Saltkråkans tema-Kvitterskogen genom årstiderna.

Förskolans fokusmål: * Lärmiljöer ute och inne * Kommunikation * Digitalisering

                                                                        

Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande.

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag. (ur Lpfö18)

 

Kartläggning, var är vi?
Skriv en kort bakgrund till det valda området (tex tema/projekt) och hur barnens intressen samt behov tas tillvara.

Temat på Saltkråkan som vi tillsammans med barnen har kommit fram till är att vi ska utforska, upptäcka och undersöka vår plats i skogen, kvitterskogen, utifrån årstiderna. Det är skogen och barnens intressen för skogen som kommer att leda in oss på olika fenomen. Fenomenen kan vara djur, växter, material i skogen, kretslopp, kemiska processer osv. Det finns inga gränser, utan det är vad skogen erbjuder, årstiderna och det barnen blir intresserad av som bidrar till, vad vi får för ny kunskap, vad lärandet blir och vilka nya erfarenheter vi kommer bära med oss. 

Hur temat kom fram var att vi tillsammans har lekt och utforskat de första veckorna efter sommarlovet och vi pedagoger kan se att barnen gärna efterfrågar skogen och barnen har ett stort intresse för djur. Barnen tycker också om skapande vilket gör att skogen kan ge oss goda möjligheter till att skapa utifrån materialet som finns där men även får idéer om vad vi kan skapa. Eftersom vi är en avdelning med blandade åldrar kan temat bidra till att alla barn får möjlighet att delta utifrån sina egna kunskaper, erfarenheter och behov.

 

Mål, vart ska vi? Kopplat till verksamhetens fokusmål och Lpfö18
Beskriv förväntat lärande. Vilka kunskaper samt förmågor vill vi att barnen ska utveckla och hur säkerställer vi det?

Vad som kommer bli det exakta lärandet och vilka kunskaper vi kommer få med oss kommer skogen, årstiderna och barnen att styra över. Vi pedagoger tror att vi kommer att lära oss mera kring olika djur genom årstiderna, att lära oss om hur natur, samhälle och människor hänger ihop och vi kommer säkerligen komma in på olika små kretslopp som naturen erbjuder oss. Temat kommer även att lära oss att samarbeta och lyssna på varandras tankar och idéer som uppstår. 

Utifrån temat kommer barnen att stöta på nya begrepp vilket bidrar till att deras språkutveckling kring olika fenomen kommer att stärkas. Barnen kommer att få samarbeta både tillsammans allihopa men även i mindre grupper och barnen kommer att få bra möjligheter att få komma iväg och byta lärandemiljö. Miljön både inne och ute på förskolan kommer också att bidra till temat på ett eller annat sätt då vi är beroende av alla miljöerna i temat. 

Hur undervisar vi? 
Beskriv vilka metoder och arbetssätt som kommer att användas, gärna kopplat till forskning och beprövad erfarenhet.

Vi kommer att använda oss av kvitterskogen och avdelningen för att genomföra temat. Vi kommer att dela oss i mindre grupper, både åldersindelat och blandade åldrar, detta för att lära av och med varandra och ibland kommer vi att vara alla tillsammans. Skogen kommer vara en plats där vi kommer kunna samla på oss olika material inför skapande i ateljén, skogen kommer ge oss olika upptäckter kring djur/växter samt lära oss mer om hur årstiderna förändras i skogen. Vi kommer att använda oss av digitala verktyg för att fotografera det vi upptäcker i skogen samt att söka fakta om det vi vill veta mera av/om. Kan vara så att vi även kommer använda oss av biblioteket om vi är i behov av faktaböcker som inte finns på förskolan. Eftersom temat är utformat efter barnens intresse för skogen har de fått både inflytande och delaktighet i temat. Barnen kommer vidare att bli delaktiga och få inflytande genom att vi pedagoger tar tillvara på det barnen blir intresserade av i skogen, vad de vill veta mera om/av eller vad de vill skapa för något utifrån det material som skogen erbjuder. Eftersom vi inte kommer kunna genomföra varje barns intresse/nyfikenhet kommer vi att använda oss av demokrati, där vi kommer att få rösta kring olika fenomen om vad vi ska lära oss mera av eller vad vi ska skapa inne i ateljén. 

Vi kommer att arbeta efter det sociokulturella perspektivet, där vi lär av och med varandra (interaktion, ansikte-mot-ansikte), att samspelet är viktigt för lärandet och för utvecklingen. Proximala utvecklingszonen som innebär att det jag själv inte kan eller vill lära mig mera av, kan någon annan lära mig. Vi lär av varandra, det jag kan idag tillsammans med andra kan jag imorgon göra själv, alltså vi konstruerar vårt lärande/kunskap tillsammans. Inom det sociokulturella perspektivet finns det ett antal begrepp som vi kommer använda oss av, det medierande som handlar om att vi lär oss med hjälp av olika artefakter (verktyg och tecken), det situerade som innefattar att vi använder miljön för att lära samt det kreativa som innebär att vi människor behöver vara kreativa i vårt skapande för att utvecklas i vårt lärande. 

Det utvecklingspedagogiska perspektivet/teorin innebär att vi ser barnen som kompetenta och att deras ryggsäck ska fyllas på ännu mera med ny kunskap och lärande. Att vi låter barnen få reflektera och fundera kring olika fenomen, att vi metareflekterar/metakognitiva dialoger, genom att vi pedagoger ställer frågor kring det vi gjort eller gör. Vi kommer även att varierar lärandet detta för att få större perspektiv samt att kunna urskilja fenomen från varandra. Lärandets objekt och lärandets akt är också något vi kommer arbeta med, lärandets objekt handlar om vad vi ska lära och lärandets akt är hur vi går tillväga för att nå det lärandet. 

Det relationella perspektivet handlar om att relationen är viktigt för att skapa och kunna ge alla barn de bästa förutsättningarna utifrån sina behov och kunskaper. Därav behövs en relation (pedagog-barn) för att vi pedagoger ska bemöta barnen på sitt bästa sätt och för att ge barnen ny kunskap och lärande. Att skapa trygghet är viktigt för att utveckla sitt lärande. 

Reflektion. Utgå från stödfrågorna nedan.

• Arbetar vi med de läroplansmål vi har taggat?
• Beskriv barnens delaktighet.
• Beskriv vilket lärande vi ser.
• Vad lyckas vi bra med?
• Vilka förbättringsområden ser vi?
• Vilka nya frågor har väckts på gruppnivå/individnivå (reflektion med barnen+ observationer)? 
  

 

Analys. Utgå från stödfrågorna nedan. 

• Utifrån våra reflektioner:
  • Vad ska vi förändra?
  • Vad ska vi fortsätta med?

Erfarenheterna och slutsatserna från reflektionen är ert nya nuläge. Använd de erfarenheter och slutsatser ni har till nästkommande planering. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,