Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Världen genom tonåringens ögon

Skapad 2013-09-11 16:51 i Varlaskolan södra Kungsbacka Förskola & Grundskola
Skriv en personlig handbok för tonåringar eller deras föräldrar.
Grundskola 8 Svenska
"Dagens ungdom" hör man ibland vuxna säga med något uppgivet i rösten. Är dagens ungdomar värre än ungdomar förr i tiden? Är det svårare att vara ung idag än för 20, 50 eller kanske 100 år sedan? Vad innebär det att vara "dagens ungdom"? Vilka krav och förväntningar ställs det på dagens ungdom och vad anser ungdomarna själva? Detta, och mycket annat, ska vi ta reda på när vi ger oss ut på vår upptäcktsresa genom tid och rum. Vårt mål är att finna sanningen om denna mytomspunna, omsjungna och gåtfulla varelse vi kallar tonåringen.

Innehåll

Arbetsområde:

Vi kommer att arbeta med ett tonårstema under de kommande veckorna. Syftet är att du ska skapa en "handbok" för och om tonåringar med utgångspunkt i dig själv, dina egna erfarenheter, tankar och framtidsdrömmar.

Vi kommer att kombinera arbetet så att du läser texter från olika tidsperioder och om olika ämnen, men med den gemensamma nämnaren att de alla på något sätt skildrar det här med att vara ung och tonåring. I anslutning till detta kommer du att få skriva egna texter.

Innehåll:

  • Delmoment 1: Poesi
  • Delmoment 2: Skriva för ett särskilt syfte 
  • Delmoment 3: Fritt skrivande 
  • Delmoment 4: Analys och texttolkning 
  • Delmoment 5: Din handbok - slutuppgift är att välja ut de texter du är mest nöjd med och sammanställa dessa till en genomtänkt handbok med framsida och lämpliga bilder. 

Till alla delmoment kommer mer specifika uppgifter att delas ut. Vi kommer också att gå igenom varje delmoment tillsammans där vi tittar på exempeltexter och diskuterar dessa. Varje delmoment innebär också vissa muntliga uppgifter och aktiviteter.

Läsningen i bänkbok på tisdag eftermiddag ligger kvar, men blir nerkortad till 15-20 min.

Material:

Utdelat material med tillhörande arbetsuppgifter samt div. film, musik etc. Jag försöker länka allt som används till planeringen, men du förväntas också att själv hitta lämpligt inspirationsmaterial för ditt arbete. 

Bedömning:

Din arbetsinsats på lektionstid samt kvaliteten på ditt arbete kommer att ligga till grund för bedömningen. Som vanligt gäller att de tre delarna tala-läsa-skriva väger lika tungt, så att vara aktiv på lektionerna är lika viktigt som att skriva eller tala väl. Jag förväntar mig att du deltar i alla moment efter bästa förmåga.

I den bifogade matrisen kan du se vad som kommer att bedömas. Betyget blir en sammanslagning av hela terminens arbete.

 

Uppgifter

  • Power point-presentation poesi

  • Power point-presentation poesi

  • Inlämning egna dikter

  • Inlämning egna dikter

  • "ja visst gör det ont" av Karin Boye - en enkel diktanalys

  • "Ja visst gör det ont" av Karin Boye, en enkel diktanalys

  • I valet och kvalet - om relationer

  • I valet och kvalet - om relationer

  • I valet och kvalet - om relationer

  • Insändare - att skriva för ett särskilt syfte

  • Insändare - att skriva för ett särskilt syfte

  • Skriva och läsa dikter

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    Sv  7-9
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
    Sv  7-9
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
SVENSKA Språket på väg 7-9

SAMTALA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Tala själv och samspela
Hur du yttrar dig i samtalet
Du deltar sparsamt i samtal.
Du deltar aktivt i samtal.
---------------------
Du är drivande och visar förmåga att engagera andra i samtal. Du vänder dig till flera och kopplar ihop vad andra har sagt.
Du behöver stöd för att delta i samtalet.
Du kopplar det du säger till ämnet och till vad någon annan har sagt.
Du utvecklar innehållet i samtalet genom att t.ex. kommentera, argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Du utvecklar innehållet i samtalet genom att sammanfatta, tolka, dra slutsatser och föreslå lösningar.
Lyssna – reflektera och samspela
Hur du lyssnar på andra
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att till exempel nicka och ”hm:a”.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att säga något, t.ex. ”Jag håller med”.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att argumentera, ställa frågor, analysera, värdera och jämföra.
Du visar att du lyssnar – reflekterar och samspelar – genom att sammanfatta, tolka, säga något eget och dra egna slutsatser.

TALA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Mottagare
Hur din muntliga text fungerar för den som lyssnar
Din text är till stora delar begriplig för lyssnarna.
Din text är begriplig för lyssnarna som också förstår textens syfte.
Din text står på egna ben och kommunicerar ganska väl med lyssnarna i enlighet med textens syfte.
Din text står på egna ben och kommunicerar mycket väl med lyssnaren i enlighet med textens syfte.
Du har oftast gjort lämpliga språk- och stilval med tanke på textens syfte och dem som lyssnar.
Du har gjort lämpliga språk och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Du har gjort lämpliga och finessrika språk- och stilval utifrån textens syfte och dem som lyssnar.
Språket du använder stödjer ditt samspel med lyssnarna.
Språket du använder stödjer framgångsrikt ditt samspel med lyssnarna.
Din text är uppbyggd så att man i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Din text är uppbyggd så att man tar till sig och förstår innehållet.
Din text har en tydlig struktur som gör den lätt att följa. Din text är relativt väl sammanhållen och har inga omotiverade tankeluckor.
Din text är logiskt uppbyggd, väl sammanhållen och väl avgränsad.
Du håller dig mycket nära källan (när du använder källor).
Du visar på viss självständighet gentemot källan (när du använder källor).
Din text är självständig gentemot källan (när du använder källor).
Du låter olika källor samspela (när du använder källor).
Din text visar att du försöker anpassa dig till lyssnarnas tänkande och språkförståelse.
Textens genre
Hur strukturen och språket i ditt tal stämmer med genrens mönster
Du försöker att anpassa struktur och språk till textens syfte.
Strukturen och språket du använder lämpar sig för textens syfte och lyssnare.
Strukturen och språket i din text lämpar sig för dess syfte och lyssnare.
Strukturen och språket samspelar med innehållet på ett sätt som också lämpar sig för textens syfte och lyssnare.
Du försöker följa genrens mönster.
Du följer genrens mönster något mekaniskt.
Du följer genrens mönster på ett levande sätt.
Du utvecklar genrens mönster på ett kreativt sätt.
Samspel med lyssnarna
Hur du samspelar med och skapar tillit hos dem som lyssnar
Du vänder dig till läraren eller några klasskamrater och visar visst engagemang.
Du vänder dig till flera lyssnare vid flera tillfällen.
Du vänder dig till alla lyssnare vid flera tillfällen.
Du har genomgående utmärkt kontakt med lyssnarna.
Du anpassar till viss del röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du anpassar tydligt röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du anpassar effektivt och medvetet röst, gester och ansiktsuttryck till den muntliga textens syfte och mottagare.
Du försöker att utnyttja rummets dimensioner efter situationen.
Du utnyttjar rummets dimensioner efter situationen.
Du utnyttjar effektivt och medvetet rummets dimensioner efter situationen.
Du inspireras av lyssnare och situation så att den muntliga textens innehåll påverkas.
Hur dina lyssnare samspelar med och visar tillit för dig
Dina lyssnare visar enstaka exempel på uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar flera exempel på uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar genomgående uppmärksamhet och intresse.
Dina lyssnare visar tydligt engagemang genom uppmärksamt lyssnande och märkbart intresse.
Den muntliga texten i sin helhet
Din muntliga text visar att du har kommit ett stycke i din utveckling att tala inför andra.
----------------------------
----------------------------
Din muntliga text visar att du har kommit mycket långt i din utveckling att tala inför andra.
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar du i någon mån tillit hos lyssnarna.
----------------------------
---------------------------
Med hjälp av röst, tal och kropp skapar du medvetet och effektivt tillit hos lyssnarna.
Du behöver stöd för att utveckla din muntliga text.
----------------------------
---------------------------
Du låter innehåll, struktur och språk samspela på ett lyckat sätt med tydlig anpassning till talets syfte och mottagare.

SKRIVA

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den
Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Du har oftast gjort lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Du har gjort lämpliga språk- och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Du har gjort lämpliga och finessrika språk och stilval utifrån textens syfte och tänkta läsare.
Texten är logiskt uppbyggd.
Ditt språk gör att samspelet med läsaren fungerar väl och gör texten lättillgänglig.
Ditt språk gör att samspelet med läsaren stärks och gör texten intressant.
Texten är relativt väl sammanhållen och har få omotiverade tankeluckor.
Texten är väl sammanhållen, väl avgränsad och den har inte omotiverade tankeluckor.
I din text förekommer medvetna och motiverade tomrum.
Du håller dig mycket nära källan (när du använder källor).
Du visar på viss självständighet gentemot källan (när du använder källor).
Du förhåller dig självständigt gentemot källan (när du använder källor).
Du låter olika källor samspela (när du använder källor).
Textens genre
Du har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt och har ibland egna kreativa lösningar.
Du låter innehåll, struktur och språk samspela på ett bra sätt.
Helhetsstruktur och språk
Textens disposition fungerar delvis.
Textens disposition är mer genomtänkt och fungerar genomgående ganska väl.
Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt och fungerar väl.
Textens disposition är avancerad, men ändå tydlig och fungerar mycket väl.
Hela texten
Rubriker finns och har anknytning till innehållet.
Rubrikerna täcker textens innehåll.
Rubrikerna täcker textens innehåll och fungerar.
Rubrikerna är tydliga, täcker textens innehåll och fungerar utmärkt.
Styckena
Styckeindelning förekommer.
Styckeindelningen underlättar läsningen genom att varje stycke är en sammanhållen helhet.
Väl fungerande styckeindelning – ofta med tydliga kärnmeningar.
Väl fungerande styckindelning med tydliga kärnmeningar där det är lämpligt.
Variation på styckenas längd inspirerar läsningen och markerar deras olika tyngd.
Bindningar förekommer.
Bindningar förekommer och fungerar ganska väl.
Meningarna är bundna genom olika sorters bindningar som fungerar väl
Bindningar inom och mellan meningar är varierade, väl valda och fungerar utmärkt.
Meningarna
Meningarna har oftast en fungerande meningsbyggnad och är enkelt konstruerade och ganska korta.
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Meningarnas längd och ordföljd varierar på ett mer avancerat sätt bl.a. genom en fungerande blandning av enkel och komplicerad meningsbyggnad.
Meningarnas variation fungerar mycket väl utifrån syfte och sammanhang.
Variationen i meningsbyggnaden ger ett behagligt flyt i texten.
Satsradningar kan förekomma. (Du har alltså radat satser på varandra utan punkter eller bindeord).
Satsradningar kan förekomma, och då skiljs ofta satserna med kommatecken. (Du har alltså radat satser och bara skiljt dem åt med kommatecken).
Satsradningar är sällsynta. Satserna inom en mening är ofta kopplade med bindeord.
Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda.
Uttrycken och orden
Dina uttryck och ord fungerar ibland mindre bra.
Dina uttryck och ord fungerar ganska väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar oftast väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar väl i sina sammanhang och berikar läsningen.
Du har ofta vardagliga, enkla och talspråkliga ord.
Många ord kan karaktäriseras som vardagliga, enkla och talspråkliga.
Ibland använder du specifika, abstrakta, skriftspråkliga ord och mindre vardagliga ord.
Ibland är du nyskapande och kreativ.
Ordvalet är inte så varierat och kanske inte alltid passar för textens syfte och mottagare.
Texten visar viss variation i ordval.
Texten visar variation i ordval.
Texten visar variation och omsorg i ordval och uttryck.
Normer och språkriktighet
-----------------------
--------------------------
-------------------------------
Du kan ibland medvetet bryta mot normer för att påverka stilen.
Styckemarkering
Du markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad (kallas hybridstycke).
Du blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad och indrag, utan att man som läsare förstår systemet.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du kan om det är lämpligt markera nytt stycke både med blankrad och indrag, för att skilja på större avsnitt och stycken. Som läsare förstår man systemet.
Meningsbyggnad
Du använder oftast enkel men korrekt meningsbyggnad.
Du prövar en mer komplex meningsbyggnad och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Oftast har du använt korrekt meningsbyggnad, även i långa meningar.
Du använder en korrekt eller i stort sett korrekt meningsbyggnad i både enklare och mer komplexa konstruktioner.
Konstruktion av uttryck
Du använder enkla och vanliga konstruktioner som oftast är korrekta.
Du prövar mer komplicerade fraser och uttryck och lyckas då ibland väl med konstruktionen.
Du konstruerar oftast korrekta fraser och uttryck även i långa, ovanliga, mer komplexa och skriftspråkliga konstruktioner.
Du har korrekta eller i stort sett korrekta konstruktioner av både enkla och mer komplicerade fraser och uttryck.
Du försöker konstruera mer komplexa fraser och uttryck även om det inte alltid blir korrekt.
Du har vissa svårigheter till exempel med val av prepositioner.
Användning av ord
Du använder de flesta ord korrekt. Du undviker ord du tycker är svåra eller ovanliga.
Du prövar ibland ord du tycker är svåra eller ovanliga och lyckas då ganska väl med användningen.
Du använder både enklare och svårare ord och då oftast korrekt.
Du använder en variation av ord på ett kreativt och korrekt sätt.
Stavning
Du stavar de flesta ord korrekt men du gör vissa återkommande stavfel.
Du prövar ibland svårare ord och lyckas då ganska väl med stavningen.
Du stavar oftast korrekt.
Du stavar korrekt.
Användning av tecken
Du använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett korrekt sätt.
Du använder punkt, frågetecken, utropstecken korrekt och kommatecken på ett lämpligt sätt, så att läsningen av texten underlättas.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken, oftast korrekt.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken på ett korrekt och kreativt sätt.
Dessa tecken följs av stor bokstav.
Du använder oftast liten och stor bokstav korrekt.
Du använder liten och stor bokstav korrekt.
Texten i sin helhet
Din text visar att du är på rätt väg i din skrivutveckling. Du behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur och språk i din text.
----------------------------
---------------------------------
Din text visar att du har kommit långt i din skrivutveckling. Innehåll, struktur och språk samspelar väl.

LÄSA (Textorienterad läsförståelse)

Förnivå
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Återberättande
Hur du återberättar och sammanfattar innehållet och handlingen
Du återberättar delar av innehållet med stöd från lärare eller andra elever.
Du återberättar relativt självständigt delar av textens innehåll.
Du återberättar självständigt viktiga delar av textens innehåll.
Du återberättar självständigt, sammanhängande och levande viktiga och centrala delar av textens innehåll.
Struktur och språk i texten
Hur du reagerar på hur texten är skriven
Du visar visst intresse för struktur och språk i texten, till exempel genom att samtala om hur texten är uppbyggd eller om ord och meningsbyggnad.
----------------------------
--------------------------------
Du ser mönster som till exempel disposition, stildrag, meningsbyggnad, uttryck, ordval, tecken och layout.
Du talar om enstaka skillnader och likheter mellan olika texter.
Du försöker att motivera och resonera, men kopplar inte direkt till texten.
Textorienterad läsförståelse i sin helhet
Du visar att du är på rätt väg i din utveckling av läsförståelsen.
----------------------------
--------------------------------
Du visar att du har kommit långt i din utveckling av läsförståelsen.
Du behöver tydligt stöd för att bli bättre på att återberätta, göra jämförelser och förstå hur struktur, språk och innehåll hänger samman i texten.
---------------------------
--------------------------------
Du återberättar och gör jämförelser på ett intressant och kreativt sätt. Du visar tydligt hur struktur, språk och innehåll hänger samman i texten.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: