Världen genom tonåringens ögon

"Dagens ungdom" hör man ibland vuxna säga med något uppgivet i rösten. Är dagens ungdomar värre än ungdomar förr i tiden? Är det svårare att vara ung idag än för 20, 50 eller kanske 100 år sedan?
Vad innebär det att vara "dagens ungdom"? Vilka krav och förväntningar ställs det på dagens ungdom och vad anser ungdomarna själva?

Detta, och mycket annat, ska vi ta reda på när vi ger oss ut på vår upptäcktsresa genom tid och rum. Vårt mål är att finna sanningen om denna mytomspunna, omsjungna och gåtfulla varelse vi kallar tonåringen.

Arbetsområde:

Vi kommer att arbeta med ett tonårstema under de kommande veckorna. Syftet är att du ska skapa en "handbok" för och om tonåringar med utgångspunkt i dig själv, dina egna erfarenheter, tankar och framtidsdrömmar.

Vi kommer att kombinera arbetet så att du läser texter från olika tidsperioder och om olika ämnen, men med den gemensamma nämnaren att de alla på något sätt skildrar det här med att vara ung och tonåring. I anslutning till detta kommer du att få skriva egna texter.

Innehåll:

• Delmoment 1: Poesi
• Delmoment 2: Skriva för ett särskilt syfte 
• Delmoment 3: Fritt skrivande 
• Delmoment 4: Analys och texttolkning 
• Delmoment 5: Din handbok - slutuppgift är att välja ut de texter du är mest nöjd med och sammanställa dessa till en genomtänkt handbok med framsida och lämpliga bilder. 

Till alla delmoment kommer mer specifika uppgifter att delas ut. Vi kommer också att gå igenom varje delmoment tillsammans där vi tittar på exempeltexter och diskuterar dessa. Varje delmoment innebär också vissa muntliga uppgifter och aktiviteter.

Läsningen i bänkbok på tisdag eftermiddag ligger kvar, men blir nerkortad till 15-20 min.

Material:

Utdelat material med tillhörande arbetsuppgifter samt div. film, musik etc. Jag försöker länka allt som används till planeringen, men du förväntas också att själv hitta lämpligt inspirationsmaterial för ditt arbete. 

Bedömning:

Din arbetsinsats på lektionstid samt kvaliteten på ditt arbete kommer att ligga till grund för bedömningen. Som vanligt gäller att de tre delarna tala-läsa-skriva väger lika tungt, så att vara aktiv på lektionerna är lika viktigt som att skriva eller tala väl. Jag förväntar mig att du deltar i alla moment efter bästa förmåga.

I den bifogade matrisen kan du se vad som kommer att bedömas. Betyget blir en sammanslagning av hela terminens arbete.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Uppgifter

Insändare - att skriva för ett särskilt syfte

Igår startade vi ett nytt moment, att skriva för ett särskilt syfte. Första texttypen vi går igenom är insändare. Inledningsvis startade jag med att fråga vad de visste om insändare och försökte få grepp om deras förkunskaper om ämnet. Det gick snabbt. Ingen verkade ha en aning om vad en insändare är för något då endast en elev gjorde ett försök att svara på frågan. Därefter följde några korta följdfrågor och även då valde flera elever att sitta tysta. Vi började med att läsa fyra olika insändare som alla behandlar samma sakfråga, men utifrån olika vinklar. Vi ska sedan analysera och bearbeta dessa insändare med hjälp av frågor som bl a tar upp innehåll, struktur och språkliga aspekter. Syftet är att bli medveten om hur man skriver en insändare och vilka effekter man kan åstadkomma genom t ex ordval och en tydlig struktur i texten. Vi ska också skriva egna insändare och arbeta med elevrespons. Material: - Faktatext och exempel på fyra olika insändare om samma ämne. - Arbetsuppgifter: 1. analysera innehåll, struktur och språk i de olika insändarna. Klart tisdag 17/4 (v.16) 2. skriva en egen insändare enligt instruktion. Max 500-1500 tecken inkl blankslag. 3. Ge och få respons på insändare enligt instruktion Inlämning den 3/5.

Insändare - att skriva för ett särskilt syfte

Idag startade vi ett nytt moment, att skriva för ett särskilt syfte, och första texttypen vi går igenom är insändare. Klassen hade goda förkunskaper och kunde ge bra exempel på varför man skriver insändare. Vi börjar med att läsa fyra olika insändare som alla behandlar samma sakfråga, men utifrån olika vinklar. Vi ska sedan analysera och bearbeta dessa insändare med hjälp av frågor som bl a tar upp innehåll, struktur och språkliga aspekter. Syftet är att bli medveten om hur man skriver en insändare och vilka effekter man kan åstadkomma genom t ex ordval och en tydlig struktur i texten. Vi ska också skriva egna insändare och arbeta med elevrespons. En insändare är en förhållandevis kort text, ungefär 500-1500 skrivtecken inkl blankslag brukar vara tidningarnas riktmärke så vi försöker hålla oss till detta.

I valet och kvalet - om relationer

Instruktioner finns på pdf-filen och arbetsmaterialet som JPG-bilder. Inlämning på Unikum och uppläsning i klassen av dikterna (frivilligt). Som lite kuriosa och för allmänbildningen länkar jag några Mando Diao-låtar där de tonsatt en del av Gustaf Frödings (1860-1911) dikter.

I valet och kvalet - om relationer

Instruktion finns på PDF-filen och arbetsmaterialet på JPG-bilderna. Inlämning på Unikum och frivillig uppläsning i klassen av dikterna. Som kuriosa och för allmänbildningens skull länkar jag några av Mando Diaos tolkningar av Gustaf Frödings (1860-1911) dikter.

"Ja visst gör det ont" av Karin Boye, en enkel diktanalys

PDF:n innehåller en enkel analys av dikten "Ja visst gör det ont" som vi gick igenom onsdagen den 14/3. När man gör en diktanalys behöver man göra flera olika saker. Enklast är att börja med det uppenbara som hur många strofer etc det finns, om de rimmar och hur i så fall för att sedan gå in på det viktiga, själva tolkningen av dikten. Karin Boyes dikt är på ytan en naturdikt och man kan välja att läsa den enbart så om man vill, men man kan också läsa den symboliskt och göra en tolkning av diktens innehåll med hjälp av värdeladdade ord och andra stilistiska grepp som författaren använder sig av. Under lektionen noterade vi att det finns en rörelse genom diktens tre strofer, från en ganska stillastående (t o m frusen) inledning i första strofen, till en ökad rörlighet i andra strofen. Där kan man se en tydlig kluvenhet, en valsituation, stanna eller ge sig av, och när vi kommer till den tredje och sista strofen är det uppenbart att allt det som var fruset och instängt i början nu har fått ge vika och all rädsla och oro är borta. Slutstrofen är ett enda stort jubel. Det är så här jag vill att ni går till väga när ni ska analysera dikter. Själva huvudanalysen skrivs som löpande text med tydliga hänvisningar till de ställen i dikten som du utgår ifrån. Leta upp några olika dikter som du kan träna på och diskutera gärna med en kompis. Ni ska också kunna använda begrepp som metafor, liknelse osv i era analyser, se power point och era anteckningar för detta.

"ja visst gör det ont" av Karin Boye - en enkel diktanalys

PDF:n innehåller en enkel analys av dikten "Ja visst gör det ont" som vi gick igenom för en tid sedan. När man gör en diktanalys behöver man göra flera olika saker. Enklast är att börja med det uppenbara som hur många strofer etc det finns, om de rimmar och hur i så fall för att sedan gå in på det viktiga, själva tolkningen av dikten. Karin Boyes dikt är på ytan en naturdikt och man kan välja att läsa den enbart så om man vill, men man kan också läsa den symboliskt och göra en tolkning av diktens innehåll med hjälp av värdeladdade ord och andra stilistiska grepp som författaren använder sig av. Under lektionen noterade vi att det finns en rörelse genom diktens tre strofer, från en ganska stillastående (t o m frusen) inledning i första strofen, till en ökad rörlighet i andra strofen. Där kan man se en tydlig kluvenhet, en valsituation, stanna eller ge sig av, och när vi kommer till den tredje och sista strofen är det uppenbart att allt det som var fruset och instängt i början nu har fått ge vika och all rädsla och oro är borta. Slutstrofen är ett enda stort jubel. Det är så här jag vill att ni går till väga när ni ska analysera dikter. Själva huvudanalysen skrivs som löpande text med tydliga hänvisningar till de ställen i dikten som du utgår ifrån. Leta upp några olika dikter som du kan träna på och diskutera gärna med en kompis. Ni ska också kunna använda begrepp som metafor, liknelse osv i era analyser, se power point och era anteckningar för detta.

Inlämning egna dikter

Här lämnar du in dina egna dikter. Jag vill ha minst fyra stycken olika dikter så att jag kan se att du har provat på olika tekniker att skriva dik

Inlämning egna dikter

Här lämnar du in dina dikter, minst 4 st olika, enligt instruktion i arbetshäftet

Power point-presentation poesi

Kort om diktanalys, stilfigurer som är vanliga och bra att kunna när man ska analysera dikter och andra texter. Exempel på stilfigurer m.m.

Skriva och läsa dikter

Första arbetsområdet blir att arbeta med dikter, dvs poesi eller lyrik som det också kallas. Ordet lyrik har vi fått från antikens Grekland där man använde musikinstrumentet lyra (gr. lyrikos)för att framföra dikterna. Under romartiden började man istället använda det latinska ordet poesi (lat. poesis) som betyder diktning eller skaldekonst. Innebörden är dock densamma oavsett vilket ord man föredrar att använda. Med lyrik menas en berättarkonst som har en särskild rytm och ofta också är på rim. Rytmen och klangen, dvs hur orden låter tillsammans och var för sig, är viktigt. En dikt kan handla om precis vad som helst, men är ofta mycket personliga. Dikten kan dessutom vara berättande eller symbolisk. Det fina med dikter är att man inte behöver skriva särskilt mycket för att skapa någonting bra. Alla kan skriva dikter! Vi inledde med några gemensamma gruppövningar där vi försökte gestalta olika känslor genom att variera sättet att läsa en dadaistisk nonsensdikt av Hugo Ball, samt i grupp skriva nonsensdikter som sedan högläses i klassen. För de intresserade har jag länkat till några sidor där man kan läsa mer om dadaismen, Hugo Ball och så ett exempel på en liknande dikt som den vi använde under lektionen. Syfte med övningen - att avdramatisera det här med poesi som för många kan kännas svårt och högtravande.