Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Bygga svenska - Språkintroduktion

Skapad 2020-11-19 17:01 i Anders Ljungstedts gymnasium Linköping
Skolverkets Bygga svenska för språkintroduktion sammanfattat i en matris
Gymnasieskola 9

Skolverkets Bygga svenska (GY) sammanfattat i en matris

Lyssna

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Information
Urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat.
Urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång.
Urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, lärargenomgångar och uppläsningar.
Urskiljer både explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven olika former av visuellt stöd.
Urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet.
Förståelse
Visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om.
Visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor. .
Visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat kunna återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program.
Visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal, till exempel genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet.
Visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen.
Förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget.
visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar som ”Varför tror du att …?”
Deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt.
Deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt.
Uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som lärare tagit upp i undervisningen.

Tala

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Presentera
Presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel ”Var bor du?”
Presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare.
Presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare.
Presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare.
Återberättar med stöttning en självupplevd händelse.
Samtala
Deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer.
Deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll.
Deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår.
Utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll.
Förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll.
Jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa.
gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
Uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser.
Förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll.
Ord och uttryck
Använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen.
Börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan.
Uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om).
Uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekommer tillsammans, till exempel sin värsta fiende).
Uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt.
Använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta.
Gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd.
Uttal
Har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi.
Har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser.
Uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser.
Uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser.
Uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser.

Läsa

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Tecken och text
Är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt.
Vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion.
Reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
Kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
Innehåll
Identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
Återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd.
Återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad.
Kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar.
Ord och uttryck - Förstå och tolka
Kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel badkläder, idrottshall.
Kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
Kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar.
Uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer … desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i texter och tolkar information och svarar på frågor, även när svaren inte direkt går att utläsa av texten.
Tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse– fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten.
Lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
Tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
Kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/vilka ord visar det?
Uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen).
Gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som Vad tycker du att de ska göra?
Lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
Kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
Tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med underordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är landets befolkning respektive den infödda arbetskraften och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade).
Kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800- talet.
Drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer … desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid).
Uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb.
Multimodala texter
Börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text.
Tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext.
Använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande.

Skriva

Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Referens- och textbindning
Börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel Jag har en syster. Hon är tjugotvå år.
Använder en variation av pronomen för referensbindning, till exempel Vi kännde varandra och blev kompisar; Våra läraren är snäll allt de vill lära oss nya ord.
Använder en större variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen.
Börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och vanligt förekommande adverbial (nu, på morgonen). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel Jag spelar fotboll. Simmar.
Använder mest enkel textbindning med enkla och vanliga konjunktioner (och, men), temporala adverbial (sedan, då, i går) och börjar använda Vanliga bisatsinledare (eftersom, för att, när).
Meningsbyggnad
Skriver med en enkel meningsbyggnad, huvudsakligen huvudsatser med rak ordföljd (subjekt – verb), adverbial kan inleda satsen men följs då av rak ordföljd, till exempel Nu jag kan lite svenska; Efter lunch jag ska gå gymmet.
Skriver med viss variation i meningsbyggnaden och börjar använda bisatser även om texterna mest består av huvudsatser till exempel På klassen fanns många elever som jag känner inte; Det var svårt att prata varandra för att vi pratade inte samma språk.
Skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser samt anföring till exempel jag förstod varför jag måste studera för att jag måste få kunskap /… / plösligt gick läraren till mig och sa – Hej! jag är din mantor. Tar det lugnt du är duktig inte gråtar så längre.
Börjar skriva i stort sett fungerande komplexa meningskonstruktioner med olika bisatser och satsförkortningar till exempel Choklad är inte varan som har mycket problem, men sättet att tillverka choklad, odla kakao och transportera till olika del av världen det är det som gör att det blir dålig för miljön och problem till människor /…/ Skog som försvinner desto mindre syre har alla i ekosystemen /…/ Det består svårigheten för de som odlar kakao att skapa handelsförbindelser och ta sig in på världsmarknaden.
Skriver med en textbindning och meningsbyggnad som är varierad och välgjord.
Börjar placera adverbial och i enstaka fall bisatser först i satsen till exempel när jag bodde i Syrien jag hade många kompisar.
Ordförråd
Har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd, i ämnestexter mer specialiserat och då oftast ord som eleven mött i undervisningen (invånare, huvudstad).
Har en något större bredd och variation i ordförrådet som nu inkluderar även mindre frekventa ord som tålamod, sorglig, och ämnesrelaterade ord som älvar, odlad mark.
Kan variera sitt ordförråd utifrån uppgiften och genren (vardaglighet å ena sidan och specialisering och skriftspråklighet å andra sidan) och börjar använda liknelser och metaforer (jag hade oroligt i hjärtat) men ordförrådet domineras fortfarande av allmänna ord.
Har en större bredd och variation i ordförrådet med fler lågfrekventa ord och nominaliseringar än på tidigare steg, i ämnestexter använder eleven dessutom mer specialiserade ord och uttryck till exempel Kakao transporteras från Afrika till Sverige. Det är väldigt dåligt för miljön med dessa transport.
Har ett utvecklat ordförråd och kan uttrycka sig i stort idiomatiskt och med både precision och nyansering, det utvecklade ordförrådet visar sig i lågfrekventa ord, synonymer (klen och krasslig), partikelverb (huggit ned, slösa bort), precisa mindre frekventa verb (stirra, bulta, gnissla), kollokationer och andra fasta flerordsfraser (förlorade tålamodet, sätta eld på), bildspråk (han har ett brinnande hjärta som vill komma ut ur bröstet och slå för henne för evig).
Börjar använda utbyggda nominalfraser, till exempel, sin första skolan, mitt smiknamn Hassan.
Använder oftare nominaliseringar (klimat förändringen är den viktigaste ämnet) och längre nominalfraser (mycket bra land för att bo, många elever från olika länder).
Stycken och interpunktion
Använder viss grundläggande interpunktion.
Är något säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning.
Är säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning.
Klarar styckeindelningen väl i stort.
Är säker i interpunktion, stavning och styckeindelning.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: