Språk & Kommunikation på Snigeln

Med estetiska uttrycksmedel vill vi utveckla barnens språk och kommunikation på Snigeln.

Språk och kommunikation genom estetiska uttrycksmedel

Var är vi?

 

Förskolans övergripande mål läsåret 21/22:

 

Vi ska utveckla barnens språk och kommunikation genom att arbeta med estetiska uttrycksformer

Varför ska vi arbeta med detta område? (Forskning) Behov/intressen hos barnen.

Koppla till vet. Grund, LpFö, Skolverket…

Nuläget på Snigeln:

Barnen på Snigeln är 1-2 år. De flesta har gått på förskolan en längre tid och är trygga i miljön, medan andra är nyss introducerade. Under under hösten och våren kommer fler barn att introduceras på Snigeln. Barngruppen förändras, vilket innebär att vi pedagoger behöver vara ”härvarande” och ha fokus på att skapa trygga relationer, rutiner och miljöer.

Barnens språkutveckling ligger på olika nivå. Flera har inget språk el anv några få ord i kommunikationen. Några anv TAKK, flera har börjat kommunicera verbalt men har inte uttalet, någon använder flerordsmeningar. Vi har två barn som är flerspråkiga.

Vi ser fortfarande ett stort intresse för Babblarna i barngruppen. De finns på avdelningen i vår lärmiljö, som figurer, bilder och i sång/ musik. Vi märker att barnen tycker om figurerna, har lätt att lära sig deras namn och flera nya barn vet vilka de är. Eftersom Babblarna forfarande är ett språkstimulerande material så vill vi fortsätta använda dem aktivt.

Vi ser också ett intresse för sång, musik, rörelsesånger, sagoläsning, ramsor, språkpåsar, 

Barnen på Snigeln har intresse och behov av att klättra, krypa, leka ”tittut”, ösa, hälla, smaka, undersöka, ta isär, ta med sig, bära, stapla osv…

Vi har upplevt att det är en utmaning att erbjuda och skapa tillgänglighet när det gäller skapande material och aktiviteter. 

Vi ser ett behov och ett intresse från oss pedagoger att utveckla våra miljöer utifrån Förskolan i Mariestads vision. 

”Vår förskola har en inbjudande, varierad, kreativ och tillåtande miljö, ute och inne, som lockar till lek, aktivitet och lärande. Vi erbjuder barnen föränderliga miljöer och material som inte är statiska, utan utmanar barnens kreativitet och fantasi.”

Vart ska vi?

Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?

Vi vill utveckla barnens språk och kommunikation med hjälp av estetiska uttrycksmedel

Vi vill skapa tillgängliga, språkstimulerande lärmiljöer på Snigeln och erbjuda barnen möjlighet att möta, pröva, undersöka estetiska uttrycksmedel.

Vi vill att barnen ska få möjlighet att lära känna och utforska skapande material och aktiviteter. Tillgängligt i miljön och i planerade aktiviter i mindre grupper.

Vilka kunskaper/förmågor vill vi utveckla hos barnen?

Kommunikation, språk, samspel, väcka en nyfikenhet för estetiska uttrycksmedel.

Hur gör vi?

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av? 

Från Snigelns slutanalys Vt 21, tar vi med oss framgångsfaktorerna:

Ett stort lärande hos de yngsta barnen sker spontant och i omsorgssituationer. 

Upprepning är positivt och kan ske i mycket större grad än vad vi tror men kan vara en utmaning för oss pedagoger. 

Gruppindelning är positivt för att skapa lugna och trygga förutsättningar för lärande, utveckling och observationer.

 

*Vi ska använda Babblarna i språkutvecklande och estetiska aktiviteter men lyfta fram ”Diddi” som en frontfigur. Dels för att hen är populär bland barnen men också för att den Babblarfiguren ofta kopplas till de estetiska uttryckssätten i läroplanen. 

 

*Vi ska ge barnen möjlighet att undersöka skapande material, välja ut några och arbeta med en längre period, ex papper, lera, deg, färg och arbeta med dessa under en längre tid för att se om utveckling sker.

*Vi ska vara ”härvarande” pedagoger som finns nära barnen, vi ”språkbadar” barnen och är aktiva medupptäckare i deras lek och undersökande. Vi ska observera och gemensamt reflektera kring våra miljöer för att se att de möter barnens intresse och behov samt ger utrymme för utmaningar.

*Vi ska planera för lärtillfällen (samlingar) med sagostunder, digitala el läsa ur bok, språkpåsar, sånger och ramsor, lekar, rörelsesånger.

*Vi ska använda återbruksmaterial i våra miljöer och i skapande aktiviteter

*Vi ska fortsätta använda TAKK som stöd i kommunikationen med barnen men även lägga till ”demokratiord” som t ex ”hjälpa”, ”låna”, ”upptagen”, ”stopp”, ”förlåt”, ”vänta”, ”tillsammans”. 

Under läsåret inspireras vi av och grundar vår planering med stöd av beprövad erfarenhet och litteraturen:

”Rum för lärande” K. Vikingsen, ”De yngsta barnen och undervisningen” L. Edlund, ”Skapande barn - att arbeta med bild i förskolan” S. Braxell och ”Språkstimulera mera” E. Ashby

Hur dokumenterar vi?

I Unicum på våra veckoreflektioner, dagliga samtal i arbetslaget, lärloggar i Unicum, med foto i lärmiljöerna på Snigeln.

Vems ansvar? 

Arbetslaget

Stödfrågor för veckoreflektion

Vad fångar barnens intresse?

Vilket lärande ser vi?

Hur stödjer miljön och materialet barnens lärande?

Hur ger vi tillbaka till barnen?

Vad väljer vi att stanna upp vid?

Lockar våra miljöer både killar och tjejer?

(konkret planering)

Vad/hur var min roll som pedagog?

Hur behöver jag som pedagog förbereda mig?

Blev undervisningen/aktiviteten/erbjudandet som du/ni hade tänkt?

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg

Hur blev det?

Uppföljning/Halvårsanalys

Var befinner vi oss nu i relation till målen?

Hur blev det?

Vad har fungerat bra/mindre bra?

Vilka kunskaper/förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig/utvecklat? Hur ser vi det?

Varför blev det som det blev?

Vad kan vi utveckla? Hur?

Hur går vi vidare?

Stödfrågorna är tänkta att vara en hjälp vi arbetet med reflektion, utvärdering & analys. Ni använder de frågorna som känns meningsfulla för er. Ni kan också lägga till egna i ert planeringsunderlag.

Slutanalys 2021/2022:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg i "lärarrummet" som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Vad har vi gjort?

Vi har regelbundet erbjudit barnen tillfällen till språklig kommunikation som tex sångsamlingar, skapande tillfällen, sagoläsning, och utforskande av nya material. barn. Vi har arbetat mycket med färg och gett barnen möjlighet att prova olika tekniker och redskap. Barnen har fått prova på penslar i olika storlekar, olika sorters papper tunt och tjockt, i strimlor. Vi har jobbat med stora pappersark eller spännpapper både på lågt bord och på golvet, med fokus på ”görandet” inte resultat. De har med smak och känsel utforskat färg och papper. De har erbjudits deg med doft och kryddor.

Vi har haft små sångsamlingar med Diddilådorna med sånger, ramsor, matematik och dans. Babblarfigurerna har varit med i de skapande aktiviteterna, framförallt i undervisningstillfällena med degen. Under våren har vi introducerat lera som var ett nytt material både för oss pedagoger och barn.

Under läsåret har vi också arbetat med våra lärmiljöer och gjort dem mer tillgängliga och tillåtande för barnen. Materialet är både formellt och informellt.

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

JA, vi har nått målet

Analys:

Hur uppnåddes målet?

När vi har arbetat med projektet har vi fokuserat mycket på skapande i olika former. Under höstterminen var barngruppen äldre. Då hade vi fler barn som hade ett verbalt språk och vi kunde se att fler barn lockades till kommunikation och språket användes mer under själva aktiviteterna. Vid årsskiftet förändrades barngruppen, de äldre barnen flyttade upp en avdelning och vi skolade in yngre barn. Det vi nu har sett under våren är att barnen under de skapande aktiviteterna varit väldigt fokuserade men ganska "tysta", även om vi pedagoger varit aktiva ”språkbadare”.

Vi hade en tanke om att de skapande aktiviteterna skulle stimulera barnen till att använda språket. Vi kan konstatera att äldre barn som har ett språk, fungerar som en inspiration för de yngre. Vi har sett att dokumentationen kring skapandet ger upphov till mycket samtal och funderingar. När barnen får titta på bilder/filmer på sig själva och visa för varann vad de gjort, har de lättare kunnat sätta ord på det. På så sätt känner vi också att det skett en utveckling av barnens språk och kommunikation med hjälp av estetiska uttrycksformer.

 

 

Varför blev det som det blev?

Vi har varit ”härvarande” pedagoger som funnits nära barnen, vi har varit aktiva språkbadare och medupptäckare i deras lek och undersökande.

Vi har observerat och reflekterat gemensamt kring våra lärmiljöer för att de ska möta barnens intresse och behov samt ge utrymme för utmaningar. Under hela läsåret har vi därför justerat, möblerat om, tillfört och tagit bort material.

Läsåret präglades av pandemin. Stor sjukfrånvaro bland både barn och pedagoger gjorde att mycket tid och energi har ägnats åt att hjälpas åt över avdelningarna.

Vi har använt TAKK som ett komplement till verbal kommunikation men inte i så stor utsträckning som vi tänkt.

Vi har använt oss av återbruksmaterial framförallt i våra miljöer. De pedagoger som var på Guldgruvan med föreläsningar, blev inspirerade och till hösten vill vi fortsätta använda återbruksmaterial.

 

Vilka val har vi gjort och varför?

 

För att stimulera språkutvecklingen har vi satt upp mycket bilder på barnen i de olika miljöerna inne på avdelningen. Vi kan se att det har främjat språkutvecklingen då de samlats kring bilderna och pratat om vad de föreställer. De barn som ännu inte har ett verbalt språk har också kunnat förmedla vad de vill göra eller vilket material de vill använda genom att gå fram till bilderna och visa oss pedagoger.

Vi har delat in barnen i små grupper med en till två pedagoger när vi arbetat med vårt projekt. Detta arbetssätt kan vi se gynnar barnen i deras utveckling och lärande då det skapar lugn och trygghet i gruppen. Hur vi ska organisera smågrupperna har vi diskuterat mkt i arbetslaget. Vi har inte haft några fasta grupper då inskolningar och dagsform på barnen har betydelse för hur vi kan organisera oss under dagen.

Barngruppen har förändrats under året och det har tillkommit fler små barn. Då åldern varierar från 1-3 är det en utmaning att få till en miljö som tilltalar alla.

Vi har diskuterat mycket kring hur vi kan skapa mötesplatser i miljön för de yngsta som främjar språkutvecklingen. Vi ser ett behov av att ha mer material som lockar till undersökande, utforskande och samspel.

 

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Där vi pedagoger är, är barnen.

 

 

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Repetion är en framgång, de yngre barnen behöver lång tid för att utforska.

Dokumentationen viktig för barnens språkutveckling. Vi ser det speciellt viktigt för de barn som inte har något språk eller behöver extra stöd.

Omsorgssituationer är lärandesituationer

 

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?

Hur kan vi använda och göra dokumentationen mer tydlig och tillgänglig för barnen och oss?
Ex dokumentationsvägg