Eleven urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, genomgångar och uppläsningar

Eleven visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program

Eleven visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar då på frågor som: Varför tror du ...?

Eleven presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare

Eleven deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet framgår tydligt. Eleven använder då ett ämnesrelaterat ordförråd och sambandsord, till exempel för tid och orsak

Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll

Eleven jämför förhållanden och erfarenheter, uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa

Eleven uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, börja göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, inleda huvudsatser med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (höga berg, ett stort slott), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)

Eleven återger en texts huvudinnehåll självständigt eller med stöttning (beroende på textens längd och svårighetsgrad) och kan svara på olika typer av frågor om texten

Eleven kan med stöttning dra slutsatser om orsak, samband och konsekvenser i olika texter, till exempel genom att svara på frågor som: Varför är det viktigt att tigern ser bra på natten?

Eleven kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter. Exempelvis kan eleven utifrån kunskap om vad ett rovdjur är förstå ordet rovfisk

Eleven tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, liksom talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande

Eleven skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser, samt placerar olika satsdelar i temaposition

Eleven använder olika typer av bisatser såsom relativsatser (ungdomar som är 12 år gamla) och tidsbisatser (När mamma kom hem vi åt mat), villkorsbisatser (Jag får vara i stora bassäng om jag kan sima), och orsaksbisatser (Jag måste vara i lila bassäng därför att jag kan inte sima),

Eleven använder även i mer komplex meningsbyggnad ibland

Eleven kan variera sitt ordförråd mellan vardaglighet, specialisering och skriftspråklighet beroende på genren inversion, till exempel: "Om jag gjorde ett bra jobb skulle jag..."

Eleven använder direkt och indirekt anföring, framför allt i berättande texter, till exempel: "Han frågade en man om han får låna hans mobil"

Eleven håller samman en text med referensbindning och använder en bredare repertoar av sambandsord, till exempel för det första, för det andra, eftersom, genom att, för att

Eleven använder ett mer varierat och precist ordförråd som kan bestå av sammansatta ord, kollokationer och idiomatiska uttryck, metaforer, ämnesrelaterade eller skriftspråkliga ord, utbyggda nominalfraser, uttryck för modalitet