Stormaktstiden - Östersjörikets framväxt och Frihetstiden

Mellan 1600-1700 förändrades Sverige på flera olika sätt. De allra flesta svenskarna hade det ganska fattigt, många svalt och saknade både bostad och inkomstkälla. Enbart kungen och hans närmaste män bestämde över Sverige och alla svenskar. Sverige var ett fattigt land där kungar som varit enväldiga fick börja att dela med sig av makten, Sveriges gränser förändrades under ca. 200 år av krig kring Östersjön. Vetenskapen förändrade bland annat människors sätt av leva och vanliga människan lärde sig att läsa och skriva. I världen hade upptäcktsresanden tidigare upptäckt Amerika och sjövägen till Indien. Nu så börjar detta påverka bland annat handel. Detta vet vi för att kyrkoböcker, protokoll och andra skriftliga dokument blev viktiga källor. Efter Stormaktstiden kom Frihetstiden. Frihetstiden är ett samlingsbegrepp för tidsperioden 1719-1772 i svensk historia. Tiden syftar på en period då makten inte låg i kungens händer längre, utan i riksdagens. Men fick alla frihet? Vad förändrades och för vem/vilka?

Mål - detta ska du lära dig.

Under arbetsområdet ska du träna dig så du efter arbetsområdet kan:

• förstå hur makten mellan kungen, adeln och riksdagen förändrades.
• förstå varför Sverige så ofta var i krig under denna period.
• förstå och använda ord och begrepp som t.ex. krig, fred, vapenstillestånd, stormaktstid, makt, välfärd, fälttåg, myndig, förmyndarregering, adel, arv, ståndssamhälle och riksdag. 
• återberätta hur det svenska östersjöriket växte fram och hur skickliga invandrargrupper hjälpte till i detta. 
• återberätta hur den svenska handeln med resten av världen utvecklades, samt att även kunna förstå det kulturella utbytet.
• återberätta hur människors vardag såg ut under den studerade tidsperioden och relatera (=tänka och koppla ihop) det du berättar till vår vardag.
• återberätta vilka förändringar som skedde inom jordbruk, vetenskap,kultur, teknik och vad detta ledde fram till och syns i vårt samhälle idag.
• förstå vilka skillnader som kom med frihetstiden.
• se en utvecklingslinje, hur levnadsvillkoren är i olika samhällsklasser, hur makten förändras mellan olika samhällsklasser eller varför folk flyttade hit från andra länder. 
• använda och kritiskt granska olika historiska källor (kartor, brev, protokoll, monument, byggnader, landgränser mm) och se hur de bidrar till vår kunskap om denna tidsperiod.
• förstå och se att olika tolkningar av historiska skeenden och personers öden ger olika bilder av det som hänt.

Detta ska vi göra:

Vi kommer att läsa/lyssna i Puls historia

Arbeta med begrepp i Quizlet

Titta på olika filmer och diskutera och skriva anteckningar om dessa.

Arbeta med olika källor och tolka vad dessa kan säga om människorna. 

Arbeta med olika utvecklingslinjer och jämföra olika epoker.

Arbeta med historiska resurser på nätet

Ha prov på Stormaktstiden och frihetstiden.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.