Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik åk 1-3

Skapad 2018-12-06 13:40 i Ingaredsskolan Alingsås
Matris över vad eleverna förväntas uppnå innan de lämnar årskurs 3. Med utgångspunkt i förmågor och kunskapskrav för ämnet Matematik i LGR11 (Läroplan för grundskolan).
Grundskola 1 – 3 Matematik

PROBLEMLÖSNING

Ett matematiskt problem är en speciell typ av matematisk uppgift som kräver någon form av undersökning för att kunna lösas. Vid problemlösning krävs därför kreativitet och att de som löser problemet tillämpar sina matematiska kunskaper i en ny situation eller på ett nytt sätt och utökar på så vis sitt matematiska kunnande. Eleverna får alltså undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning.
  • Ma   formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Problemlösning
Förstå och lösa räknehändelser.
  • Ma   3
  • Ma   3
Jag kan förstå enkla problem och sortera information tillsammans med en vuxen. Jag kan tillsammans med en vuxen välja en strategi för att lösa problemet.
Jag kan förstå och lösa enkla problem. Jag kan förklara hur jag har tänkt för en vuxen. Jag kan tillsammans med en vuxen förklara så att andra förstår.
Jag förstår enkla problem på egen hand och kan välja en strategi för att lösa problemet, (t.ex. rita eller använda laborativt material). Jag kan förklara hur jag har löst problemet, steg för steg och fundera över om svaret kan vara rimligt.
Jag kan lösa enkla problem genom att välja en eller flera bra strategier. Jag visar att jag kan lösa problemet på olika sätt. Jag kan förklara varför svaret är rimligt.
Problemlösning
Formulera egna räknehändelser.
  • Ma   3
  • Ma   3
Jag kan beskriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 3+5, 7-4 genom att använda bilder eller konkret material, tillsammans med en vuxen.
Jag kan skriva en räknehändelse utifrån ett givet uttryck t.ex. 15+5 eller 12-3 med hjälp av bilder eller konkret material.
Jag kan skriva egna räknehändelser och då använda addition och subtraktion.
Jag kan skriva egna räknehändelser och då använda de fyra räknesätten.

BEGREPP

Ett matematiskt begrepp kan vara ett matematiskt objekt (t.ex. en cirkel), en process (t.ex. addition & subtraktion) eller en egenskap (t.ex. omkrets). Matematiska begrepp ska kunna användas i olika sammanhang och kopplas till varandra (t.ex. cirkel och omkrets).
  • Ma   använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Begrepp
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Jag känner igen olika begrepp.
Jag känner igen olika begrepp men jag använder oftast ett vardagligt språk, t.ex. ”plussar” eller "fyrkant". Jag kan nämna någon egenskap hos olika begrepp.
Jag kan förstå och använda olika matematiska begrepp. Jag kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler, konkret material eller bilder. Jag kan även ge exempel på hur några begrepp hör ihop med varandra t.ex. beskriva likheter och skillnader (t.ex. mellan en kvadrat och en triangel eller addition och multiplikation).
Jag har goda kunskaper om matematiska begrepp och använder dem på ett lämpligt och korrekt sätt i olika situationer med hjälp av symboler, konkret material eller bilder. Jag kan förklara sambanden mellan olika begrepp (t.ex. addition och multiplikation eller kvadrat och kub).
Naturliga tal
  • Ma   3
Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-20. Jag kan jämföra och storleksordna dessa tal tillsammans med en vuxen.
Jag kan läsa och skriva tal och ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-100. Jag kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom området.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-1000. Jag kan även jämföra, storleksordna och dela upp tal inom området.
Jag kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-10000. Jag kan även jämföra, storleksordna och dela upp tal inom området.
Proportionella samband och bråktal
  • Ma   3
  • Ma   3
Jag kan visa hälften och dubbelt med konkret material.
Jag kan använda hälften och dubbelt i vardagliga exempel. Jag vet att man kan dela upp en hel i olika delar.
Jag kan dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk (1/2, 1/3, 1/4). Jag kan använda hälften och dubbelt i vardagliga exempel.
Jag kan namnge, skriva och storleksordna flera olika bråktal. Jag kan även omvandla ett tal till ett annat bråktal men med samma mängd (t.ex. 1/2 till 4/8). Jag kan använda hälften och dubbelt i vardagliga exempel.
Geometri
  • Ma   3
  • Ma   3
Jag kan känna igen och namnge de geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel. Jag förstår och kan till viss del använda vanliga lägesord.
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva, rita och namnge de tvådimensionella geometriska figurerna rektangel, triangel, kvadrat och cirkel. Jag kan känna igen och namnge de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder. Jag förstår och kan använda vanliga lägesord.
Jag kan känna igen, jämföra, beskriva och namnge de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder. Jag kan rita av och med hjälp av instruktioner skapa enkla geometriska figurer på ett ganska bra sätt. Jag förstår och använder ofta vanliga lägesord.
Jag kan tydligt beskriva likheter och skillnader mellan figurerna. Jag kan rita och avbilda de tredimensionella geometriska figurerna rätblock, pyramid, kub, klot och cylinder. Jag förstår och kan tydligt beskriva med hjälp av lägesord.

METOD

En matematisk metod används för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Metoder innefattar bland annat huvudräkning, skriftliga beräkningar och beräkningar med hjälp av miniräknare eller annan digital teknik. Att kunna lösa vissa uppgifter med hjälp av en rutinmetod som man kommer ihåg eller enkelt kan slå upp är mycket viktigt i matematiken. En bra metod gör en del av det matematiska arbetet åt oss så att vi kan koncentrera oss på att hantera nya, svårare problem.
  • Ma   välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Metod
  • Ma   3
Jag kan välja och använda en lämplig metod för att lösa enkla rutinuppgifter, tillsammans med en vuxen.
Jag kan välja och använda en lämplig metod för att lösa enkla rutinuppgifter.
Jag kan välja och använda en lämplig metod, beroende på uppgiftens innehåll, för att lösa enkla rutinuppgifter.
Jag kan själv välja en lämplig metod, beroende på uppgiftens innehåll, för att lösa rutinuppgifter.
Huvudräkning
  • Ma   3
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion (+ och -) när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-10.
Jag kan räkna i huvudet med räknesätten addition och subtraktion när talen och svaren i uppgifterna ligger inom talområdet 0-100 utan övergång (t.ex. 56+2) och 0-20 med övergång (t.ex. 9+4). Jag kan ta hjälp av de tal som jag har automatiserat (t.ex. tiokompisar).
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 och med enkla tal inom ett utvidgat talområde.
Jag kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100.
Skriftliga räknemetoder
  • Ma   3
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av enkla skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-20.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av enkla skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-100.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-200.
Jag kan addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0-1000.
Likhetstecknets betydelse
  • Ma   3
Jag förstår likhetstecknets betydelse och kan lösa enkla ekvationer (uppgifter) inom talområdet 0-10, (t.ex. 5 +__=7).
Jag förstår likhetstecknets betydelse och kan lösa enkla ekvationer (uppgifter) inom talområdet 0-20, (t.ex. 19 - __ = 17 eller 11 + 4 = __ ).
Jag förstår likhetstecknets betydelse och kan lösa enkla ekvationer (uppgifter) inom talområdet 0-100 (t.ex. 88 + __ = 100 eller 55 - 4 = 50 + __).
Jag förstår likhetstecknets betydelse och kan lösa svårare ekvationer (uppgifter) inom talområdet 0-200 med övergång (t.ex. 95 + __ = 135 eller 120 - __ = 80).
Enheter
Längd, vikt, volym och massa
  • Ma   3
Jag kan jämföra längder och massor med hjälp av konkret material. Jag känner till måttenheterna meter (m) och kilo (kg).
Jag kan jämföra längder, massor och volymer med hjälp av konkret material. Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: m, cm, hg och kg.
Jag kan uppskatta och jämföra längder, massor och volymer med hjälp av konkret material. Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: m, cm, hg och kg. Jag kan använda mig av måttenheterna för att presentera ett resultat.
Jag kan uppskatta och göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor och volymer. Jag kan uppskatta och mäta längder, massor och volymer med måttenheterna: km, m, cm, g, hg, kg, dl och l. Jag kan använda mig av måttenheterna för att presentera ett resultat.
Enheter
Tid
  • Ma   3
Jag kan avläsa klocka analogt: hel och halv timme. Jag kan veckans dagar i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt: hel, halv, kvart i, kvart över och jag kan beräkna tidsskillnader mellan hela timmar. Jag kan årets månader i kronologisk ordning.
Jag kan avläsa klockan analogt och till viss del även digital tid. Jag kan beräkna tidsskillnader inom timmen samt mellan timmar och minuter.
Jag kan avläsa hela klockan både analogt och digitalt samt beräkna tidsskillnader.
Tabeller och diagram
  • Ma   3
Jag kan avläsa tabeller och stapeldiagram tillsammans med en vuxen och fortsätta redan påbörjade tabeller och diagram.
Jag kan avläsa och fylla i tabell eller stapeldiagram för att sortera och redovisa resultat.
Jag kan avläsa och fylla i tabell eller stapeldiagram för att sortera och redovisa resultat när jag har gjort enkla undersökningar.
Jag kan avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat när jag har gjort enkla undersökningar. Jag kan till viss del jämföra resultat från olika tabeller/diagram.

RESONEMANG

Att föra ett matematiskt resonemang innebär att eleverna t.ex. kan motivera olika val av metoder eller resonera sig fram till olika lösningar. Anta att man glömt bort hur man beräknar en viss typ av tal eller kanske aldrig stött på det innan. Det finns då ett antal olika sätt att resonera sig fram till svaret med utgångspunkt från saker man faktiskt kommer ihåg.
  • Ma   föra och följa matematiska resonemang, och
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Resonemang
  • Ma   3
Jag kan samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, tillsammans med en vuxen.
Jag kan samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, genom att besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Jag kan samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet, genom att ställa och besvara frågor som hör till ämnet.
Jag kan samtala om val av metoder och räknesätt, samt om resultats rimlighet. Jag kan resonera kring för- och nackdelar med olika metoder.
Talmönster
  • Ma   3
Jag upptäcker och följer enkla mönster av färg, form eller siffror. Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder som t.ex. 2, 3, 4, 5 eller 16, 15, 14, 13, inom talområdet 0-20. Jag kan räkna 2- 5- och 10-hopp.
Jag upptäcker, följer och beskriver enkla mönster av färg, form eller siffror. Jag kan beskriva mönster i och fortsätta enkla talföljder som t.ex. 3, 6, 9 eller 30, 20, 10 inom talområdet 0-100. Jag kan räkna multiplikation med 2, 5 och 10:ans tabeller med hjälp av en vuxen eller kompis.
Jag upptäcker, följer och beskriver mönster av färg, form eller siffror. Jag kan beskriva mönster i talföljder som t.ex. 3, 6, 12, 24 och 12, 22, 32, 42. Jag förstår sambandet mellan upprepad addition och multiplikation. Jag kan räkna mulitplikation med 2, 5 och 10:ans tabeller med stor säkerhet och kan även delar av andra tabeller.
Jag upptäcker, följer och beskriver tydligt mönster av färg, form eller siffror. Jag kan beskriva svårare mönster i talföljder som t.ex. 12, 23, 34 och 51, 52, 54, 57, 61. Jag kan använda mig av alla gångertabeller med säkerhet.

KOMMUNIKATION

Att kunna kommunicera matematik är att utbyta information med andra om matematiska idéer och tankegångar med hjälp av olika uttrycksformer, som t.ex. muntligt, skriftligt, med bilder och med symboler. Eleverna ska alltså visa/berätta/förklara hur de har tänkt och försöka förstå hur andra har tänkt.
  • Ma   använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Kommunikation
  • Ma   3
Jag kan muntligt förklara hur jag har tänkt ut svaret tillsammans med en vuxen. Jag lyssnar och försöker förstå när andra förklarar hur de har tänkt.
Jag kan förklara hur jag har tänkt ut svaret med hjälp av stödfrågor och då använda en eller flera olika uttrycksformer. Jag lyssnar när andra förklarar hur de har tänkt och förstår om de förklarar med bilder eller ett enkelt språk.
Jag kan beskriva olika sätt att komma fram till svaret genom att använda flera olika matematiska uttrycksformer. Jag kan förklara hur jag har tänkt ut svaret på ett sätt som andra kan förstå. Jag lyssnar och förstår när andra förklarar hur de har tänkt.
Jag kan beskriva olika sätt att komma fram till svaret genom att använda matematiska uttrycksformer som passar för uppgiften. Jag kan förklara hur jag har tänkt ut svaret på ett tydligt sätt som andra kan förstå. Jag deltar i gruppens samtal och argumenterar för mina tankegångar.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: