Sa2 på Berzeliusskolan - Kursbeskrivning och översiktsplanering

Här kan du ta del av en beskrivning av den kurs du ska läsa, hur vi kommer arbeta och en översiktsplanering av vad vi kommer jobba med.

Samhällskunskap 2

 

Kursbeskrivning:

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förståelse för frågor om arbetsliv, resurser och hållbar utveckling. Dessutom ska undervisningen bidra till att skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet. 

 

Arbetssätt och innehåll

Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av digitala verktyg. Kursen kommer genomföras med lärarledda genomgångar, övningar, diskussioner, debatter och arbetsuppgifter. Att koppla undervisningen till aktuella händelser och skeende i samhället är av stor vikt i kursen. Läraren kommunicerar och genomför kursen i huvudsak med hjälp av google-verktyget Classroom. Där finns mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter och vissa examinationer. Du kommer löpande få en arbetsområdes planering för varje aktuellt arbetsområde här i Unikum. Du kommer använda digitala boken Reflex som kurslitteratur. 

 

Nedan är det innehåll som ingår i kursen:

• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar samt kopplingar till dagens samhälle.
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor.
• Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
• Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, rapporter och essäer.

Här kan du ta del av en översiktlig planeringen för hela kursen.

 

Återkoppling och bedömning 

Under kursen använder läraren flera olika verktyg för bedömning och elevens kunskaper (kunskapskraven) testas vid flera tillfällen i kursen genom både skriftliga inlämningar, muntliga framställningar, diskussioner och prov. Eleven kommer löpande i kursen få bedömning i Unikum på de moment och examinationer som genomförs. Övriga återkoppling ges vid behov till eleven kopplat till undervisningen. Efter ungefär halva kursen, inför utvecklingssamtalet i vår, kommer varje elev (här i Unikum) få en summering de bedömningar som hittills gjort på elevens prestationer och de kunskaper elever visat under kursen. Det är således en summering efter ca halva kursen och ingen betygsättning. (se mer nedan)

 

Betygsättning  

Betygsättning sker bara vid kursen slut, innan dess görs bedömningar av elevens kunskaper på de olika moment och examinationer som genomförs i kursen. Vid betygsättning bedömer läraren sammantaget i vilken mån som eleven har uppnått de kunskapskrav som finns för olika betygsstegen.Vid betygsättningen används all information om elevens kunskaper som finns tillgänglig från kursen. Bedömningar på moment och uppgifter som genomförts under kursen varierar gällande uppbyggnad samt omfattning och väger således olika tungt vid betygsättningen i slutet av kursen. Elevens progression är också något som vägs in, dvs vikten och möjligheten att kunna utvecklas och bli bättre i kursen/ämnet, med stöd läraren och elevens arbetsinsats.   

 

Vad gäller angående mellanbetygen D och B vid betygsättning i slutet på kursen? 

Det finns enbart kunskapskrav uppställda för E, C och A. ”Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda. Vid bedömningen av ′till övervägande del′ gör läraren en helhetsbedömning av de kunskaper eleven visar jämfört med överliggande kunskapskrav. I jämförelsen identifierar läraren vilka delar av kunskapskraven som eleven uppfyller och bedömer med stöd i kursplanens syfte och centrala innehåll om elevens kunskaper sammantaget uppfyller kravet på ′till övervägande del′. Underlagen för betygen B och D kan därmed se olika ut för olika elever.” (Skolverket) Detta innebär att alla kunskapskrav inte är ”lika mycket värda” och att du inte kan räkna kvantitativt. Det läraren som avgör vilka kunskapskrav som väger tyngst i kursen. Det är undervisande läraren som avgör vilka kunskapskrav som väger tyngst i kursen.