Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att:
du utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen.
du utvecklar intresse för matematik och tilltro till din förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
du får uppleva och upptäcka matematik som mönster, former och samband.
du får formulera och lösa problem på olika sätt och förklara hur du tänker.
du blir säker på matematiska begrepp och arbetssätt, till exempel att räkna.
du förstår och kan använda mattespråket, det vill säga siffror och tecken.
du får ta del av matematikens historia.
Så här visar du vad du lärt dig:
Du deltar i klassens genomgångar och gemensamma arbete. Kommer med förklaringar, förslag på lösningar och ställer
frågor.
Du visar lösningar och begrepp med konkret material, bilder, ord och handlingar (till exempel lägga till eller ta bort något)
Du löser olika matteuppgifter. Skriver och ritar dina lösningar med ord, bilder och symboler.
Du gör parövningar med konkret material.
Läs matrisen så här:
Rutor som har blivit färglagda är moment som du visat att du klarar. De rutor som inte har någon färg är sådant som du har
kvar att lära dig framöver. Det kan ibland också vara saker du kan, men ännu inte fått möjlighet att visa.
Kolumnen längst till höger är kunskapskraven för årskurs 3 enligt läroplanen. Den finns med för att visa våra långsiktiga mål.
|
|||
På väg mot målet | Vårt mål | Kunskapskrav för åk 3 enl. Lgr11 | |
---|---|---|---|
Problemlösning
|
Du deltar med stöd av
kamrat eller vuxen vid
gemensam problemlösning.
Du uttrycker på något sätt , med stöd av
kamrat eller vuxen, hur
du tänkt eller gjort och
om lösningen kan vara
rimlig.
|
Du deltar aktivt vid gemensam
problemlösning.
Du uttrycker på något sätt hur du tänkt eller gjort och om lösningen
kan vara rimlig.
|
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om
resultatens rimlighet.
|
Använda begrepp
|
Du använder, med stöd
av kamrat eller vuxen,
några matematiska
begrepp i vanligt
förekommande
sammanhang på ett i
huvudsak fungerande
sätt.
|
Du använder några
matematiska begrepp i vanligt förekommande
sammanhang på
ett i huvudsak
fungerande sätt.
|
Eleven har rundläggande
kunskaper om matematiska
begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett
i huvudsak fungerande sätt.
|
Visa och beskriva begrepp
|
Du visar, med stöd av
kamrat eller vuxen,
begreppens egenskaper
med handling, konkret
material, bilder eller
symboler.
|
Du visar begreppens
egenskaper med
handling, konkret
material, bilder eller symboler.
|
Eleven kan beskriva begreppens
egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
|
Samband mellan begrepp
|
Du ger, med stöd av
kamrat eller vuxen,
även något exempel på
hur begrepp relaterar till
varandra, till exempel
addition och subtraktion
liksom fler än och färre
än.
|
Du ger även något exempel på hur begrepp
relaterar till varandra, till
exempel addition och subtraktion liksom fler än och färre än.
|
Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till
varandra.
|
Talkamraterna 0-10
|
Du delar, med stöd av
kamrat eller vuxen, upp
alla tal, i talområdet
0-10 (talkamraterna).
|
Du delar upp alla
tal i talområdet 0-10
(talkamraterna).
|
Eleven har grundläggande
kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals
inbördes relation samt genom att dela upp tal.
|
Talen 0-100
|
Du visar, med stöd av
kamrat eller vuxen,
förståelse för hur talen
0-100 kan delas upp i
talsorterna ental och
tiotal. Du visar säkerhet
för siffrans värde i tal
0-100.
|
Du visar förståelse för hur talen 0-100 kan
delas upp i
talsorterna ental och tiotal. Du visar säkerhet för siffrans värde i tal
0-100.
|
Eleven har grundläggande
kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals
inbördes relation samt genom att dela upp tal.
|
Hälften och dubbelt
|
Du visar, med stöd av
kamrat eller vuxen,
hälften och dubbelt i
konkreta sammanhang.
|
Du visar hälften och dubbelt i konkreta
sammanhang.
|
Eleven visar grundläggande
kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal
delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
|
Känna igen och namnge geometriska former
|
Du känner igen och kan
med stöd av kamrat
eller vuxen namnge
några geometriska
former tex. triangel,
cirkel, rektangel,
kvadrat, pyramid, kub,
klot, kon eller rätblock.
|
Du känner igen och kan namnge några
geometriska former tex.
triangel, cirkel, rektangel,
kvadrat, pyramid, kub, klot, kon eller rätblock.
|
Eleven kan använda grundläggande
geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper,
läge och inbördes relationer.
|
Använda geometriska begrepp och lägesord
|
Du använder med stöd
av kamrat eller vuxen
grundläggande
geometriska begrepp
och lägesord i konkreta
vardagliga
sammanhang.
|
Du använder
grundläggande
geometriska begrepp och
lägesord i konkreta
vardagliga sammanhang.
|
Eleven kan använda grundläggande
geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper,
läge och inbördes relationer.
|
Konstruera och rita geometriska former
|
Du konstruerar eller ritar
några vanliga
geometriska figurer,
t.ex. triangel, cirkel,
rektangel, kvadrat, med
stöd av kamrat eller
vuxen.
|
Du konstruerar eller ritar några vanliga geometriska
figurer, t.ex. triangel, cirkel, rektangel och
kvadrat,
|
Eleven kan avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla
geometriska objekt.
|
Förståelse för räknesätten
|
Du visar, i samarbete
med vuxen eller kamrat,
förståelse för
innebörden av
räknesätten + och – i
vardagliga
sammanhang.
|
Du visar förståelse för
innebörden av
räknesätten + och
– i vardagliga
sammanhang.
|
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska
metoder med viss anpassning till
sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och
lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
|
Mattespråket (siffror och symboler)
|
Du använder, med stöd
av kamrat eller vuxen,
"mattespråket" inom
talområde 0-10, d.v.s.
siffor samt tecknen +, -
och =
Du uttrycker sig på
mattespråk, med text
och med matematisk
bild eller handling, till en
räknesaga i samarbete
med kamrat eller vuxen.
Du använder
likhetstecknet som en
våg i arbete tillsammans
med vuxen eller kamrat.
|
Du använder
"mattespråket" inom talområde 0-10, d.v.s. siffor samt tecknen +, -
och =
Du uttrycker dig på mattespråk, med text och med matematisk bild
eller handling, till en räknesaga.
Du använder likhetstecknet som en våg.
|
Eleven kan hantera enkla
matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
|
Huvudräkning
|
Du räknar
talkombinationer + och -
inom talområde 0-10
med stöd av vuxen,
kamrat och/eller konkret
material.
|
Du behärskar samtliga
talkombinationer
+ och - inom
talområde 0-10.
|
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom eltalsområdet
0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande
resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.
|
Längd, massa och volym
|
Du visar viss förståelse
för principen för mätning
av längder, massor och
volymer samt begrepp
kopplade till mätningar.
Du gör mycket enkla
uppskattningar och
jämförelser med stöd av
kamrat eller vuxen.
|
Du visar viss förståelse för principen för
mätning av längder, massor och volymer samt
begrepp kopplade
till mätningar.
Du gör mycket enkla
uppskattningar
och jämförelser.
|
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av
längder, massor, volymer och tider
och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
|
Tid
|
Du utför, tillsammans
med kamrat eller vuxen,
mycket enkel mätning
och uppskattning av tid
t.ex. analog hel- och
halv timma samt känner
till några vanliga
enheter för att mäta tid.
|
Du utför mycket enkel mätning och uppskattning av tid t.ex. analog hel- och halv
timma samt känner till några vanliga enheter
för att mäta tid.
|
Eleven kan göra enkla mätningar,
jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider
och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
|
Matematiska samtal
|
Du uttrycker dig, med
stöd av kamrat eller
vuxen, på mattespråk,
med text och
matematisk bild eller
handling, till en
räknesaga.
Du deltar som lyssnare i
samtal kring olika
lösningsförslag, t.ex. vid
problemlösning.
|
Du uttrycker dig på mattespråk, med text och med matematisk bild
eller handling, till en räknesaga.
Du deltar i samtal kring olika lösningsförslag,
t.ex. vid problemlösning.
|
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i
huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra
matematiska uttrycksformer med
viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan föra och följa
matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga
händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att
ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
|
Tabell och diagram
|
Du gör och avläser
enkla stapeldiagram,
med stöd av kamrat
eller vuxen, utifrån
sorteringsövning eller
undersökning.
|
Du gör och avläser enkla
stapeldiagram utifrån
sorteringsövning
eller undersökning.
|
Eleven kan vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla
tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
|
Mönster
|
Du upptäcker, följer och
beskriver ett enkelt
mönster av färg, form
eller siffror, med stöd av
kamrat eller vuxen.
|
Du upptäcker, följer och
beskriver ett enkelt mönster av färg, form eller siffror.
|
Eleven kan föra och följa
matematiska resonemang om val
av metoder och räknesätt samt om
resultats rimlighet, slumpmässiga
händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att
ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
|