortsätter utforska skogen och vatten, vatten i naturen, från droppe till…
Vara kvar i det sinnliga och långsamheten, stanna i nuet med fokus på barnhälsa. Vad händer i skogen när vintern kommer? Vart tar löven vägen? Vad händer med vattnet? Vi ser möjligheter för naturexperiment och att ta in årstiderna i lärmiljöerna.

2. Definiera kortfattat ert projektval/Projektrubrik( Den sinnliga skogen)
Att vara i det sinnliga, känna efter, ta vara på, komma nära barnhälsan utifrån vad som händer i kropp och knopp när vi stannar kvar i de olika årstiderna.
Tillsammansleken blir starkare när vi är på utflykt, är det för att vi är varandras tryggheter utanför förskolan? Det blir en neutral plats utan maktspel i det materiella.
Hur kan vi hjälpa varandra i skogen när man står inför utmaningar, ex. ta sig upp och ner för backar.

3. Projektplan

Syfte

- Att förstå sig själv och sin omgivning
- Att komma nära sig själv och sina känslor genom att vara i det sinnliga och sensoriska med naturen.

- Skapa goda trygga relationer i barngruppen genom att ta vara på tillsammanslekarna i skogen

- Ge förutsättningar för att barnen ska vara synliga och delaktiga i lärmiljön.
- Utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik. 

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

 

Samarbeta, att få fatt på sig själv och varandra, empati för naturen, matematiska begrepp ex. spiral, cirkel, hel och halv, stor, liten, tung, lätt.
Kommunikativa kunskaper som att berätta, visa genom att peka, säga, skapa som uttrycksform.

 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Erbjuder samma saker flera gånger, upprepningen ger chans till att säga ja.
Stanna kvar för att alla ska få möjlighet att ta del av det vi erbjuder.
Låta det ta tid för barnet att själv komma fram för att utforska i sin egna takt.
(Ex. Första gången kanske tittar på andra gången känner tredje gånger vill prova)

Vi ser att barnen är delaktiga på olika sätt, vissa genom att observera vissa deltar sidan om vissa är aktivt med i olika konstellationer som erbjuds.
Vi lyssnar in barnen och erbjuder aktiviteter utifrån det barnet säger eller visar, ex. Klippa med sax, går till handfatet för att leka med vatten.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

Lärloggar, öppna dialoger vid hämtning/lämning, utvecklingssamtal och föräldramöte.

 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet och som skapar förutsättningar för en tillgänglig lärmiljö? 

Vi ser att lärmiljöerna är levande och följer projektets gång och fortsätter ha det så.

Hur fyller vi ut hyllorna med material, lekrutor, naturrutor, vattenrutor?

Hallen som bygg och konstruktion stanna kvar med en grupp i hallen, plocka fram byggmaterial från skåpet.

 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?
Ta med naturmaterial in för att skapa skog i lärmiljön som en förstärkning till utflykterna.
Bilddokumentation för att skapa reflekterande samtal barn-barn men också barn-vuxen.
Duka fram aktiviteter som kopplas till det vi gjort under förmiddagen på eftermiddagen.
Visst material får lov att stanna i laddningen av en aktivitet medan annat material får vara flytande hela dagen.

 

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena?

Vi försöker hålla en rödtråd i dagen kopplat till projektet och ge utrymme för att barnen själva kan välja om de vill stanna kvar i det eller utforska, leka något annat. Skapar delmoment i undervisningen ex. byta ut materialet göra undervisningen längre.

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Mönster, matematiska begrepp, räkna, antal.

Vilka är projektets språkliga möjligheter?

Möta nya ord, högläsning, ordbilder, bilddokumentation

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Möter olika skapande tekniker, årstiderna, färgerna i naturen, förståelse för kretslopp, livscykler.  

 

Vilka är projektets möjligheter kring hållbar utveckling, ekonomisk, ekologisk och social?

Medvetet förhållningssätt kopplat till materialet och hur vi använder det, pappersåtervinning, ta tillbaka naturmaterial till skogen, empati för naturen och varandra, stärka samhörigheten i gruppen i naturen och tillbaka i lokalerna.

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Skapandetekniker, med inspiration från/med naturen. Skapa i olika material som lera, färg, dans, musik.

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Projicera natur, fallande löv, lekvärld eller inspiration, mikroskop ägg? Polyglutt. Urplay.

 

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

I reflektionen ta på sig olika glasögon för att observera vilket lärande och strategier barnet utvecklar och uttrycker. Vi kopplar på olika ämnen i samma aktivitet/undervisning.
Upprepning och repetition.

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning  för att hitta intressanta ingångar?

 

Eller behöver vi smalna av? Hur?

 

Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens fokusområden 

- Barnhälsa

Hur ska ni arbeta med att stärka barnens hälsa utifrån de tre perspektiven- social, fysisk och psykisk?

Fysiskt- yoga, dans och skog,
Psykiskt- yoga rörelser med andning, vara i nuet i naturen
Socialt- mötesplatserna blir i de olika aktiviteter som vi erbjuder, bilddokumentationen skapar utrymme för reflekterande samtal och synliggörs varandra och sig själv för andra.

- Förskolans demokratiska uppdrag och barns rättigheter.
Vilka är projektets demokratiska möjligheter och hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?
Vi arbetar med kompisböckerna, vi planerar för teater kopplat till böckerna, vi använder oss av olika begrepp till barnkonventionen som rättighet, samtycke, säga stopp, tydliga val.

Gör en struktur kring undervisning utifrån ert projektval, utgå från tydliggörande pedagogik.

Inkludera hur Widgit online kan vara ett stöd för er i arbetet.
- Vi kommer använda widgit online för att synliggöra i hallen vid på/avklädning.
- I samlingen, veckodagarna, månaden, årstiderna och vädret.
- I lokalerna för att synliggöra materialet och dess hemvist.