Sjökons projektuppstart -Sjöresan HT 2021

Det här är den första planeringen i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra planeringar/perioder: Projektuppstart samt tre uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. I den här perioden Södermalms projektuppstart 2021-2022 är det dags för förskolan att tillsammans med barnen börja arbeta praktiskt med projektuppdraget "Vad kan växa i vår stad?". Här läggs grunden till årets undervisning och utforskande.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

Arbetslaget har tidigare involverat förskolans familjer genom ett digitalt brev, möte eller lämnat ut en folder för barnens projektuppdrag och nu är det dags att komma i gång med projektarbetet. Vi samlar in barnens projektuppdrag och låter dem presentera sina bilder i mindre undervisningsgrupper. Därefter sätter vi upp bilderna tillsammans med en beskrivande text på vår projektvägg. När vi reflekterar kring bilderna tillsammans med barnen har vi pedagoger dessa frågor i åtanke; Vad gör/säger barnen? Vilka reflektioner gör barnen? Vad har barnen för tankar, teorier och hypoteser? Vad är det barnen fäster sig särskilt vid? Detta för att senare skapa en projektbeskrivning med en projektfråga tillsammans med barnen som utgår från deras intressen och reflektioner. 

 

Hur går vi vidare?

När vi arbetar med vårt projektarbete arbetar vi både i helgrupp och i mindre undervisningsgrupper. Vi har planerad undervisning både inomhus och utomhus. Utomhus går vi på promenader med barnen och fotograferar/filmar det barnen blir nyfikna på. Vi besöker barnens hemmiljöer och dokumenterar tillsammans med barnen på en karta som vi sätter upp på en vägg i vår lärmiljö inomhus, där får vi också in projektbilderna. På så vis blir alla barnen delaktiga fastän inte allas projektbilder har kommit in. På promenaderna använder vi våra analoga programmeringspilar där barnen blir delaktiga i valet av väg. Vi har även med oss frågan "Vad växer i vår stad?" när vi är i deras hemmiljö. Inomhus dokumenterar vi genom att skapa en tankekarta tillsammans med barnen kring projektfrågan. Vi får in detta i mindre undervisningsgrupper. De mindre undervisningsgrupperna får på samlingar delge vad de gjort inomhus för de barn som haft undervisning utomhus, då i helgrupp. 

Våra lärmiljöer förändras i samband med vårt projektarbete, på väggarna blir barnens tankar och funderingar synliga. Vi sätter upp projektbilderna i flera verkstäder så att det blir lättillgängliga för barnen att se och reflektera kring. Vi skapar mindre "bild-luckor" i form av dörrar på barnens nivå som de kan öppna och titta på lite överallt på vår avdelning. På så sätt hoppas vi att barnen skapar intresse för varandras projektbilder. 

Vi fångar upp barnens intresse och utmanar dem i undervisningen genom att planera aktiviteter där vi tillför material som lPad, litteratur, färg, lera, byggmaterial, projektor med mera. Barnen får prova och undersöka samma material vid flera tillfällen och får uttrycka sig genom olika uttrycksformer. Genom digitala verktyg får barnen i mindre undervisningsgrupper fördjupa sina kunskaper och hämta information/kunskaper tillsammans med oss vuxna genom ett källkritiskt förhållningssätt. 

Vi planerar in tid för reflektion med barnen, för att synliggöra vilka förkunskaper som redan finns hos barnen samt vad vill de veta mer om. Under september/oktober samlar vi ihop gruppens underlag, dokumentationer och lärloggar. Vi tolkar och analysera materialet utifrån de didaktiska frågorna: Hur, vad, när, vem och varför? Därefter är det tid för Sjökon att formulera en projektbeskrivning utifrån temat Hållbar framtid. 

Så här använder vi lärloggar:

Förskolans familjer bjuds in till dialog kring barnens utforskande vid terminens föräldramöte. Vi pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) där syftet är att synliggöra barns lärande. Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal. Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapas individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

Vi skriver lärloggar för att synliggöra och reflektera kring barnens utveckling och lärande. Vi ser en fördel i att göra barnen delaktiga i sina individuella lärloggar, där barnen t.ex. får beskriva dokumentation som bilder där de utför en aktivitet, för att barnen ska bli medvetna kring sitt eget lärande samt för att vi pedagoger får ta del av vad barnen ser som viktigt i en aktivitet. Barnen får på så sätt sätta ord på sina egna tankar kring undervisningstillfällena. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,