Projektsammanfattning Kullerbyttorna Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Beskrivning

Vårt projekt har under hösten och våren fokuserat på jord, plantering och på olika djur som har effekt på jordens bördighet och naturens utveckling.

Projektet började med fokus på myror och deras inverkan på naturen och dess kretslopp. Barnen visade på ett tydligt myrintresse till en början och vi utforskade genom att se på film om myror på UR och även genom ett antal utflykter där vi observerade myror och diskuterade de olika myrornas kvalitéer och attribut. 

Fokuset på myrorna utvecklade sig sedan med skapande av myror i ateljén. Vi samtalade om myror och deras utseende och tittade på olika bilder av myror som barnen sedan skapade genom att använda naturliga eller återvunna material och limpistol. 

 

Projektet förändrade sedan karaktär då vi började ha skräpplockning som en del i våra promenader och vi hade då under flertalet tillfällen pratat om vad som klassas som skräp och vad som inte klassas som skräp. Det som maskar kan äta eller som naturen kan ta till sig är inte skräp. Vi talade med barnen om att skräp är sådant som innehåller gifter som sedan förs genom hela näringskedjan från masken, till gräset, till rådjuret, till lodjuret. Detta berättades om i korta dramatiseringar för att skapa förförståelse och förväntan inför skräpplockningen.

Barnen har  genom detta fått mer medvetenhet om vad maskar kan äta och maskarnas inverkan på jorden. Vi har pratat om att maskarnas grävande gör ger jorden luft och dränering och att växtnäring frigörs från de olika resterna när de har passerat genom maskarnas mage och tarm. 

Nästa steg i projektets utveckling var plantering och förkultivering. Vi experimenterade med att sätta en morot i ett vattenglas. Barnen kom med olika hypoteser om vad som skulle hända med moroten. Den utvecklade inte rötter som vi hade hoppats utan började ruttna. Då prövade vi att istället använda lök och rödbetor. Det gick bättre för löken som placerats i en hink med jord som började växa. Vi kom fram till att plantorna behövde både vatten och jord för att frodas. 

 

Härnäst prövade barnen att skrapa ut kärnorna ur tomater och plantera kärnorna i mjölkkartonger. För att det skulle bli ett framgångsrikt experiment så gick vi tillsammans med barnen till en mataffär och barnen frågade personalen om vi skulle ha blomjord eller såjord för att få tomaterna att växa. Vi ställde kartongerna med jord och tomatkärnorna i fönstret i matrummet och väntade. Ett antal månader senare kunde vi flytta tomatplantorna från mjölkkartongerna till en pallkrage som finns på förskolans altan.

 

Vi startade ett litet sidoprojekt med maskar för att kunna visa barnen hur viktiga maskar är för jorden och växtligheten. Vi gick tillsammans med barnen i 3 grupper och letade efter maskar utanför skolans gränsen. Barnen hade med sig hink och spade och grävde där de trodde att det var mest sannolikt att det skulle finnas maskar. Vi flyttade på stenar och grävde vid träd och buskage och hittade tillslut 5 maskar som vi tog med tillbaka till förskolan tillsammans med en hink med jord som de skulle leva i. På förskolan fyllde vi en glaslåda med jorden för att lättare kunna observera hur maskarna påverkade jorden. Vi la i lite grönsaker och frukt som maskarna kunde äta och efter några dagar observerande märke vi att maskarna hade ändrat färg från bruna till rosa. Vi tog då och adderade några deciliter jord och mer frukt/grönsaker och vatten. Med tillägget av jord så kunde vi efter några dagar konstatera att maskarna och jorden mådde bättre. Vi observerade hur maskarna hade kultiverat jorden i och med att det kom upp en stickling. Maskarna och jorden placerades sedan i vårt trädgårdsland på terrassen där tomatplantorna växer.

 

Parallellt med tomatplaneringen så började vi fundera på att bygga ett eget trädgårdsland på förskolans gård. Vi diskuterade med barnen hur vi skulle göra och vad vi behövde skaffa för att kunna bygga ett eget trädgårdsland. Barnen kom fram till att vi behövde plankor och jord. Var ska vi få tag på det undrade vi och då kom vi på att vi kunde fråga på byggarbetsplatsen bredvid om de hade några plankor som vi kunde få. Vid två tillfällen gick vi tillsammans med barnen till byggarbetsplatsen och fick hjälp av personalen på plats att samla ihop virke som de skulle slänga men som vi kunde använda. Barnen tyckte att det va roligt och spännande att få besöka en aktiv byggarbetsplats och att få bära och vara delaktiga i skolans utseende och utformning. Vi samlade ihop mycket virke och rullade det tillbaka till förskolan där alla barnen fick hjälpas åt att bära. När vi hade samlat alla plankorna så frågade en pedagog barnen om de kunde rita på marken hur vi måste bygga för att jorden ska stanna på plats. Barnen målade på marken hur de tänkte att lådan skulle se ut  för att på bästa sätt fungera som ett trädgårdsland. Sedan ställde sig barnen längst staketet för att vi tillsammans skulle kunna räkna ut hur många barn "lång" som plankan måste vara för att passa. Vi räknade att det behövdes plankor som var 13 barn långa för att täcka hela staketet.

Vi byggde sedan ihop plankorna till ett staket som placerades i den halvfärdiga låda som finns på gården. Barnen satt bredvid och ställde olika frågor om hur många plankor vi använde och varför vi byggde som vi gjorde. De var aktiva och ville gärna hamra själva men vi kom överens med barnen om att vi pedagoger bygger så får de sedan måla staketet i färger som de har valt.

  

Vi gick sedan till en färgbutik med några av barnen för att de skulle få välja vilka färger som vi skulle använda när vi målade staketet. Två och två gick barnen in med en pedagog och valde ut vilken färg de tyckte va finast och sedan valde vi tillsammans vilka tre färger som vi skulle använda. Vi kom fram till att vi skulle ha gul, rosa och turkos. Färg och penslar inhandlades och barnen kommer att få måla staketet efter sommaren när alla är tillbaka så att alla får vara delaktiga i hela projektets utveckling. 

 

Vi avslutade projektet med att placera maskarna i lådan på terrassen och hoppas att det kommer att regna tillräckligt så att tomaterna frodas och att vi får möjlighet att äta de efter sommaren.  

Sammanfattning:

Projektets syfte var att uppmärksamma barnen på deras relation till naturen runt dem och hur de kan vara delaktiga i dess utformning och utveckling. Och att lära barnen att ha respekt och förståelse för sin omvärld. Vi har arbetat med att lära barnen hur de ska ta hand om sin omvärld och hur de kan vara delaktiga och odla själva.  

Vi valde att ha plantering som vårt fokus för att barnen skulle förstå att maten de äter inte skapas i affären utan att det har odlats och tagit tid, energi och kunskap för att kultivera fram det som barnen ser och konsumerar i sin vardag. Vi märkte att barnen hade intresse av det och vi pedagoger delade deras intresse och nyfikenhet. 

Barnen har varit delaktiga i projektets utveckling och fått kunskap om hur man planterar, vilket syfte maskar och andra djur har för naturen och hur människans omvårdnad eller misskötsel har effekt på naturen. Barnen har lärt sig om maskars och myrors anatomi och vad det gör för att hålla naturen ren och bördig. De har lärt sig om rötter och hur växter behöver jord, vatten och näring för att överleva och växa. 

Vi har byggt projektet på barnens frågor, funderingar och de foton som barnen tog med sig från sitt sommar-uppdrag. Barnen har varit delaktiga hela vägen och deras funderingar och önskningar har hjälpt oss att utveckla vårt projekt från att inledningsvis handla om myror till att fokusera på plantering istället. 

Vi har pratat med barnen om projektets utveckling och de har kommit med olika förslag och input men det skulle ha behövts mer aktiv kommunikation mellan barnen och pedagogerna med hur projektet ska utveckla sig och hur vi på bästa sätt kan komma fram till ett bra avslut och innehåll. 

Barnen påvisar kunskap om plantering och ett ökat ordförråd inom ämnet visar på kunskapsutveckling. Även kunskapen om myror och andra djur har lett till frågor och tankar hos barnen som har visat på ökat intresse och engagemang. 

Vi har märkt hur enskilda barn har visat på tydligt ökat intresse hemma när vi har pratat med vårdnadshavare. Just myrorna och maskarna tyckte barnen var spännande, antagligen för att det är djur och känns levande medan växter kan upplevas passiva i sin existens. 

Vi har dokumenterat processen av projektet och även skapat saker tillsammans med barnen som barnen har tillgång till och kan titta på och prata om. 

Språkligt har vi fokuserat på att läsa olika böcker för att ge barnen möjlighet att möta nya ord och vi har även diskuterat mycket och uppmuntrat frågor om ords betydelser. Detta har sedan kommit tillbaka till oss i positiva ordalag från vårdnadshavare som har förvånats över barnens utvecklade ordförråd. Språkutveckling har med identitetsutveckling att göra så vårt uppdrag att lära barnen svenska språket ger barnen även nya sätt att tänka och förstå världen. "Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring."

Matematiskt har vi arbetat med former och räknande. Vi räknar med barnen dagligen och de får lära sig turtagning och ordning. Även sortera och pussla har varit i fokus för att lära barnen att särskilja och organisera. 

Normer och värden jobbar vi med dagligen i form av att vi uppmuntrar barnen att pröva olika saker och jobbar för att förebygga hetero-normativa tankemönster. Vi jobbar med att lära barnen att visa respekt för varandra och för vuxna, att inte avbryta och visa hänsyn för andra. Detta är ett konstant pågående arbete som kräver tid och uppmuntran för att läras in och användas. 

Vi har haft ett flytande schema med vissa specifika teman var dag. Vi byggde upp veckan efter projekt och ämne, två dagar i veckan har vi jobbat md projektet på olika sätt med inkludering av matematik och estetik och en dag har vi fokuserat på värdegrund och hur man ska bete sig för att vara en bra kompis. Det senare har vi märkt är extra viktigt då flera av barnen behöver extra stöd för att fungera socialt i gruppen. Vi har inte haft specifika ansvarsområden men har tagit på oss att göra specifika saker som vi har intresse av, till exempel matematik eller estetik eller språk. 

De olika rummen har bidragit till olika kunskaper för barnen och möjligheten att utvecklas språkligt, motoriskt, och socialt. 

Barnen har uppskattat att arbeta med färg, limpistol och olika byggmaterial. Barnens skapande har uppmuntrats och de olika verktygen som förskolan erbjuder har varit lockande och lustfyllt för barnen.

Vi har informerat vårdnadshavarna om barnens dagliga aktiviteter digitalt och vid olika möten på gården. På grund av omständigheterna med Coronan så har vårdnadshavarna inte haft möjlighet att komma in på förskolan och se våra inomhusmiljöer. Vi saknar en djupare relation med vårdnadshavarna som vi hade uppskattat och hoppas att det snart blir som vanligt igen eftersom deras tankar och idéer kan ha en positiv inverkan på förskolans arbete och miljö. 

Arbetet har varit roligt, givande och lustfyllt. Vi har lärt av varandra och allas kunskap och input har varit bidragande till ett gott humör och utvecklat lärande. Det som hade behövts vore en bättre struktur, mer bestämda aktiviteter och mer planering. Detta måste vi arbeta på i höst. 

Vi blev förvånade över att allt tar så lång tid. På grund av att vi inte har haft så mycket inomhus-tid så har projektet och dess aktiviteter dragit ut på tiden. Det måste stramas upp och fokuseras mer på.   

Vi är stolta över hur vi ändå lyckades att hålla en relativt röd tråd i vårt projekt även om omständigheterna och pedagogbortfall försvårade och hindrade vissa saker från att ske. 

Mer struktur. Det har varit roligt och givande med planteringen men projektet har snubblat in på ett antal sidospår och har tappat fokus vid flertal tillfällen på grund av olika anledningar. 

Vårt största problem denna termin har varit avsaknad av struktur och dokumentation. Det är en tydlig erfarenhet. Att arbeta spontant och inte ha så mycket planerat har visat sig försvåra arbetet och gjort strukturen och ordningen för barnen svårare. Fokus måste läggas på att få barnen att förstå sin vardag och varför vi gör det vi gör på förskolan. 

Avslutningsvis, till nästa projekt:

Två ord: fokus och struktur.