Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska matris

Skapad 2018-11-29 15:48 i Stenungskolan Stenungsund
Ett diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för åk 6-9 (kan även användas till viss del i åk 4-5). För mer information se skolverkets material. Observera att de olika stegen i matriserna inte är relaterade till betygsnivåer, och därmed inte heller ska fungera som betygskriterier (s.7 Skolverkets material Språket på väg) Du kan själv ta bort de delar du ej önskar, samt anpassa efter om det är SV eller SVA-målen som ska finnas med.
Grundskola 6 – 9

SAMTALA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Tala själv och samspela
Hur du yttrar dig i samtalet
Du deltar sparsamt i samtal.
Du deltar aktivt i samtal.
---------------------
Du är drivande och visar förmåga att engagera andra i samtal. Du vänder dig till flera och kopplar ihop vad andra har sagt.
Du behöver stöd för att delta i samtalet.
Du kopplar det du säger till ämnet och till vad någon annan har sagt.
Du utvecklar innehållet i samtalet genom att t.ex. kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Du utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser och föreslå lösningar.
Lyssna – reflektera och samspela
Hur du lyssnar på andra
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att till exempel nicka och ”hm:a”.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att säga något, t.ex. ”Jag håller med”.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att sammanfatta, tolka, säga något eget och dra egna slutsatser.

TALA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Mottagare
Hur din muntliga text fungerar för den som lyssnar
Din text är till stora delar begriplig för lyssnarna.
Din text är begriplig för lyssnarna som också förstår textens syfte.
Din text står på egna ben och kommunicerar ganska väl med lyssnarna i enlighet med textens syfte.
Din text står på egna ben och kommunicerar mycket väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte.
Du har oftast gjort lämpliga språk- och stilval med tanke på textens syfte och dem som lyssnar.
Du har gjort lämpliga språk och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Du har gjort lämpliga och finessrika språk- och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Språket du använder stödjer ditt samspel med lyssnarna.
Språket du använder stödjer framgångsrikt ditt samspel med lyssnarna.
Din text är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Din text är uppbyggd så att man tar till sig och förstår innehållet.
Din text har en tydlig struktur som gör den lätt att följa. Din text är relativt väl sammanhållen och har inga omotiverade tankeluckor.
Din text är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen och väl avgränsad.
Du är håller dig mycket nära källan (när du använder källor).
Du visar på viss självständighet gentemot källan (när du använder källor).
Din text är självständig gentemot källan (när du använder källor).
Du låter olika källor samspela (när du använder källor).
Din text visar att du försöker anpassa dig till lyssnarnas tänkande och språkförståelse.
Textens genre
Hur strukturen och språket i ditt tal stämmer med genrens mönster
Du försöker att anpassa struktur och språk till textens syfte.
Strukturen och språket du använder lämpar sig för textens syfte och lyssnare.
Strukturen och språket i din text lämpar sig för dess syfte och lyssnare.
Strukturen och språket samspelar med innehållet på ett sätt som också lämpar sig för textens syfte och lyssnare.
Du försöker följa genrens mönster.
Du följer genrens mönster något mekaniskt.
Du följer genrens mönster på ett levande sätt.
Du utvecklar genrens mönster på ett kreativt sätt.
Samspel med lyssnarna
Hur du samspelar med och skapar tillit hos dem som lyssnar
Du vänder dig till läraren eller några klasskamrater och visar visst engagemang.
Du vänder dig till flera lyssnare vid flera tillfällen.
Du vänder dig till alla lyssnare vid flera tillfällen.
Du har genomgående utmärkt kontakt med lyssnarna.
Du anpassar till viss del röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du anpassar tydligt röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du anpassar effektivt och medvetet röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du försöker att utnyttja rummets dimensioner efter situationen.
Du utnyttjar rummets dimensioner efter situationen.
Du utnyttjar effektivt och medvetet rummets dimensioner efter situationen.
Du inspireras av lyssnare och situation så att den muntliga textens innehåll påverkas.
Hur dina lyssnare samspelar med och visar tillit för dig
Dina lyssnare visar enstaka exempel på uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar flera exempel på uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar genomgående uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar tydligt engagemang genom uppmärksamt lyssnande och märkbart intresse.
Den muntliga texten i sin helhet
Din muntliga text visar att du har kommit ett stycke i din utveckling att tala inför andra.
----------------------------
----------------------------
Din muntliga text visar att du har kommit mycket långt i din utveckling att tala inför andra.
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar du i någon mån tillit hos lyssnarna.
----------------------------
---------------------------
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar du medvetet och effektivt tillit hos lyssnarna.
Du behöver stöd för att utveckla din muntliga text.
----------------------------
---------------------------
Du låter innehåll, struktur och språk samspela på ett lyckat sätt med tydlig anpassning till talets syfte och mottagare.

SKRIVA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den
Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Du har oftast gjort lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Du har gjort lämpliga språkoch stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Du har gjort lämpliga och finessrika språk och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Texten är logiskt uppbyggd.
Ditt språk gör att samspelet med läsaren fungerar väl och gör texten lättillgänglig.
Ditt språk gör att samspelet med läsaren stärks och gör texten intressant.
Texten är relativt väl sammanhållen och har få omotiverade tankeluckor.
Texten är väl sammanhållen, väl avgränsad och den har inte omotiverade tankeluckor.
I din text förekommer medvetna och motiverade tomrum.
Du håller dig mycket nära källan (när du använder källor).
Du visar på viss självständighet gentemot källan (när du använder källor).
Du förhåller dig självständigt gentemot källan (när du använder källor).
Du låter olika källor samspela (när du använder källor).
Textens genre
Du har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt och har ibland egna kreativa lösningar.
Du låter innehåll, struktur och språk samspela på ett bra sätt.
Helhetsstruktur och språk
Textens disposition fungerar delvis.
Textens disposition är mer genomtänkt och fungerar genomgående ganska väl.
Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt och fungerar väl.
Textens disposition är avancerad, men ändå tydlig och fungerar mycket väl.
Hela texten
Rubriker finns och har anknytning till innehållet.
Rubrikerna täcker textens innehåll.
Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar.
Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt.
Styckena
Styckeindelning förekommer.
Styckeindelningen underlättar läsningen genom att varje stycke är en sammanhållen helhet.
Väl fungerande styckeindelning – ofta med tydliga kärnmeningar.
Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt.
Variation på styckenas längd inspirerar läsningen och markerar deras olika tyngd.
Bindningar förekommer.
Bindningar förekommer och fungerar ganska väl.
Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar som fungerar väl
Bindningar inom och mellan meningar är varierade, väl valda och fungerar utmärkt.
Meningarna
Meningarna har oftast en fungerande meningsbyggnad och är enkelt konstruerade och ganska korta.
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Meningarnas längd och ordföljd varierar på ett mer avancerat sätt bl.a. genom en fungerande blandning av enkel och komplicerad meningsbyggnad.
Meningarnas variation fungerar mycket väl utifrån syfte och sammanhang.
Variationen i meningsbyggnaden ger ett behagligt flyt i texten.
Satsradningar kan förekomma. (Du har alltså radat satser på varandra utan punkter eller bindeord).
Satsradningar kan förekomma, och då skiljs ofta satserna med kommatecken. (Du har alltså radat satser och bara skiljt dem åt med kommatecken).
Satsradningar är sällsynta. Satserna inom en mening är ofta kopplade med bindeord.
Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda.
Uttrycken och orden
Dina uttryck och ord fungerar ibland mindre bra.
Dina uttryck och ord fungerar ganska väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar oftast väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar väl i sina sammanhang och berikar läsningen.
Du har ofta vardagliga, enkla och talspråkliga ord.
Många ord kan karaktäriseras som vardagliga, enkla och talspråkliga.
Ibland använder du specifika, abstrakta, skriftspråkliga ord och mindre vardagliga ord.
Ibland är du nyskapande och kreativ.
Ordvalet är inte så varierat och kanske inte alltid passar för textens syfte och mottagare.
Texten visar viss variation i ordval.
Texten visar variation i ordval.
Texten visar variation och omsorg i ordval och uttryck.
Normer och språkriktighet
-----------------------
--------------------------
-------------------------------
Du kan ibland medvetet bryta mot normer för att påverka stilen.
Styckemarkering
Du markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad (kallas hybridstycke).
Du blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad och indrag, utan att man som läsare förstår systemet.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du kan om det är lämpligt markera nytt stycke både med blankrad och indrag, för att skilja på större avsnitt och stycken. Som läsare förstår man systemet.
Meningsbyggnad
Du använder oftast enkel men korrekt meningsbyggnad.
Du prövar en mer komplex meningsbyggnad och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Oftast har du använt korrekt meningsbyggnad, även i långa meningar.
Du använder en korrekt eller i stort sett korrekt meningsbyggnad i både enklare och mer komplexa konstruktioner.
Konstruktion av uttryck
Du använder enkla och vanliga konstruktioner som oftast är korrekta.
Du prövar mer komplicerade fraser och uttryck och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Du konstruerar oftast korrekta fraser och uttryck även i långa, ovanliga, mer komplexa och skriftspråkliga konstruktioner.
Du har korrekta eller i stort sett korrekta konstruktioner av både enkla och mer komplicerade fraser och uttryck.
Du försöker konstruera mer komplexa fraser och uttryck även om det inte alltid blir korrekt.
Du har vissa svårigheter till exempel med val av prepositioner.
Användning av ord
Du använder de flesta ord korrekt. Du undviker ord du tycker är svåra eller ovanliga.
Du prövar ibland ord du tycker är svåra eller ovanliga och lyckas då ganska väl med användningen.
Du använder både enklare och svårare ord och då oftast korrekt.
Du använder en variation av ord på ett kreativt och korrekt sätt.
Stavning
Du stavar de flesta ord korrekt men du gör vissa återkommande stavfel.
Du prövar ibland svårare ord och lyckas då ganska väl med stavningen.
Du stavar oftast korrekt.
Du stavar korrekt.
Användning av tecken
Du använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett korrekt sätt.
Du använder punkt, frågetecken, utropstecken korrekt och kommatecken på ett lämpligt sätt, så att läsningen av texten underlättas.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken, oftast korrekt.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken på ett korrekt och kreativt sätt.
Dessa tecken följs av stor bokstav.
Du använder oftast liten och stor bokstav korrekt.
Du använder liten och stor bokstav korrekt.
Texten i sin helhet
Din text visar att du är på rätt väg i din skrivutveckling. Du behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur och språk i din text.
----------------------------
---------------------------------
Din text visar att du har kommit långt i din skrivutveckling. Innehåll, struktur och språk samspelar väl.

LÄSA (Läsarorienterad läsförståelse)

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Läsarens förhållande till texten
Hur du engagerar dig i texten
Du kommer in i textens värld och ser den framför dig då och då.
Du är inne i textens värld och glömmer ibland din egen verklighet.
Du är helt inne i textens värld. Du jämför textens värld med din egen och förstår saker om dig själv med hjälp av texten.
Du är helt inne i textens värld, men ibland distanserar du dig från textens föreställningsvärld och granskar den kritiskt.
Vad du fastnar för och lägger märket till
Du hänger med i textens handling. Det är ibland lätt att följa den, men ibland tappar du tråden.
Du uttrycker med ord eller det märks på dig när du känner med personerna eller tycker något är spännande, sorgligt, roligt etc.
Du omprövar dina egna och föreställer dig andras värderingar, övertygelser och känslor.
Du analyserar, tolkar och värderar.
Du ser textens händelser framför dig.
Du ser inte bara händelser, utan också personer och miljöer framför dig.
Du visualiserar personer och miljö även utifrån mer abstrakta textavsnitt.
Du åter olika textavsnitt, konkreta och abstrakta, samverka när du visualiserar personer och miljö.
Dina bilder ändras under läsningens gång.
Du inser att visualiseringen främjar förståelsen.
Du fyller själv ut tomrum i texten, dvs. för att förstå texten bättre fyller på med saker som inte står där.
Du fyller i ganska komplicerade tomrum i texten.
Du fyller i komplicerade tomrum i texten.
Du jämför och ser likheter och skillnader mellan textens värld och din värld.
Du skapar en helhet av textens delar tillsammans med dina egna upplevelser och erfarenheter.
Du undersöker, begrundar och reflekterar.
Du förstår betydelsen av att också integrera egna upplevelser och erfarenheter.
Läsarens rörelser i texten
Hur du tänker om textens innehåll – vad som har hänt, hur det har varit förut och vad som ska hända sedan
Du kan berätta något om vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du kan berätta mer utförligt vad du tror har hänt innan handlingen börjar och vad som skulle kunna hända sedan.
Du försöker att bygga dina slutsatser på tidigare kunskaper och erfarenheter, men också på sådant som du ser och förstår av texten.
Du bygger dina slutsatser tydligt på tidigare kunskaper och erfarenheter, men också på sådant som du ser och förstår av texten.
Hur du tänker på egna erfarenheter, livet, världen och samhället när du läser texten
Du uttrycker tankar, men utvecklar dem inte vidare.
Du utvecklar egna tankar till en enkel tankekedja.
Du reflekterar i sammanhängande led.
Du reflekterar i flera utvecklade och sammansatta led.
I samtal uttrycker du tankar om något som du själv upplevt eller har kunskap om. Det är inte alltid tydligt hur det hör ihop med texten.
Utifrån något i texten uttrycker du tankar om något liknande som du själv upplevt eller har kunskap om. Du tar initiativ till att samtala om detta.
I samtal drar du paralleller till samhället och världen.
I samtal drar du tydliga paralleller mellan egna erfarenheter samhället och världen samt andra texter.
Problematisering av texten
Funderingar och frågor som texten väcker hos dig
Du uttrycker funderingar och ställer enkla och mycket konkreta frågor om texten, exempelvis frågor om handlingen.
------------------------------
-------------------------------
Du uttrycker funderingar och ställer mer komplicerade, kreativa och abstrakta frågor om texten, exempelvis frågor om textens tomrum.
Värdering
Vad du tycker om texten och hur du då resonerar
Du värderar texten utan att bygga ut resonemanget.
------------------------------
-------------------------------
Du värderar texten genom att ge genomtänkta förklaringar och väl utbyggda motiveringar utifrån texten och egen erfarenhet.
Läsorienterad läsförståelse i sin helhet
Du visar att du är på rätt väg i din utveckling av läsförståelsen.
------------------------------
-------------------------------
Du visar att du har kommit långt i din utveckling av läsförståelsen.
Du behöver tydligt stöd för att utveckla ditt förhållande till texten och för att röra dig i texten.
------------------------------
-------------------------------
Du har ett avancerat förhållande till texten och rör dig obesvärat i texten.
Du behöver tydligt stöd för att problematisera och föra värderande resonemang om texten.
------------------------------
------------------------------
Du problematiserar och för avancerade värderande resonemang om texten.

LÄSA (Textorienterad läsförståelse)

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Återberättande
Hur du återberättar och sammanfattar innehållet och handlingen
Du återberättar delar av innehållet med stöd från lärare eller andra elever.
Du återberättar relativt självständigt delar av textens innehåll.
Du återberättar självständigt viktiga delar av textens innehåll.
Du återberättar självständigt, sammanhängande och levande viktiga och centrala delar av textens innehåll.
När du berättar visar du att du i stort sett förstår händelsernas följd.
När du berättar visar du att du förstår hur händelserna hänger samman.
När du berättar tydliggör du hur händelserna och innehållet hänger samman.
När duberättar väljer du ut relevanta delar och kopplar till centrala teman i texten.
Du försöker peka på viktiga händelser i texten.
Du väljer ut centrala teman i texten och förklarar dessa med hjälp av exempel från texten.
Du resonerar om centrala tankar och teman i texten och visar hur dessa tar sig uttryck på olika sätt.
Du sammanfattar och återskapar texten på lämpligt, kanske personligt, sätt.
Jämförelser
Hur du uttrycker dig om skillnader och likheter mellan personer, miljöer, handlingar, tankar och åsikter inom en text och mellan olika texter
Du talar om enstaka skillnader och likheter inom texten.
Du talar om flera skillnader och likheter inom texten eller mellan olika texter.
När du talar om skillnader och likheter försöker du att motivera och resonera utifrån texten och dess tomrum.
När du talar om skillnader och likheter motiverar och resonerar du utifrån texten och dess tomrum samt kopplar till egna erfarenheter och kunskaper.
Du talar om enstaka skillnader och likheter mellan olika texter.
Du försöker att motivera och resonera, men kopplar inte direkt till texten.
Struktur och språk i texten
Hur du reagerar på hur texten är skriven
Du visar visst intresse för struktur och språk i texten, till exempel genom att samtala om hur texten är uppbyggd eller om ord och meningsbyggnad.
----------------------------
--------------------------------
Du ser mönster som till exempel disposition, stildrag, meningsbyggnad, uttryck, ordval, tecken och layout.
Textorienterad läsförståelse i sin helhet
Du visar att du är på rätt väg i din utveckling av läsförståelsen.
----------------------------
--------------------------------
Du visar att du har kommit långt i din utveckling av läsförståelsen.
Du behöver tydligt stöd för att bli bättre på att återberätta, göra jämförelser och förstå hur struktur, språk och innehåll hänger samman i texten.
---------------------------
--------------------------------
Du återberättar och gör jämförelser på ett intressant och kreativt sätt. Du visar tydligt hur struktur, språk och innehåll hänger samman i texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: