börjar använda referensbindning i form av pronomen, till exempel Jag har en bror. Han heter Isak

använder referensbindning i form av vanliga pronomen

skriver med en större variation i meningsbyggnaden och har en större repertoar i fråga om bisatser, samt börjar använda indirekt anföring, till exempel de började att springa men kaninen somnade en stund för att om kaninen tävlad; direkt skulle vinna eftersom kaninen var snabbare (tre bisatser); de frågar vem som har prutat (indirekt anföring)

skriver med en variation och bredd i sin textbindning och använder fler olika konjunktioner och adverb än på tidigare steg (däremot)

använder en variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen

har en varierad och fungerande textbindning och en varierande meningsbyggnad när det kommer till meningslängd och satsstruktur

börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och adverbial (i fredag). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel Min hund rär lite. Min hund heter Tommy. Min hund är grå och ljusbron

använder enkel textbindning i form av vanliga konjunktioner (och, men, eftersom) och adverbial (därför, sedan, efter idrott, på kvällen)

använder ett ordförråd som huvudsakligen är vardagligt och konkret, men med en viss variation i form av mindre frekventa ord, till exempel sportig, lyxhotell, respektera, onda människor, hjälpsam, glänta i skogen, liksom partikelverb som till exempel titta till. I beskrivande texter använder eleven ämnesrelaterade och skriftspråkstypiska ord, till exempel jordbruket, industriella revolutionen, gruvor, jordbruk, odla, slutligen

skriver med en mer varierad meningsbyggnad och använder en större bredd och variation i olika typer av bisatser och anföring, till exempel för att han vet inte deras språk; jag och min bror pratade lite om hur dagen var; en man som jobbade på tidningen berättade hur jag tänkte om det som X bestämde

skriver med en meningsbyggnad som omfattar olika typer av bisatser och anföring med variation i tema-positionen

har bredd, variation och precision i ordförrådet och anpassar det för det mesta väl till genren, mottagaren och sammanhanget. Eleven använder ett ämnesspecifikt ordförråd i sammanhang där detta förväntas, till exempel politisk motståndare, framtida generationer.

skriver med en enkel meningsbyggnad som huvudsakligen utgörs av huvudsatser med rak ordföljd, det vill säga subjekt – verb. Adverbial kan inleda huvudsatsen men följs då av rak ordföljd, till exempel I fredag jag var i skolan

skriver med en viss variation i meningsbyggnaden, till exempel både samordnade satser Elin gick efter Jasper och tog hans hand men han släpte hand och gick fram ... och underordnade satser jag gillar när han säga mig råd...

börjar använda nominaliseringar som förlamning, liksom längre utbyggda nominalfraser, till exempel ett skåp med pengar, alla människor som bodde i by

placerar bisatser i temaposition, till exempel när vi var hemma hon sa till mig min finaste tjej

har en större bredd och variation i ordförrådet och kan i viss utsträckning anpassa och nyansera sitt språk efter vad som förväntas utifrån sammanhanget

använder mindre frekventa och mer precisa ord (smuggla, ägodelar, utsatte dem för, inser, för-vräng, avskyvärt) liksom uttryck för modalitet och värdering (vi fick inte ens bo i vårt hus; det värsta jag sett)

har ett begränsat vardagligt, konkret och personnära ordförråd men kan med stöd från lärare använda ett mer specialiserat ordförråd i ämnestexterna

har ett personnära och vardagligt ordförråd i person-beskrivningar och berättelser, och mer ämnesrelaterat i andra genrer. Eleven använder också mindre frekventa ord, till exempel dröja, korg, sakna

börjar använda bildspråk i form av liknelser och metaforer, till exempel som finns det väg; jag sparar min tanke i min hjärna och säger ingenting

skriver texter med en högre grad av abstraktion med nominaliseringar som tvångskollektivisering, envälde, yttrandefrihet, trygghet samt komplexa nominalfraser som livet för kvinnorna i industriellas revolution.

använder oftare metaforer, liknelser och flerordsuttryck, till exempel men medan man vänder ryggen till så dör någon; ett band som håller oss samman; men inte på det sättet som du behandlar oss på som dumma möss; vi är ärrade för livet

använder omskrivningar när ord saknas, till exempel det kort hjälpsam till vi (=lånekortet är till hjälp för oss)

använder utbyggda nominalfraser, till exempel manga kända personer; min bästa kompis i hela världen

använder nominaliseringar (svårighet, rädsla, fattigdom) sammansättningar (racingvagnar, solglasögon) metaforer och flerordsuttryck (kanske känner man sig kvävd, vi håller alltid sams, helt åt hållet) skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord (jordbruk, medel-ålders, utspelar sig)

skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning

är i huvudsak säker på stavning, interpunktion och styckeindelning

använder viss grundläggande interpunktion

använder viss grundläggande interpunktion och börjar använda styckeindelning

skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning, men det kvarstår fortfarande brister