Programmera mera och mycket annat.

Programmering, maskinkod, algoritmer, bugg, loopar, villkor, datorspel, virus, säkerhet, internet, sociala medier, robotar och AI.

Planering 3c Programmera mera & Programmera 2.0

Vecka	Vad?	Hur?
V.4	Vad är en bugg? Vilka olika språk kan eleverna? Vad har språken gemensamt? Grammatik och stavningsregler m.m. Man kan även säga samma sak på olika sätt. På samma sätt fungerar programmeringsspråk. Det finns över 1000 olika programmeringsspråk, som används för olika ändamål. Alla programmeringsspråk har en väldigt bestämd grammatik och stavning. Gör man minsta fel, fungerar ingenting.	Se avsnitt 4 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Jämför programmeringsspråk. ·     Uppgift 2: Hitta buggen.
V.5	Vad är en loop? Loop betyder att något görs om och om igen. Vad har eleverna för loopar i sitt liv?	Se avsnitt 5 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Olika sätt att skriva loopar. ·     Uppgift 2: Dansprogrammering.
V.7	Vad är en algoritm? Introduktion av begreppet algoritm – en instruktion som datorn skall följa. Algoritm går också likna vid ett recept. I matematiken används begreppet algoritm för att beskriva uppställningar. Det är som ett recept för hur ett tal ska räknas ut.	Se avsnitt 6 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Algoritm för en saga version 1. ·     Uppgift 2: Algoritm för en saga version 2. ·     Uppgift 3: Vardagsalgoritm. ·     Uppgift 4: Prova på blockprogrammering.
V.8	Hur styr villkor programmering? Introduktion av begreppet villkor. Villkor ligger bakom det mesta vi upplever i den digitala världen.	Se avsnitt 7 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Spela villkorsspelet. ·     Uppgift 2: Bygg ett eget datorspel i klassrummet.
V.13	Musik och programmering. Vad är skillnaden mellan musik som spelas på ett akustiskt instrument och den som spelas på ett digitalpiano. I det akustiska pianot skapas ljudet av att strängarna sätts i svängning när en tangent trycks ner. I ett digitalpiano är det ettor och nollor som får ljudet att låta på olika sätt, beroende på hur pianot har programmerats.	Se avsnitt 8 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Musik, noter och kod. ·     Uppgift 2: Musikrobotar.
V.15	Bli en bra programmerare. Olika förmågor, färdigheter och egenskaper är bra att ha om man ska bli duktig på att programmera.	Se avsnitt 9 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: Para ihop kod och bild. ·     Uppgift 2: Figurjakt i klassrummet.
V.16	Vad är artificiell intelligens? Introduktion av begreppet AI, Artificiell Intelligens. Artificiell betyder konstgjord. Detta är ett av programmeringens mest spännande områden. Självkörande bilar exvis. Ett annat exempel på AI är chatbotar som används för att svara på frågor på företags kundtjänst. Känner ni till andra chatbotar?	Se avsnitt 10 i Programmera mera UR.se. ·     Uppgift 1: AI och chatbotar. ·     Uppgift 2: Skriv och berätta. ·     Uppgift 3: Programmera en chatbot
V.17	Tema datorer. Vad är en dator? Begrepp – CPU, transistor, bit, ASCII, server, input, output, molnet, enkortsdator, RAM, grafikkort, minne samt CU.	Se avsnitt 1 Programmera mera 2.0 UR.se.         Uppgift 1: Input och output..        Uppgift 2: CU-ALU skärm.
V.18	Tema mobilspel. Begrepp – loop, algoritm, logiska grindar, casual games, narrative designer.	Se avsnitt 2 Programmera mera 2.0 UR.se.        Uppgift 1: Ändra ett spel.    Uppgift 2: Göt ett eget Flappy bird.
V.19	Tema Internet. Vad är egentligen internet och hur fungerar det?	Se avsnitt 3 Programmera mera 2.0 UR.se.    Uppgift 1: Skicka meddelande över internet.        Uppgift 2: Kryptering.
V.22	Tema säkerhet. Skapa en förståelse för att även skadlig kod är skapad av människor. Människor skriver både kod till virus och till virusskydd. Begrepp – tvåfaktorsautentisering, trojan, virus, mask, hacka, phishing.	Se avsnitt 6 Programmera mera 2.0 UR.se.    Uppgift 1: Beräkna säkerhet för lösenord.     Uppgift 2: Tvåfaktorsinlogg.
V.23	Tema Sociala medier. Hur programmering styr de miljöer där vi tillbringar tid till på nätet. Vad är sociala medier? Vilka sociala medier använder ni?	Se avsnitt 7 Programmera mera 2.0 UR.se.    Uppgift 1: Analysera sociala medier.    Uppgift 2: Digitopia.
c

Källa:

Programmera Mera UR.se, lärarhandledning, Karin Nygårds

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll

• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.
• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.
• Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier
• Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.
• Att styra föremål med programmering.