Motorik och rörelseglädje!

Under våren kommer vi att rikta in oss mer på motorik och rörelse. Vi kommer att arbeta utifrån grundrörelserna som åla, krypa, gå, springa, balansera och hoppa. Kroppsuppfattning, rörelse och dans kommer att vara centrala delar. Vi vill ge barnen möjlighet till ett lustfyllt lärande, där barnen får utveckla en tilltro till den egna förmågan. Vi vill förmedla vikten och glädjen av att röra på sig.

Vad? Varför?

Syfte/mål:

Förskolan är en viktig arena för att ge barnen förutsättningar och inspiration till rörelseglädje, fysisk aktivitet, utforskande och lek. De fysiska aktiviteter vi erbjuder och skapar förutsättningar för kan ha många goda effekter på barns välbefinnande och hälsa – minskad stress, förbättrad motorik, ökad kondition och muskelstyrka. Rörelse är helt avgörande för att skelett, musklernas arbetsförmåga och hjärta, lungor och blodomlopp ska stärkas. Vårt mål är att den fysiska aktiviteten är en naturlig del i både undervisning och i den miljö som barnen möter här på Björken, för att ge barnen förutsättningar för att skapa en hållbar livsstil som förhoppningsvis varar livet ut. 

 

Vilka läroplansmål ska vara i fokus och varför väljer vi dessa? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med? 

 

·        Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

·        Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,

·        Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

·        Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

·        Lpfö 18Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

 

Förbedömning

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på?

Barnen (1-3 år) balanserar ofta ute på sandlådskanten och går balansgång, även inne finns balansplattor som barnen gärna balanserar på.  Dans är något barnen har tyckt om länge. Barnen har själva framfört önskemål att få dansa. Sånger (med rörelser) om kroppen är också omtyckta av barngruppen.

 

Hur?

Metod:

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet? Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt?   

Rörelselek utförs inne i rummet längst in vårt vilorum. Denna aktivitet sker i delade grupper för att varje barn ska få utrymme att testa på.  Aktiviteten följer samma upplägg varje vecka, det blir därmed en upprepning av vad vi har gjort gången innan och barnen vet vad som ska ske. En tydlighet och struktur skapar trygghet. Detta kan senare leda till att våga något mer, att våga ta sig an nya utmaningar. Vi bygger hinderbanor både inomhus och utomhus. Hinderbanorna kan exempelvis vara en bana där barnen får testa på att klättra upp på en stol, hoppa, och balansera på balansplattor. Dans och rörelse genomförs med helgrupp ute på gården eller inomhus i mindre grupper.

 

Hur gör vi barnen delaktiga i processen?

Förutom att barnen får välja sin egen takt och bygga upp en trygghet i att de kan och vågar under processen så får barnen själva vara med och konstruera banor. Barnens egna initiativ får också ofta styra när och hur vi ska göra aktiviteten. 

Hur kan miljö och material utmana och levandegöra projektet både ute och inne? 

Vi har föränderliga miljöer och rörelsematerial som gör det möjligt för barnen att skapa rörelsebanor på olika ställen. Vi uppmuntrar till rörelse och dans i olika rum och i samband med både organiserad och spontan undervisning.

Hur dokumenterar vi processen?

Med hjälp av bilder och filmer gör vi barnen medvetna om sin progression och vi reflekterar över våra metoder och barnens lärande under avdelningens reflektionstillfällen. 

Vem/vilka?

Alla barn och pedagoger.

 

Var/när?

Både inne och ute under hela dagen.

 

 

 

 

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

 

1. Barns delaktighet och inflytande: 

Vad var det barnen visade intresse för/blev nyfikna på förra veckan? Hur mottogs aktiviteterna av barnen? Vilka tecken på lärande kan vi se hos barnen? Var aktiviteterna vi erbjöd på lagom svår/utmanande nivå för barnen? 

 

2. Pedagogernas roll 

Vad hade pedagogerna för roll?  Vilket förhållningssätt hade den ledande pedagog och deltagande pedagog och hur påverkade det aktiviteten? Hur introducerades aktiviteten och hur påverkade det lärandet hos barnen?

 

3. Förutsättningar 

Hur fungerade gruppsammansättningen? Vad i miljön och materialet fungerade bra och mindre bra? Hur dokumenterades aktiviteterna?

 

4. Hur går vi vidare?

Vilka lärdomar tar vi med oss? Så här går vi vidare.