Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendom, Islam, Judendom, Buddhism samt Hinduism. år 5 vt 2019

Skapad 2012-11-25 09:45 i Mörsils skola F-9 Åre
I det här ämnesområdet kommer vi kortfattat att ta upp de fem stora världsreligonerna: kristendom, judendom, islam, buddhism och hinduism samt lära oss centrala begrepp inom religionsundervisningen.
Grundskola 6 Religionskunskap Samhällskunskap
Undervisningen ska göra dig nyfiken på de olika religonerna och få kunskap om likheter och olikheter mellan de olika religonerna.

Innehåll

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Vi kommer nu att arbeta med religionskunskap under några veckor. Under denna tid kommer ni att lära er om begrepp, ord kopplade till religion och livsåskådningar,ritualer,levnadsregler, heliga platser, symboler och religiösa skrifter och byggnader som förekommer i de olika världsreligionerna. Vi läser olika berättelser och tittar på filmer, diskuterar olika begrepp. Texter och filmer handlar om fakta om religionen men också hur olika livsfrågor skildras i de olika religionerna. Vi läser också om olika ritualer som finns i dessa religioner.

 



3. Innehåll i undervisningen - centralt innehåll

I detta arbetsområde kommer vi att arbeta med de fem största religionerna i världen och göra jämförelser mellan de olika religionerna, vi tittar på såväl likheter som skillnader. Vi kommer att prata om hur människor i olika länder lever med sin religion, och hur religionen påverkar samhället.

4. Undervisning

Vi börjar arbetsområdet med lärarledda lektioner, centrala begrepp och ord kopplade till livsåskådningar och religioner.

Vi kommer arr arbeta med de fem religionerna kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism.

Vi kommer att prata om likheter och skillnader mellan religionerna.

 Vi läser berättelser som är viktiga för de olika religionerna.

Vi kommer prata om den olika religionens viktiga delar till exempel: livsregler, heliga platser och rum, högtider och symboler.

Vi kommer skriva faktatexter om de olika religionerna.

Vi kommer se filmer.

Ni kommer att delta i ett grupparbete om en religion som ni sedan ska redovisa för de andra grupperna. Ni kommer att delta i diskussioner samt skriva en jämförande text om de olika religonerna.













moment 2

Detaljplanering
Läraren presenterar vad vi ska arbeta med och svarar på frågor om detta.
 Läraren skriver upp följande ord på tavlan, eleverna skriver av i sina arbetshäften, de gör ett ord på varje rad så att de kan skriva betydelsen efter.
lida - lider, lojalitet, tro, identitet, förändring, ont och gott, helga, gemenskap, offer, underkastelse, frihet, visdom, makt, skapande, förlåtelse, rättvisa, fred, kärlek, tolkning, hopp, auktoritet, fördom, förföljelse, berättingande, det högsta goda (njutning)
 gud, avguda, symboler, ritualer, profetskap, helig, okränkbar, myt, invigning, ritual, pilgrimsfärd, martyrskap, lärjunge, profetia, bekännelse, frälsning, uppenbarelse.

Eleverna sitter i grupper om fyra, de diskuterar innebörden av de fem första orden och skriver ner sin tolkning, läraren bryter efter en kort stund och resultaten redovisas. I varje grupp ska det finnas fyra ordlistor som de också kan arbeta med, Eleverna ska försöka sätta in orden i en mening. Hela tiden måste läraren stoppa upp och samla ihop klassen och göra gemensamma tolkningar.

moment 2

Deteljplanering
I
hel klass ska elever och lärare hitta ord och begrepp som är kopplade till Kristendomen. Eleverna sitter i smågrupper och provar att hitta ord och begrepp som de skriver ner. Tillsammans redovisas orden på tavlan, när alla grupper redovisat sina ord får eleverna skriva ner dem och sätta in orden under egna rubriker, t.ex helger och högtider, livscykel, skapare - förkunnare, byggnader, heliga skrifter osv.
I grupper och i helklass redovisa vad orden - begreppen står för. Detta blir en rep. av vad de tidigare har arbetat med
Därefter delas klassen in i fyra grupper där de ska läsa om en världsreligion. De ska läsa i läroböcker samt använda liber.Rubriker som ska användas är gud, grundare,  livsåskådning, levnadsregler, skrifter - byggnader, riter - ritualer, symboler,
Gruppen ska vara eniga om vad som ska skrivas under varje rubrik.
När alla grupper är klara görs grupperna om så att det blir grupper med representanter från varje världsreligion. Varje elev får ett stort papper det finns kolumner så de kan skriva in religionerna samt gud,grundare osv. Eleverna sammanställer pappren så alla kolumner blir ifyllda. När de är klara ska de diskutera likheter och skillnader  mellan religionerna, detta moment bedöms av mig.









Underrubrik 3

Detaljplanering
Eleverna får läsa på sin sammanställning över religionerna.
Bedömningsuppgift: Eleven ska skriva en faktatext över en egen religion där eleven får blanda religionerna bästa bitar och motivera varför man valt t.ex hinduismens levnadsregler eller islams begravningsritual.

5. Bedömning

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

- Kunna redogöra för de viktigaste dragen i de olika religionerna.

- Kunna berätta om de olika religonernas högtider, symboler.

- Kunna återge likheter och skillnader mellan de olika religonerna.


- Kunna redovisa muntligt framför klassen.

 

6.Tillämpningsuppgift

Kopplingar till läroplanen

  • respekterar andra människors egenvärde,
    Lgr11
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
    Lgr11
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
    Lgr11
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
    Lgr11
  • genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
    Lgr11
  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
    Sh
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6
  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
    Sh  4-6
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
    Sh  4-6

Matriser

Re Sh
Religion år 4-6

Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa

Kunskapskrav för betyget E
Betyg D
Kunskapskrav för betyget C
Betyg B
Kunskapskrav för betyget A
Religion och andra livsåskådning
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna
Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven för välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.

Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället

Kunskapskrav för betyget E
Betyg D
Kunskapskrav för betyget C
Betyg B
Kunskapskrav för betyget A
Religion och samhälle
  • Re  E 6
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade och nyanserade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.

Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet

Kunskapskrav för betyget E
Betyg D
Kunskapskrav för betyget C
Betyg B
Kunskapskrav för betyget A
Identitet och livsfrågor
Eleven kan föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerade sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerade sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerade sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Re Sh
Världsreligionerna år 6 (Sh)

Individer och gemenskaper

Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget D
Kunskapskrav för betyetg C
Kunskapskrav för betyget B
Kunskapskravet för betyget A
Reflektera över hur samhällen formas, förändras och samverkar
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Familjen och olika samlevnadsformer
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: