Du ger ett omdöme och minst ett exempel från texten. Exempel: Jag tycker att... eftersom...

Du ger ett omdöme samt argument som berör flera aspekter av innehållet i texten.

Ditt resonemang är väl förankrat i texten och fördjupar förståelsen.

Du tittar upp någon gång. Det kan emellanåt vara svårt att höra vad du säger. Tempot är ibland för högt eller långsamt.

Du har ögonkontakt med de andra i gruppen. Du talar i stort sett tydligt hela tiden. Du använder till viss del gester och mimik för att visa engagemang.

Du har god ögonkontakt med de andra i gruppen. Du talar genomgående tydligt. Det är lätt att förstå dig. Du använder gester och mimik för att förstärka det du vill säga och visa engagemang.

Du förutsätter att alla har samma förförståelse. Ord upprepas.

Du förklarar ord när andra frågar. Du använder ett varierat ordförråd.

Du förklarar ord och begrepp så de andra kan hänga med. Du använder ett varierat språk.

Du inleder diskussionen, t ex genom att läsa en diskussionsfråga. Du gör vid behov försök att ställa frågor till de andra i gruppen och fördela ordet. Du sammanfattar diskussionen genom att upprepa diskussionsfrågan och ge ordet vidare.

Du inleder diskussionen. Vid behov för du gruppen tillbaka till ämnet och fördelar ordet. Du sammanfattar diskussionen genom att lyfta någon aspekt som gruppen diskuterat lite extra och tackar för samtalet.

Du inleder diskussionen. Vid behov för du gruppen tillbaka till ämnet och fördelar ordet. Du sammanfattar diskussionen genom att fokusera på det viktigaste som gruppen kommit fram till.

Du framför egna åsikter och ger oftast ett argument, förklaring eller värdering. Exempel: Jag tycker att... Det tycker jag är bra.

Du ger påståenden eller argument och förtydligar med exempel eller genom att förklara varför du tycker/påstår det du gör.

Du ger utvecklade beskrivningar, gör kopplingar och ser kontraster.

Du upprepar och bekräftar det andra har sagt. Ibland är det svårt att höra vad du säger. Du visar relativt begränsat engagemang, t ex genom att humma och nicka bekräftande.

Du hittar en ny synvinkel på ett redan behandlat ämne eller kommer med ett nytt exempel. Du talar tydligt i stort sett hela tiden. Du använder gester och mimik för att understryka det du vill ha sagt.

Du tar diskussionen vidare och skapar en fortsättning. Exempel: När du sa så där kom jag att tänka på en gång... /Jag förstår vad du menar men jag... Du talar tydligt. Du använder gester och mimik för att understryka resonemanget och skapa intresse.

Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om vad det innebär att vara kille eller innebär att vara tjej. Eleven ger ett exempel från sin egen erfarenhet som passar i sammanhanget. Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om vad det innebär att vara kille eller innebär att vara tjej. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Bidraget innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om vad det innebär att vara kille eller innebär att vara tjej. Elevens exempel är träffande och bidrar till textens läsvärde. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel.

Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering, inledning och/eller avslutning. Textbindningen är utvecklad

Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och styckemarkering samt effektiv inledning och avslutning. Textbindningen är välutvecklad.

Ordvalet är enkelt. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.

Ordvalet är varierat och passar ungdomstidningen, t.ex. genom ett ungdomligt språkbruk och läsartilltal. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning

Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och passar väl i ungdomstidningen, t.ex. genom en konsekvent genomförd stil. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.