Den stora Sverigeresan

Vet du att Sveriges högsta berg är ca 2104 m (ö.h.) högt? Kan du tänka dig att Sveriges djupaste sjö är ca 221 m djup?
Hur formas och förändras jordytan? Vilka landformer finns i Sverige? Hur ser naturtyperna ut? Vad är skillnaden på naturlandskap och kulturlandskap? Vilka naturresurser har vi i Sverige, vad används de till och hur kan vi tänka för att de inte ska ta slut. Hållbar utveckling - vad betyder det?
Vad är det vi ser när vi tittar på en karta? Hur funkar kartan? Vad heter de stora städerna, landskapen, älvarna, sjöarna, haven och den högsta toppen i Sverige?
Vilka var de första människorna som befolkade landet, alltså vårt ursprungsfolk? Vem kom därefter? Idag bor det över tio miljoner människor i Sverige. Hur ökar befolkningen?
Hur bildades riket? Vad berättar för oss om historisk tid?
Vilka olika religioner har vi och har tidigare haft i Sverige? Vad innebär de olika religionerna och var kom de egentligen från?
Hur styrs Sverige? Vad betyder ekonomi och hur funkar det? Vilka rättigheter och skyldigheter har vi i Sverige? De mänskliga rättigheterna - vad är det? Har alla människor det lika bra? Vad ska lagar och regler vara bra för? Vad har alla människor för sig om dagarna? Varför arbetar vi och går i skolan? Vilka yrken finns egentligen?

Låt oss finna alla svar och upptäcka Sverige tillsammans!

Undervisningens innehåll-Vad

Undervisningen kommer att lyfta följande:
(se kopplingar till läroplan nedan)

Hur vi kommer att arbeta med Sverige

Arbetsmoment:

• Följa serien Geografens Testamente-Den stora Sverigeresan
• Läsa boken Pojken och Tigern (som vandrar genom hela landet)
• Med ett källkritiskt förhållningssätt samla fakta i litteratur och på internet
• Reflektera i samtalsgrupper
• Kartor och dess uppbyggnad
• Namngeografi
• Tittskåp: landformer och naturtyper
• Plattektonik och erosion
• Fältstudie med hjälp av kartan i vår närmiljö för att titta närmare på hur Sverige ser ut
• Göra egna filmer
• Skriva berättelser
• Se faktafilmer

Syfte

Upptäcktsfärden genom Sverige syftar till att samla kunskaper om det land vi lever i, om hur och varför det ser ut och fungerar som det gör. Vi tränar samtidigt olika förmågor.

Bedömning

Bedömning sker kontinuerligt genom vårt formativa arbete. Jag återkopplar till din arbetsinsats, för att du ska kunna utveckla din förmåga att förankra dina nya kunskaper om Sverige.

Viss bedömning sker även genom kamratbedömning.

Summativ bedömning sker även i form av prov.

Bedömning sker mot kunskapsmålen för betyget E i år 6 (se koppling nedan).

Omdöme

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.
• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.