Projektavstämning Prisman om Vatten 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

                                                                                                     

Nu är det tid att göra en projektavstämning, använd de didaktiska frågorna:

•  

VAD: Vatten i olika former och saker i relation till vatten

• Vad –  har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

• Vi upplever att barnen har intresserat sig för framför allt vattnets rörelse- att hälla och vispa i vattnet. Många tycker också att det är roligt att måla med vattenfärger. När tvålen bildar bubblor samt att blöta papper och torka med. Ett barn har utryckt intresse- "Titta det snöar" "Det regnar- behöver inte ha regnkläder för det regnar inte ute" Åka båt i sin lek.

• Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

• Ja. Vi fortsätter att se ett intresse hos barnen till att undersöka vatten i olika former och på olika sätt. Det är ett "sinnligt" material som lockar barnen till att känna, skapa, lyssna och titta närmare på. Aktiviteterna som vi erbjuder när barnen får skapa med vatten är något vi märker att vi kan upprepa och erbjuda flera gånger då barnen visar intresse och kan vara aktiva länge i aktiviteten.

• Vad säger styrdokumenten?

• Vi har valt att fokusera på tre stycken läroplansmål- 

• • - förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  •  

    förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  -förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

   

   

   
• Vi vill erbjuda barnen en lärandemiljö där de får upptäcka nya samband och få lära nya begrepp och ord. Vi erbjuder olika typer av undervisningstillfällen där barnen får möjlighet att undersöka på olika sätt och med olika material- dans, sång, skapande.
• Naturvetenskap var ett ämne som vi behövde utveckla att undersöka inom tillsammans med barnen. Genom att barnens intresse var mycket kring vatten har vi försökt att också fokusera på att lära kring vatten från ett naturvetenskapligt perspektiv- till exempel, vattnets olika former och vad som händer med saker i relation till vatten- sjunka/flyta, kallt/varmt, Is och snö.

• Vilka material har barnen använt sig av? - bland annat vattenfärg, vattenbord-saker som flyter och sjunker, skålar, diskmedel, karamellfärg, digitala verktyg-projicera fiskar och vågor, lyssnat på vågor

• Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?

• Hur man använder vattenfärger, åka båt på havet i leken, lyssna på vågorna, vatten i relation till andra material- "Kastanjen åker ner" Vi har lärt oss en ny sång om vatten. Is och snö- skapa med och måla på. Begrepp som kallt och varmt, vatten, is, snö, regn,
• Börjar visa intresse för djuren - fiskar, sköldpaddor, hajar, i vattnet och rörelse- att simma

• Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

• Just nu tar vi vara på snön och kylan för att tillsammans undersöka vad som händer med vattnet när det är kallt. Vi vill sedan undersöka vidare vad som händer med isen när den blir varm.- Vatten i olika former
• Is- känna, måla på isen, se den smälta
• Väder- regn
• Hur kan vi erbjuda barnen nya möjligheter i deras lek när de leker att de åker båt? 
• Vattendjur?
• Vattnets kretslopp
•  

• Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? 

• Varit lyhörd för barnens intressen och önskemål- "Vill måla med vattenfärg" Erbjudit olika material för att barnen ska kunna jämföra och lära om vatten och vatten i relation till materialet på olika sätt- uppleva skillnader.
• Mindre grupper- upprepning så att barnen får möjlighet att reflektera och pröva på nytt. Återkoppling- bilder för barnen att reflektera kring. 
• Gjort om i miljön så att vi fått en plats som inspirerar till vattenprojektet.
• Reflektionssamlingar

• Vad är det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 

• Vad vet barnen om olika vattendjur? 
• Hur vi tillsammans kan plantera- se vad barnen vet/känner igen kring plantering? Vattnets betydelse för växterna. Ta fram vad vi behöver till plantering.
• Fundera kring hur vi kan fortsätta undersöka Prismanträdet när det blir vår.
•  
•  

 

VARFÖR (Syfte)

• Varför – Vad är syftet, håller vi fortfarande kvar det?

• Att barnen ska få lära och möta vatten på olika sätt- Vatten i olika former och vad som händer med olika saker i relation till vatten.

• Att i och med ämnet också ge barnen möjlighet att få kunskap kring olika begrepp och ord. Vi vill också börja erbjuda barnen att reflektera kring det de har gjort.

• Vilka fortsatta förväntningar har vi?

• Att de ska bli mer vana att se dokumentation och reflektera kring sitt görande. Att se hur barnen använder begrepp kring vatten i fortsatta aktiviteter. Gällande de yngsta barnen att de får möjlighet att lära om nytt material och få återupprepa aktiviteter och lära.
•  

 

HUR (Tillvägagångssätt)

• Hur - har den pedagogiska dag/vecka organiserats? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

• Planerade olika undervisningstillfällen där barnen fick möjlighet att undersöka/lära om/ utforska vatten på olika sätt. -Mindre grupper -Barnen roterar så att alla får möjlighet att undersöka inom de olika aktiviteterna. -Alla i arbetslaget är aktiva och håller i varsitt undervisningstillfälle (inom projekt alt. andra aktiviteter)  som vi planerar tillsammans.

• Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

• Bilder framme för att inspirera barnen till utforskande av ämnena vi undersöker. I ateljén sätter vi upp det som barnen skapat till exempel målningar med pipetter.

• Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

• Planerade undervisningstillfällen med givande material för barnens utforskande, Miljön har inretts med vatteninspirerade färger/mönster/bilder. Variation på material och sätt att utforska. Komplettera med mer dokumentation på barnens görande- fortsätta erbjuda tillfällen för barnen att reflektera kring sitt görande. 

• Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? 

• Erbjuda material kring plantering. Dokumentation att inspireras av.
•  

• Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

• Ja- Och vi planerar för att i slutet av terminen återigen erbjuda några av undervisningstillfällena som vi började med för att låta barnen reflektera och använda sina erfarenheter.
•  

• Hur har familjerna involverats, vad hände då, nya frågeställningar?

•  

  Grupplärloggar

  •Hur vi har planerat

  •Vad vi gjort, vad vi gör, hur vi tänker gå vidare

  Ex. vattenvisan

  •Daglig kommunikation kring de olika undervisningstillfällena

  Terminens infomöte

  •Hur en dag på Prisman kan se ut

  •Arbetssätt- undervisningsbegrepp

  •Om vårt pågående projekt

•  
• Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?
• Vi anser att det har varit givande att dela upp gruppen i mindre grupper. Barnen har sedan fått rotera mellan undervisningstillfällena så att alla barn får pröva. Vi har sedan erbjudit barnen att reflektera kring vad de gjort under en gemensam samling- att lära inspirera och reflektera tillsammans De äldre barnen började uttrycka sig verbalt och berätta medan de yngre barnen pekar och uppmärksammar när vi tog fram bilder och dokumentation på det de gjort. Utveckla reflektionssamlingen-bli till en rutin och ett tillfälle för återkoppling och reflektion med barnen. Utveckla- att utmana barnen på olika sätt- reflektera med de äldre på ett sätt och kanske utmana de med andra typer av aktiviteter anpassat till ålder och deras sätt att uttrycka sig?

• Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras eller inte, i projektet?

• Att några av barnen började reflektera och samtala kring väder- vatten-regn-snö- vi tog fasta på det för att knyta vatten till naturen och plantering- Vad behövs för att man ska få ett frö att växa?

• Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

• Vi har fortsatt att ha ämnet vatten som grund men närmat oss och undersökt det på olika sätt med olika material.

• Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

• Frågar vad de gjort under undervisningstillfällena- frågar- Kommer ni ihåg?  Vad gör ni på bilden? Vårt förhållningssätt - lyhörda, att lära tillsammans med barnen- skapa en kultur där barnen känner att det de gör/uttrycker är viktigt. Att de ska våga pröva och undersöka och lära från sina erfarenheter men också tillföra nya begrepp. Tänka på att lyssna till kroppsspråk och andra uttryck hos de barn som inte än har det verbala språket.
•  
• Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.
• Försöka att dokumentera under och efter undervisningstillfälle, fotografera-/anteckna och ta med till arbetslagsreflektion- Pre, Post och Ref. Reflektionssamlingar tillsammans med barnen. Lärloggar där familjerna kan ta del av det vi gjort i projektet.

• Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

• Vad vet barnen om olika vattendjur? 
• Hur vi tillsammans kan plantera- se vad barnen vet/känner igen kring plantering? Vattnets betydelse för växterna. Ta fram vad vi behöver till plantering.
• Fundera kring hur vi kan fortsätta undersöka Prismanträdet när det blir vår.

•  

•  

• Hur samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Kan vi använda oss av något underlag, exempelvis Södermalms Pedagogiska ställningstagande, för dialog?

• Vi har tillsammans med Diamanten och Kristallen skrivit ett dokument om vårt gemensamma förhållningssätt. Det dokumentet ska ses som ett närvarande dokument att gå tillbaka till och samtala och reflektera kring tillsammans. Under APT och Utvecklingsdagar får vi också tillfälle att reflektera tillsammans kring undervisning, pedagogisk miljö och förhållningssätt.
•  

 

VEM?

• Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?

   

   Hela barngruppen och vi pedagoger

   

  • Vem/vilka dokumenterar?

   

  Efter varje planerat projekttillfälle anteckna kort sammanfattning kring vad barnen säger/uttrycker/gör. Som tas med till nästa arbetslagsreflektionstillfälle

   

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!

   

  Gemensam planering (PRE) i grunden sedan ansvarar den pedagog som ska ha undervisningstillfället, ges tid till att förbereda och duka upp.

•  

  - Har fått inspiration och vägleding av ateljéristan Karin Höglund kring den pedagogiska miljön och undervisningstillfällen.

   

 

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•