Kretslopp och hållbar utveckling

Fotosyntes och cellandning samt kolets och vattnets kretslopp är de kretslopp som ingår i kapitlet Kretslopp. Eftersom bland annat fotosyntesen är en ekosystemtjänst tas dessa också upp i kapitlet. I kapitlet Hållbar utveckling diskuteras problem i miljön, bland annat den förstärkta växthuseffekten, övergödning och försurning. Varför är det problematiskt med stora fiskodlingar? Hur skiljer sig förnybara energikällor från de som är icke-förnybara? Vad finns det för problem kopplat till plast och metaller? Hur påverkas de känsliga korallreven av förändringar i miljön?

Undervisningens mål

• Veta hur kolatomerna vandrar i ett kretslopp.
• Kunna förklara fotosyntesen och förbränning (cellandning)
• Känna till hur mycket kol som finns i oss människor.
• Veta vilken betydelse kol har för allt levande.
• Kunna berätta om kolets påverkan och betydelse för miljön.
• Kunna beskriva den naturliga (goda) växthuseffekten.
• Begreppet hållbar utveckling.
• De olika dimensionerna social, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling och vad de innebär.
• Förstå vad en sårbar plats är.
• Ha kunskaper om naturtillgångar, förnybara och icke förnybara.
• Känna till de globala målen

Så här kommer vi att arbeta:

• Lyssna på genomgångar
• Titta på film
• Samtala
• Arbeta enskilt och i grupp
• Läsa olika texter
• Söka information på olika sätt
• Göra experiment och undersökningar
• Lära in nya ord och begrepp
• Test, läxförhör och prov

Detta bedöms:

Jag kommer att bedöma:

- hur väl du kan delta i en diskussion
- hur väl du kan genomföra en undersökning, dokumentera den och resonera kring den
- hur du använder de nya ord och begrepp du har lärt dig

Begrepp

1. fotosyntes

   Process hos växter där kolhydrat och syre bildas av koldioxid, vatten och ljusenergi.
   kloroplast

   Finns i växtcellen. Innehåller det gröna pigmentet klorofyll.
   klorofyll

   Det gröna pigment som är nödvändigt för fotosyntesen.
   klyvöppning

   Liten öppning på bladets undersida. Genom den tas koldioxid upp.
   glukos

   Kolhydrat som bildas i fotosyntesen.
   cellandning

   Process hos levande organismer. Glukos och syre reagerar och bildar koldioxid och vatten. I processen frigörs energi.
   respiration

   cellandning
   kolets kretslopp

   Kol finns i alla levande organismer. Växten bildar glukos. Glukos ger energi i cellandningen, samtidigt avges koldioxid till luften. Koldioxid tas upp av växten i fotosyntesen. Djur äter växter. När organismer dör bryts de ned, då frigörs bland annat koldioxid. Fossila bränslen förbränns och ger ett tillskott av koldioxid till atmosfären.
   fossila bränslen

   Icke-förnybar energikälla. Utvinns ur råolja. Råoljan har bildats från döda organismer långt ner i berggrunden under högt tryck under många miljoner år. Avger koldioxid vid förbränning.
   koldioxid

   Gas som är nödvändig för fotosyntesen. Tas upp genom bladens klyvöppningar.
   förstärkt växthuseffekt

   Den effekt som beror på de fossila bränslenas tillskott av koldioxid till atmosfären.
   vattnets kretslopp

   Vattnet som finns i hav och sjöar avdunstar och vattenångan stiger uppåt i atmosfären. Där kondenserar den och bildar moln. Nederbörd faller till marken som regn eller snö. Vattnet återvänder till hav och sjöar med bland annat vattendragen.
   ekosystemtjänster

   Naturen sedd ur ett mänskligt perspektiv. De behov vi har av naturen för att kunna leva.

    

   förnybar energikälla

   Energikälla som hela tiden nybildas. De tar inte slut.

   vattenkraft

   Förnybar energikälla. Vattendrag däms upp och energin i det rinnande vattnet utnyttjas. Sammansättningen av organismer i vattendraget kommer successivt att förändras mot de som trivs i stillastående vatten istället för i rinnande vatten.

   fossila bränslen

   Icke-förnybar energikälla. Utvinns ur råolja. Råoljan har bildats från döda organismer långt ner i berggrunden under högt tryck under många miljoner år. Avger koldioxid vid förbränning.

   kolkraft

   Icke-förnybar energikälla. Energikälla som utnyttja energin som frigörs vid förbränning av stenkol. Orsakar försurning och global uppvärmning.

   kärnkraft

   Icke-förnybar energikälla. Energikälla som utnyttjar energin i radioaktiv strålning.

   radioaktiv strålning

   Frigörs när atomerna i instabila grundämnen sönderfaller.

   råvaror

   Resurser som vi människor har behov av för att leva och för tillverkning av produkter. Exempel är vatten och metaller.

   fosfor

   Ämne som ingår i handelsgödsel som sprids på åkrarna. Ämnet kan återvinnas genom kompostering av mat och genom att ersätta handelsgödseln med naturgödsel.

   metaller

   Grundämnen som utvinns ur berggrunden. Används vid tillverkningen av många produkter. Exempel på dessa grundämnen är järn och koppar.

   sällsynta jordartsmetaller

   Metaller som är viktiga vid tillverkningen av elektroniska produkter. De finns utspridda i berggrunden och är inte lika samlade i malmer som järnet är.

   växthuseffekt, växthuseffekten

   Effekt som orsakas av de gaser som absorberar den reflekterade värmestrålningen från jordytan och håller kvar den nära jordytan. Utan denna effekt hade temperaturen vid jordytan legat på ungefär minus 18º C. En av dessa gaser är koldioxid. 

   förstärkt växthuseffekt

   Den effekt som beror på de fossila bränslenas tillskott av koldioxid till atmosfären.

   global uppvärmning

   En effekt av höjningen av medeltemperaturen på jorden. Höjningen av medeltemperaturen beror på den förstärkta växthuseffekten. 

   försurning, försurningen

   Har som effekt att pH-värdet i sjöar, hav och mark sjunker. Orsakas av försurande ämnen som svaveldioxid och kväveoxid.

   försurande ämnen

   Ämnen som sänker pH-värdet i mark och vatten. Svaveldioxid och kväveoxid är exempel på sådana ämnen.

   övergödning, övergödningen

   Orsakas av att stora mängder mineralämnen från bland annat handelsgödsel kommer ut i hav och sjöar. Som en effekt av detta ökar växtligheten i vattnet. När växterna bryts ned förbrukas syre vilket leder till syrebrist i vattnet. Detta leder till att vattenlevande djur dör. 

   miljögifter

   Ämnen som är giftiga för levande organismer. Ämnena bryts inte ned eller är mycket långlivade i naturen.

   tungmetaller

   Giftiga metaller som bly, kadmium och kvicksilver.

   perfluorerade ämnen

   Kolföreningar som innehåller fluor. Används för att ge en vattenavvisande ytan på exempelvis textilier.

   miljömärkning

   Talar om för konsumenten hur en vara är producerad. Finns på livsmedel och många andra produkter.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.
• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Uppgifter

Energikällor

Ved, kärnkraft och fossila bränslen är tre energikällor.

Vilka av dem är förnybara? Icke-förnybara? Motivera varför.

Det finns för- och nackdelar med dessa bränslen? Ta fram argument för- och emot användningen av varje bränsle.

Kolets kretslopp och växthuseffekten

Din uppgift är att rita och skriva om kolets kretslopp och växthuseffekten.

Du ska skriva max 200 ord och rita eller använda t.ex. canva för att illustrera dem.

Frukostrestaurangen

00a_10_uppgift_frukostrestaurang.pdf

Laboration - Finns det enzymer i saliv?

Laboration finns enzymer i saliv.docx

Ämnen i maten - instuderingsfrågor

mat.pdf

Ämnen i maten - instuderingsuppgift.docx

pH-labb

lektion-se_7582_pH-labb.pdf

Choklad - en smak av metall

Laborationsinstruktion

Choklad är gott! Det är också ett spännande material, som får olika egenskaper beroende på i vilka propotioner man blandar ingredienserna, och hur man framställer chokladen.

Här ska du provsmaka tre olika chokladsorter! Din uppgift är att klura ut vilken av chokladsorterna som har högst kakohalt, och vilken som har lägst.

Du behöver:

Olika sorters choklad, i bitar. Det ska inte synas vad det är för sorter (endast din lärare vet svaret)

Så här gör du:

1. Smaka på chokladbitarna, en sort i taget.
2. Bedöm utseende (färg, glans), doft (fyllighet ,friskhet, m.m.), smak (sötma, bitterhet, fruktighet, association), och eftersmak (hur länge smakar det).
3. Drick vatten emellan varje provtagning, ät eventuellt gurka.
4. Fyll i tabellen
5. Gissa vilken choklad som har högst kakaoinnehåll, och vilken som är lägst.

Choklad- tabell.docx

Finns det kemi i munnen?

Tänk på en sur citron. Hur känns det i munnen när du äter den?

När vi tänker på mat, ser mat eller äter mat producerar våra spottkörtlar massa saliv. Men varför är det så? Vad innehåller saliven?

Du behöver:

• Marshmallow
• Tidtagarur
• Tabell
• Sax

Så här gör du:

1. Klipp marshmallowasen i fyra lika stora bitar.
2. Fundera över vilken av metoderna nedan som snabbast kommer att få godisbiten att "smälta". Fyll i tabellen där det står hypotes.
3. Ät upp en bit i taget enligt tabellen, samtidigt som du mäter hur lång tid det tar för dig att "smälta" godisbiten. Fyll i tabellen där det står tid.

Finns kemi i munnen - tabell.docx

Att fundera på:

Stämde dina antaganden? Jämför din hypotes.

Varför tror du att den metod som fick snabbast tid lyckades bäst?

Vad innehåller saliv?

Ämnen i maten - Instud.

1606216974036_mat.pdf

1606216974499_amnenimaten-instuderingsuppgift.docx

Vilket näringsämne?

Vilket näringsämne.docx

Kroppen behöver näring

Kroppen behöver näring instuderingsfrågor.docx

Kroppen behöver näring.docx

Laboration: Effekten av Osmos i potatis

Laboratorium: Osmosens effekt på potatis i olika koncentrationer av saltlösningar

Syfte

Att undersöka hur olika saltvattenhalter påverkar vattenbalansen i potatis genom osmos.

Material

• Färskpotatis
• Skalare och kniv
• Bägare
• Provrör eller små koppar
• Vatten
• Salt (natriumklorid)
• Våg kit
• Skärbräda
• Markör
• Stoppur eller klocka

Hypotes

Ta fram en hypotes om hur olika saltvattenhalter påverkar potatistärningarnas massa genom osmos.

Metod

Beredning av potatis:

Skala potatisen och skär den i lika stora tärningar (ca 1 cm³).

Väg varje potatistärning och notera dess ursprungliga massa.

Beredning av saltvatten:

Bered fyra olika saltlösningar genom att lösa upp olika mängder salt i 100 ml vatten: * 0% (rent vatten) * 1% salt * 5% salt * 10% salt

Märk provrören eller bägarna med koncentrationerna.

Montering av experimentet:

Placera en potatistärning i varje provrör.

Fyll provrören med respektive saltlösning så att potatistärningarna är helt täckta.

Observation och mätning:

Låt potatistärningarna ligga i lösningarna i 30 minuter.

Ta ut potatistärningarna, torka dem försiktigt med hushållspapper och väg dem igen.

Notera den slutliga massan för varje kub.

Resultat

Registrera dina observationer och mätningar. Beräkna skillnaden i massa för varje potatistärning före och efter experimentet.

Analys

Analysera dina resultat. Hur påverkar olika saltkoncentrationer potatistärningens massa? Hur stämmer resultaten överens med din hypotes?

Diskutera fenomenet osmos och hur det påverkar cellerna i potatisen.

Slutsats

Skriv en slutsats som sammanfattar vad du har lärt dig om osmos och dess inverkan på potatis i olika saltvattenlösningar.

Frågor att besvara

Varför är det viktigt att ha en kontroll (0 % saltlösning) i experimentet?

Hur skulle du förvänta dig att resultaten skulle förändras om experimentet utfördes med en annan växt eller frukt?

Hur kan kunskapen om osmos tillämpas inom jordbruk och livsmedelslagring?

Säkerhet

Använd kniv och skalare med försiktighet för att undvika skador.

Lärandemål

• Förstå begreppet osmos och dess effekter på växtceller.
• Formulera en hypotes och designa ett experiment för att undersöka effekterna av olika koncentrationer av saltlösningar på potatistärningar.
• Analysera och tolka experimentella resultat för att dra slutsatser om osmosens inverkan på potatis i olika saltlösningar.

Film om Osmos

https://app.binogi.se/l/osmos

Matplanering

Din uppgift är att beskriva en dag i ett hälsosamt liv.

Du ska planera minst 5 måltider under en dag och försöka få det så näringsriktigt som möjligt baserat på en ungdom.

T.ex.

Frukost

Mellanmål

Lunch

Mellanmål

Middag

Den jäsande ballongen

Labboration - jäst.docx