Historia år 5 del 1

Hur var det att vara barn på Vasatiden och på stormaktstiden? Hur fungerade det med skola? Vad gjorde man på fritiden? Hur fungerade vardagen för de som levde då? Vilka stora förändringar har skett? Finns likheter? Vi startar med att reda ut dessa frågor, men sedan fortsätter vi ännu längre tillbaka. Tyngdpunkten ligger i första hand på Sveriges och Nordens historia, men stundtals kommer vi att ge oss ut lite längre i världen.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Vi kommer att dra jämförelser från Vasatiden och Stormaktstiden mot hur vi lever idag. Vilka händelser kan ha haft stor påverkan på dagens samhälle? Se likheter och skillnader ur olika aspekter.

Hur ska vi lära oss detta?

Vi kommer att använda oss av Gleerups digitala historiematerial. Vi kommer att läsa, skriva, diskutera, se på film m m.

Vad som kommer att bedömas:

Genom kontinuerlig dokumentation angående elevens kunskapsutveckling, hur eleven går till väga för att lösa olika arbetsuppgifter, muntligt, skriftligt, enskilt och i samarbete med andra. Bedömningen tar hänsyn både till vägen mot en lösning samt det slutgiltiga resultatet. Dokumentationen innefattar både arbetet under lektionstid samt det bedömningen av inlämnade uppgifter och andra redovisningar.

Hur du får visa vad du kan:

Genom att genomföra de uppgifter ni får på ett så bra sätt som möjligt. Delta i diskussioner och framför frågor och funderingar .Ni får olika häften med frågor och andra texter att arbeta med, du visar mig vad du kan genom lösa uppgifterna enskilt och i samarbete med andra. Vi kommer att ha test där du får visa vad du lärt dig om det vi arbetat med. När vi ser på olika filmer, är det viktigt att få höra vilka olika tankar och funderingar du har kring detta. Berätta gärna om det är något mer du kan om det vi arbetar med.

Lärardel - kopplingar till läroplanen

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• De nordiska staternas bildande.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.