Samhällskunskap 1b - Övergripande kursplanering

Här hittar du en beskrivning och introduktion till kursen Samhällskunskap 1b. Det är ett tvärvetenskapligt ämne som behandlar områden som statsskick, mänskliga rättigheter, ekonomi, media och mycket mer - allt som hör samhället till helt enkelt.

Under den här kursen kommer vi arbeta dels med olika typer av ämnesområden som har sitt eget stoff, som exempelvis "Politiska system", "Ekonomi" och "Massmedia". Men vi kommer även att lägga mycket fokus på de viktiga analytiska förmågorna som är en nyckel för att kunna ta sig an ett samhällsvetenskapligt angreppssätt och försöka förstå, förklara och diskutera samhällsvetenskapliga frågor, fenomen eller problem. 

I stora drag kan man säga att kursen är uppdelad i de arbetsområden som finns i nedanstående lista - vissa lite större och vissa lite mindre. En del ämnen kommer vi att komma tillbaka flera gånger under kursens gång. 

• Demokrati och mänskliga rättigheter
• Politik och ideologier
• Politiska system 
• Massmedia och källkritik
• Samhällsekonomi 
• Privatekonomi
• Internationella relationer 

En mer detaljerad planeringen över kursen hittar du i ert Google Classroom. Kursplaneringen är ett levande dokument som kommer att ändras och fyllas i efterhand under årets gång.

Läromedlet som hör till kursen heter "Reflex" och är digitalt. 

Bedömningen kommer att ske löpande under året knutet till de arbetsområden som examineras. Examinationerna kommer ske både muntligt (redovisning samt seminarium) och skriftligt (vissa i form av prov och andra som inlämningsuppgift). Jag som lärare gör även löpande bedömning i klassrummet under hela året, vilket jag har till hjälp när det så småningom är dags för ett summativt kursbetyg i slutet av året. Återkoppling sker i form av uppgiftmatriser, skriftliga kommentarer och samtal med lärare. Vid ungefär halva kursen kommer vi att ha ett halvkurssamtal där man får en mer detaljerad bild av hur kunskapsläget ser ut. 

Välkommen till kursen Samhällskunskap 1b! 

Läroplanskopplingar

Syfte

• Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
• Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
• Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
• Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
• Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
• Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
• Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
• Presentation i olika former, till exempel debatter, debattinlägg och rapporter.
• Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.