Stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet. Arbetsområdet handlar om den spännande stormaktstiden då Sveriges rike växer.

 

Så här arbetar vi:

• Genomgångar, muntligt berättande, anteckningar
• Klassrumsdiskussioner
• Läsa texter ur PULS SO 5 och arbeta med arbetsuppgifter till dessa texter. 
• Svara på frågor muntligt och på instuderingsfrågor.
• Se filmer med innehåll om den svenska Stormaktstiden.

Bedömning

Du visar kunskap genom:

•  att delta muntligt i klassrumsdiskussioner
•  att jämföra, motivera och resonera i diskussioner och skrivuppgifter
•  svara på frågor på det skriftliga prov som delas ut sist i arbetet. 

Det här ska du kunna:

- Anledningen till att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden.

- Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden.

- Berätta om viktiga ledare under Stormaktstiden - vad de beslöt och genomförde.

- Resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats och orsaker till förändringarna.

- Berätta om viktiga händelser och förändringar under stormaktstiden t.ex
  kyrkoböcker och annan dokumentation, häxprocesserna, utskrivningen,
  30-åriga kriget, Skåne, Blekinge och Halland blir svenskt

- Kunna jämföra stormaktstidens Sverige med Sverige idag 

- Förklara viktiga begrepp kopplade till arbetsområdet. 

- Förklara ord och begrepp relaterade till området

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.