Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Slöjd 4-6 med utgångspunkt i Skolverkets bedömningsstöd med exempel

Skapad 2017-01-04 09:36 i Vallhamra skola Partille
Matris skapad utifrån Skolverkets bedömningsstöd
Grundskola 7 – 9 Slöjd

Matris skapad utifrån Skolverkets bedömningsstöd https://bp.skolverket.se/delegate/download/view?questionGuid=390973981AD14A35B3A8206351360314&documentGuid=17472E07E2CF465294F76EB462DDDEB3

Tanken är att varje termin utgå från den här tillsammans med eleverna och utifrån deras arbete utforma exempel som underlag för diskussion kring bedömning.

1. Förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker

Inte än...
E
C
A
1A: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material
Eleven har inte arbetat med en planering av ett slöjdföremål
Elevens formgivning sker med sparsam bearbetning av materialet. Till exempel brädans ursprungliga bredd och tjocklek behålls och avgör formgivningen.
Elevens formgivning sker genom bearbetning av materialet utifrån önskad funktion och/eller uttryck. Till exempel brädan bearbetas för att anpassas till det önskade.
Elevens formgivning sker genom val och bearbetning av materialet utifrån önskad funktion och/eller uttryck. Till exempel det önskade styr val bräda och bearbetning av den.
1B: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material
Eleven visar inte kunskaper om material, metoder och formgivning kopplat till pågående arbete
Tillfälligheter snarare än kunnande på hantverksområdet, styr elevens formgivning och framställning.
Eleven har ett gott kunnande på hantverksområdet, som utnyttjas i formgivning och framställning.
Eleven har stort kunnande på hantverksområdet som utnyttjas och påverkar kvaliteten på formgivning och framställning positivt.
1C: Eleven kan formge och framställa föremål i olika material
Eleven tar inte del av någon form av instruktion när det gäller pågående arbete
Till exempel borra i trä med lämplig borrmaskin och med arbetsstycket fastspänt, och med hänsyn till säkerhetsföreskrifter. Till exempel klippa ut en mönsterdel i ett tyg med lämplig sax och genom att följa markerade linjer.
Till exempel borra i en metallplåt med lämpligt borr och hastighet, efter att först ha markerat borrstället med en körnare, och med hänsyn till säkerhetsföreskrifter. Till exempel genom att nåla fast delar till ett plagg med varandra och kombinera hand- och maskinsömnad på ett lämpligt och säkert sätt.
Till exempel borra i en metallplåt med lämpligt borr och hastighet, efter att först ha markerat borrstället med en körnare, och med hänsyn till säkerhetsföreskrifter. Till exempel genom att nåla fast delar till ett plagg med varandra och kombinera hand- och maskinsömnad på ett lämpligt och säkert sätt.

2. Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter

Inte än...
E
C
A
2A: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger motiveringar till sina val
Eleven uttrycker inga motiveringar till vad som sker i arbetsprocessen
Elevens val och motiveringar görs utifrån tillfälligheter. Till exempel ”Jag valde tyget för att jag såg det i lapplådan, så blev det återvinning också”.
Eleven gör medvetna val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt eller ur era olika aspekter. Till exempel ”Jag valde glassförpackningen som gjutform för att den hade en form jag gillade och lagom volym, då blev det dessutom återvinning”.
Eleven gör genomtänkta val och motiverar dessa genom hur hon/han tänkt och ur era olika aspekter. Till exempel ”Jag jämförde olika färg- kombinationer som dels skulle passa ihop med varandra och dels med min mobil. Att nästan alla delar kommer från lapplådan gör mobilfodralet resurssnålt”.
2B: Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial.
Eleven redogör inte alls för några val, varken skriftliga eller muntliga
Eleven följer de exempel läraren använder, eller gör ore ekterat som någon kamrat.
Eleven tar utgångspunkt i erbjudet inspirationsmaterial och utvecklar idén vidare.
Eleven tar utgångspunkt i erbjudet inspirationsmaterial och söker själv upp kompletterande inspirations¬material eller källor.
2C: Under arbetsprocessen kan eleven formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt
Eleven visar inget intresse av att driva arbetet framåt
Under arbetsprocessen konstaterar eleven efter instruktion från läraren: ”Då ska jag alltså göra så här...?”
Under arbetets gång föreslår eleven ett sätt eller en åtgärd som därefter preciseras tillsammans med läraren: ”Kan jag på något sätt borra många mindre hål i en cirkelform istället, eftersom det inte nns något borr med tillräckligt stor diameter?”
Under arbetets gång föreslår eleven själv ett sätt eller en åtgärd, vilket kan stämmas av med läraren: ”Borde det inte fungera att göra mallar av alla delarna till mobilfodralet i papper och sedan vika in kanterna och lägga till sömsmån, för att få rätt storlek på läderbitarna när jag skär ut dem?”

3. Förmågan att analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp

Inte än...
E
C
A
3: Eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen med användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på samband mellan form, funktion och kvalitet
Eleven resonerar inte alls om sitt slöjdarbete
Till exempel ”Jag har kämpat väl och hållit på länge med min kanin, och därför blev också resultatet bra”.
Till exempel ”Arbetet med kopparskålen var svårt i början. Dels att veta hur hårt och tätt jag skulle slå, dels att veta när det var dags att värma upp materialet för att få det mjukare igen. Men för att vara första gången tycker jag skålen blev riktigt bra”.
Till exempel ”Mitt armband blev bra men det syns i vilken ända jag började. I början var det svårt att vet hur hårt jag skulle dra åt makraméknutarna. Jag borde ha provat och lärt mig tekniken innan jag började med själva armbandet för då hade det blivit jämnare”.

4. Förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck

Inte än...
E
C
A
4A: Eleven kan tolka slöjdföremåls uttryck och föra resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer
Eleven uttrycker inte några försök till tolkning av olika slöjdföremåls uttryck
Exempel på en elevs resonemang inför eget arbete: ”Jag ska utgå från märket för min basketklubb. Färg och form är som det är. Jag vill göra den i guldfärgad metall för att visa att klubben är bäst” Exempel på resonemang kring elevens eget föremål efter arbetet är klart: ”Eftersom vi skulle göra något som förde tankarna till skog och natur valde jag att måla lådan grön och tovade en svamp som jag satte på skåpsluckan”. Exempel på en elevs resonemang kring ett föremål gjort av någon annan: ”Tomten är röd, tjock och har skägg precis som en tomte ska ha. Det gör att den ser gammal och glad ut”
Exempel på en elevs resonemang inför eget arbete: ”Jag ska göra ett peace-märke, jag tänker brodera på en tovad bakgrund, där färgerna harmo- nierar för att ge ett lugnt och fredligt uttryck” Exempel på resonemang kring elevens eget föremål efter arbetet är klart: ”Eftersom temat var skog och natur gjorde jag en barkyta på skåpsluckan genom att limma fast bitar av bark. De andra delarna av skåpet målade jag i olika bruna nyanser för att det skulle gå bra ihop med barkbitarna och förstärka skogskänslan”. Exempel på en elevs resonemang kring ett föremål gjort av någon annan: ”De röda och vita färgerna tillsam- mans med skägg, glasögon och en rund näsa gör att man ser att det är en snäll tomte”
Exempel på en elevs resonemang inför eget arbete: ”Min låda ska föra tankarna till en 50-talsbil med mycket krom. Formen ska vara rund och bullig. Ska försöka fejka en antenn med rävsvans som gamla raggarbilar brukade ha” Exempel på resonemang kring elevens eget föremål efter arbetet är klart: ”Utifrån temat skog och natur ville jag föra tankarna till en bit trädstam. Därför försökte jag skapa en barkyta som såg rundad ut på skåpsluckan. I underkant av skåpsluckan har jag målat årsringar. Jag har också använt lite grå ull för att symbolisera mossa”. Exempel på en elevs resonemang kring ett föremål gjort av någon annan: ”Det är luvan och skägget i rött och vitt som gör att man ser att det är en tomte, även om det nns gråa tomtar också. Å så att den är lite rund, go och ser snäll ut. Undrar vad det blir om man byter färg eller gör den arg istället”
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: