Makten i Sverige

Inför valet i september 2018 ska vi lära oss om hur Sverige styrs och hur ett demokratiskt val går till. Det innebär att vi kommer titta närmare på hur regering och riksdag är uppbyggda och fungerar samt gå igenom de olika politiska partiernas ideologier och vad de tycker i olika aktuella frågor. I vårt arbete kommer vi även att titta bakåt i tiden för att se hur och varför den allmänna rösträtten i dagens svenska samhälle uppstod.

Material vi utgår ifrån:

- Serierna ”Dröm om demokrati” och ”Så funkar Sverige” från ur.se.

- Arbetsområdet ”Valet 2018” i vårt interaktiva läromedel Clio online.

- Uppgifterna ”Rösträtt - en självklarhet?”, ”Fria val - en demokratisk rättighet”, ”Demokrati” och ”Bättre förr?”      

   på Clio online.

- Uppgifterna ”Tjat...eller?, ”Debattera” och ”Argumenterande text” på Clio online.

- Nyhetstidningar.

- Riksdagens hemsida.

- De olika riksdagspartiernas hemsidor.

- Rädda barnens hemsida.

- FN:s hemsida.

Aktiviter kopplade till arbetet:

- Lokalisera valaffischer - var sitter de och varför?

- Fotografera valaffischer för att diskutera budskapen - vad betyder egentligen det som är skrivet?

- Lärare fotograferar/filmar när de röstar och delar med elever.

- Eleverna får i uppgift att följa med förälder/föräldrar som röstar. De dokumenterar genom att ta en selfie på  

   sig själva utanför vallokalen. Dessa sätts upp i klassrummet.

- Eleverna skapar egna häften om partierna i grupp (ett parti per grupp).

- Grupperna presenterar sitt parti för klassen med hjälp av en Keynote-presentation.

- Eleverna ritar och målar partisymboler som sätts upp.

- Serierna ”Dröm om demokrati” och ”Så funkar Sverige” (ur.se) blir avstamp för egna reflektioner och

   gemensamma diskussioner.

- Vi läser nyheter och tittar på Lilla aktuellt för att hitta aktuella frågor som engagerar eleverna vilka blir grund

   för att träna förmågan att reflektera och uttrycka egna åsikter, argumentera och vara kritisk till sådant man

   läser.

- Lärare delar egna erfarenheter av diktatur, val och rösträtt med bilder och berättelse (Patricio och Chile)

- I arbetet med de mänskliga rättigheterna och barnens rättigheter använder vi det interaktiva materialet ”Livets

   lotteri” som finns på Rädda barnens hemsida.

- Med utgångspunkt i ”Livets lotteri” skapar eleverna en plansch med fakta om levnadsvillkor för barn i olika

   delar av världen och jämför med hur barn i Sverige har det. Likheter ochh skillnader? Orsaker och

   konsekvenser? 

- Eleverna kommer under arbetes gång att få någon typ av uppgift som syftar till att de ska träna sin förmåga

   att argumentera. Sakfrågan som argumentationen ska handla om kommer att utgå ifrån något individuellt (till

   exempel ”Jag vill ha en cykel för att...”)

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Kriterier

• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
• Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
• Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
• Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
• Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.