Språkutveckling, sagor, litteratur och skriftspråk.

Ett språkutvecklande arbete som ska öka barnens ordförråd, väcka intresse för litteratur, läsning, bokstäver, symboler, skrivande, en berättelses struktur och normer och värden med hjälp av böcker, sagor och skapande.

       

   

 

Projektplanering 

Vad? Varför?

Syfte/mål:

Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring. (Lpfö18). Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens sätt att kommunicera på olika sätt. Det här undervisningsprojektet syftar till att på olika sätt stärka barnens språkutveckling i svenska i både tal, symbol och skrift.

Undervisningen ska syfta till att väcka intresset för berättelser och för en berättelses struktur.  För att barnen ska kunna utveckla sin förmåga att själva skapa berättelser. Men också öppna upp till tankar kring olika etiska dilemman, som kan finnas i olika berättelser. 

I förskolan skall barnen ges möjligheter att utveckla sin förmåga till empati och omtanke. Genom litteratur, sagor och berättelser vill vi utveckla barnens förmåga att leva sig in i andra människors situation och öka deras förmåga att kunna reflektera över och uttrycka egna tankar om livsfrågor.

Förskolan är här genom folksagor och litteratur både bärare av ett kulturarv som överförs från en generation till en annan, men också en plats som presenterar dagens nya tankar och berättelser.

På olika sätt vill vi genom undervisningen även väcka intresset för skriftspråket och övriga kommunikativa symboler. Genom skapande vill vi att barnen ska utveckla sin förmåga att forma bokstäver och kontrollera olika verktyg som ger dem en ökad förmåga att kontrollera olika skriftmaterial.

Barns och ungdomars läsförmåga och möten med litteratur sjunker i Sverige och med det här projektet syftar vi också till att väcka intresset för de berättelser som gömmer sig innanför de spännande pärmarna på en bok. Ett barn har fått ca 15 000 ord när de är 18. Ett barn som blir läst för och som läser kan få ca 70 000 ord i sitt ordförråd istället!

Vilka läroplansmål ska vara i fokus och varför väljer vi dessa? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med? 

Läroplanen skriver (Lpfö18): 

- Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt.

- Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. 

- Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.

- I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. 

Mål Lpfö18: se längst ner.

Förbedömning:

Vad ser vi att barnen kan? Vad ser vi att barnen är nyfikna på?

Höstens trygghetsprojekt har varit utgångspunkten för vårens språk-och sago-projekt. Sagor och böcker som illustrerar och presenterar olika känslor, normer och värden, har mynnat ut i ett stort intresse för sagor och berättelser hos barnen. Barnen visar stort intresse för att tillsammans med gruppen lyssna och berätta egna sagor. Trygghetsprojektets utvidgning i att stödja och uppmuntra språkutvecklingen ökar barnens samspel och skapar trygghet, tillit till varandra och möjliggör ett glädjefullt lärande här på Björken.

 

Hur?

Metod:

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet? 

För att öka förståelsen för att bokstäver symboliserar ljudvärden så sätter vi upp barnens namn, där barnens första bokstav är förstorad. Istället för deras bild när vi går igenom vilka barn som är här på samlingen. Bokstavskorten använder vi därefter också i annan undervisning om kopplingen mellan bokstäver och tex namn på saker.

 

I samlingsrummet dramatiserar vi sagor och uppmuntrar barnen att berätta sagorna för varandra. Ofta kan sagorna  innehålla etiska dilemman som vi samtalar om. Andra saker vi betonar är antal, och läge. 

 

Vid borden tillgängliggör vi mer klottrande med pennor och kritor för att öva på att hålla i en penna eller pensel. Vi plockar fram bilder på bokstäver där barnen kan följa konturer eller fylla i. http://lektionstips.se/lar-dig-skriva-hela-alfabetet-med-dessa-fargglada-bokstaver-i-fargerna-rod-gron-och-bla/

 

I ateljén ägnar vi oss åt olika skapande för att öka intresset för bokstäver tex genom att måla vår bokstav med vattenfärger och pensel.

 

Vi läser böcker löpande under dagen när barnen visar intresse och när barnen vilar eller när de vaknar upp. Vi läser både fysiska böcker och digitala böcker och projicerar böcker. 

 

Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt? 

Vi tillhandahåller olika ingångar till språket och kommunikation. Böcker, Berättande, dramatiseringar, tecken, bilder och symboler. För att forma bokstäver så tillhandahåller vi olika tekniker och verktyg.

 

Hur gör vi barnen delaktiga i processen? Hur dokumenterar vi processen? 

Vi utgår från barnens intressen för favoritsagor och tar med barnen vid urval av böcker. Vi dokumenterar genom bilder som tillgängliggörs för barnen på avdelningen både analogt och digitalt med projektor. Vi sätter upp barnens skapelser och gör både muntliga och skriftliga utvärderingar. 

 

Hur kan miljö och material utmana och levandegöra projektet både ute och inne? 

I miljön skapar vi fler tillgängliga platser för barnen att fritt rita och klottra med krita, penna och pensel i miljön för att öva finmotoriska övningar som leder fram till bättre förutsättningar för att forma bokstäver och att utveckla penngreppet.

 

Den lugna lässoffan med böcker i en korg och på en boklist roteras kontinuerligt med hjälp av bokbussen eller förskolans eget bibliotek och finns alltid tillgänglig för barnen. 

 

Boktorget i hallen där barnen kan låna hem böcker vill vi ska öka intresset för böcker och den nedre boklisten tillgängliggör böcker som en aktivitet när barnen väntar på sin tur att tex gå ut.

 

Barnen möter bokstäver på gården som Syrenen väver in i staketet. 

 

I skogen samlar vi pinnar eller annat naturmaterial att forma våra bokstäver med.

 

Vem/vilka?

Alla barnen deltar och uppmuntras i sin utveckling av alla i arbetslaget. 

Var/när?

Som ett projektarbete under förmiddagarna tisdag-torsdag och kontinuerligt under dagen som en del av lärmiljön på Björken.

                                                                                                                                                                                        

 Utvärdering/Reflektion för pedagoger:

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

1. Barns delaktighet och inflytande: 

Vad var det barnen visade intresse för/blev nyfikna på förra veckan? Hur mottogs aktiviteterna av barnen? Vilka tecken på lärande kan vi se hos barnen? Var aktiviteterna vi erbjöd på lagom svår/utmanande nivå för barnen? 

2. Pedagogernas roll 

Vad hade pedagogerna för roll?  Vilket förhållningssätt hade den ledande pedagog och deltagande pedagog och hur påverkade det aktiviteten? Hur introducerades aktiviteten och hur påverkade det lärandet hos barnen?

3. Förutsättningar 

Hur fungerade gruppsammansättningen? Vad i miljön och materialet fungerade bra och mindre bra? Hur dokumenterades aktiviteterna?

4. Hur går vi vidare?

Vilka lärdomar tar vi med oss? Så här går vi vidare.  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.