Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bedömningsmatris för åk 1-3 i matematik.
Skapad 2017-10-02 15:43
i Klostergårdskolan Lunds för- och grundskolor
unikum.net
Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt. Samt övriga kunskapskrav för matematik i åk 3.
Grundskola
1 – 3
Matematik
Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt. Samt övriga kunskapskrav för matematik i åk 3.
|
Godtagbara kunskaper ht åk1.
|
Godtagbara kunskaper vt åk1.
|
Godtagbara kunskaper ht åk2.
|
Godtagbara kunskaper vt åk2.
|
Godtagbara kunskaper ht åk3.
|
Godtagbara kunskaper vt åk3.
|
|
|---|---|---|---|---|---|---|
Talraden (s)
|
Du kan räkna
till 20.
|
Du kan räkna till 50.
|
Du kan räkna till 100.
|
Du kan räkna till 200.
|
Du kan räkna till 500.
|
Du kan räkna till 1000.
|
|
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt. (Börja på 2 och räkna till 6.)
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt. (Börja på 3 och räkna till 12.)
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt. (Börja på 9 och räkna till 20.)
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt. (Börja på 26 och räkna till 40.)
|
Du kan börja på ett givet tal och räknauppåt. (Börja på 79 och räkna till 101.)
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt. (Börja på 996 och räkna till 1007.)
|
|
|
|
Du kan räkna nedåt från 5.
|
Du kan räkna nedåt från 10.
|
Du kan räkna nedåt från 15.
|
Du kan räkna nedåt från 28 (stoppa vid 19).
|
Du kan räkna nedåt från 314 (stoppa vid 295).
|
|
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-5).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-10).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-20)
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-100).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-500).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-1500).
|
|
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-5).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-10).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-20).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-100).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-500).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-100).
|
|
Du kan hoppa 10-hopp (10-50).
|
Du kan hoppa 5-hopp (0-25).
|
Du kan hoppa 10-hopp (0-100).
|
Du kan hoppa 5-hopp (0-50).
|
Du kan hoppa 10-hopp (112-172).
|
Du kan tolka och fortsätta en talföljd.
|
Antalskonstans (s)
|
Du kan jämföra mängder (stora och små saker).
|
Du kan se att det är samma antal föremål även om föremålen sprids ut eller byter plats.
|
|
|
|
|
|
Subitisering (s)
Att se antal utan att räkna
|
Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (1-4).
|
Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (1-6).
|
Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (11).
|
Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (18).
|
Du vet vilket 10-tal som ligger närmast 59, vilket 100-tal som ligger närmast 375 samt vilket 1000-tal som ligger närmast 2089.
|
Du kan avrunda tal inom talområde 0-5000.
|
|
Namnge tal (s)
Koppla siffra till antal
|
Du kan para ihop sifferkort och tärningsbilder (1-6).
|
Du kan namnge tal som läraren pekar på (0-10).
|
Du kan namnge tal som läraren pekar på (10-100, 11-20).
|
Du kan namnge tal som läraren pekar på (100-500).
|
Du kan namnge tal som läraren pekar på (100-1000).
|
Du kan namnge tal som läraren pekar på (1000- 9999).
|
|
Fler/färre (s)
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 3).
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 6).
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 13).
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 15).
|
Du kan tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (20-100).
|
|
Uppdelning av tal (s)
|
Du kan dela upp 5 föremål på ett sätt.
|
Du kan dela upp 5 föremål på flera sätt.
|
Du vet hur många föremål läraren har gömt i sin hand (7-10).
|
Du vet hur många föremål läraren har gömt i sin hand (10-19).
|
|
Du kan använda dig av din kunskap att dela tal vid beräkning av uppgifter.
|
|
Minskning/skillnad (s)
|
|
Du kan och förstår minskning med 1 eller 2 med hjälp av föremål.
|
|
Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-10).
|
Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-100).
|
|
Hälften/dubbelt (s)
|
Du kan dela upp 4 föremål så vi får lika många var.
|
Du kan dela upp 8 föremål så vi får lika många var och tänka ut hur många vi skulle få var om vi delade på 10.
|
Du kan tänka ut uppgifter kring hälften och dubbelt och förklara hur du tänker (6, 5, 4).
|
Du kan tänka ut uppgifter kring hälften och dubbelt och förklara hur du tänker (12, 20, 100, 15).
|
Du kan förklara betydelsen av hälften och dubbelt.
|
Du kan multiplikationer som bygger på hälften/dubbelt.
|
|
Talens grannar (s)
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-10.
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-15.
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-50.
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-100.
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-500.
|
Du kan skriftligt talens grannar 0-1000.
|
|
Storleksordna tal (s)
|
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-15.
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-100.
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-200.
|
|
|
|
Tallinje (s)
|
|
Du kan skriftligt sätta ut tal på en tallinje 0-20.
|
Du kan skriftligt sätta ut tal på en tallinje 0-20, 20-40.
|
Du kan skriftligt sätta ut tal på en tallinje 10-30, 50-70.
|
Du kan skriftligt sätta ut tal på en tallinje med 5- och 2-hopp.
|
|
|
Dela upp tal (s)
|
|
Du kan skriftligt dela upp tal inom talområdet 0-10.
|
Du kan skriftligt dela upp tal inom talområdet 0-15.
|
|
|
Du kan skriftligt visa på din kunskap om att dela tal vid beräkning av uppgifter.
|
|
Positionssystemet
|
|
|
Du förstår och kan ange siffrors värde (ental, tiotal).
|
|
Du förstår och kan ange siffrors värde (ental, tiotal, hundratal).
|
Du förstår och kan ange siffrors värde (ental, tiotal, hundratal, tusental).
|
Likhetstecknet
|
Du känner till likhetstecknet.
|
Du känner till likhetstecknet och vet att det innebär att det måste var lika mycket på båda sidor.
|
|
Du vet att 3+2=1+4
|
|
Du förstår likhetstecknets betydelse och använder det på ett fungerande sätt.
|
|
Beräkna
Addidtion
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-100 med tiotalsövergångar med stöd av konkret material.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-100 med tiotalsövergångar.
|
|
Du kan redovsa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-1000.
|
|
Subtraktion
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan gör beräkningar inom talområdet 0-20 med stöd av konkret material.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång med stöd av konkret material.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-100 med tiotalsövergång.
|
|
Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-1000.
|
|
Multiplikation
|
|
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan göra enkla beräkningar inom ett uttvidgat talområde.
|
|
Division
|
|
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan göra enkla beräkningar inom ett uttvidgat talområde.
|
|
Bråk
|
|
|
|
Du kan beskriva och namnge en halv och en fjärdedel.
|
Du kan beskriva och jämföra en halv och en fjärdedel.
|
Du kan dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
|
Problemlösning
|
|
|
Du kan lösa enkla problem med hjälp av konkret material.
|
Du kan lösa enkla problem genom att rita eller skriva och berätta hur du tänker.
|
Du kan lösa enkla problem i flera steg.
|
Du kan lösa och redovisa problemmed lämplig strategi samt avgöra om resultatet är rimligt.
|
Geometri
|
Du kan några vanliga lägesord.
|
Du kan rita vidare på påbörjad symmetri.
|
Du kan namnen på de tvådimensionella formerna: cirkel, kvadrat, triangel, rektangel.
|
Du kan namnen på tredimensionella figurer: kub, rätblock, klot, cylinder, kon, cylinder.
|
Du kan avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
|
Du kan använda vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
|
Statistik
|
|
|
Du kan göra en enkel tabell för att redovisa ett resultat.
|
Du kan skapa ett diagram.
|
|
Du kan avläsa och skapa egna tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
|
|
Mäta
Tid
|
Du kan veckodagarna samt våra årstider.
|
Du kan årets månader.
|
Du kan hela och halva klockslag.
|
Du kan klockan, digitalt eller analogt.
|
Du kan beräkna tid.
|
Du kan mäta, jämföra och uppskatta tid.
|
|
Längd
|
|
Du känner till måttenheter cm och m.
|
Du vet skillnad på cm och meter.
|
|
Du kan använda måttenheter: mm, cm, m, dm, km samt mil för att uttrycka resultat.
|
Du kan mäta, jämföra och uppskatta längd.
|
|
Massa
|
|
Du känner till måttenheter g och kg.
|
Du vet skillnad på g och kg.
|
|
Du kan använda måttenheter: g, hg, kg för att uttrycka resultat.
|
Du kan mäta, jämföra och uppskatta massa.
|
|
Volym
|
|
Du känner till måttenheterna dl och liter.
|
Du vet skillnad på dl och liter.
|
|
Du kan använda måttenheter: dl och liter för att uttrycka resultat.
|
Du kan mäta, jämföra och uppskatta volym.
|
Begrepp
|
|
Du känner till vanliga lägesord (före, efter, närmsta, fler, färre, färst).
|
Du känner till de fyra räknesätten och begrepp som relaterar till dessa (term, summa, differens,addera, subtrahera, ental, tiotal osv).
|
|
|
Du har kunskap om matematiska begrepp och kan använda dem samt beskriva dess egenskaper.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
