Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Planering fysik, biologi: ljuset och ögat, årskurs 5 HT-14

Skapad 2014-08-16 16:50 i Södertälje Friskola AB Grundskolor
Grundskola 5 Biologi Fysik
...

Innehåll

Syfte - Varför?

Genom undervisning i ämnena fysik och biologi kommer du att utveckla din förmåga att:

 

• Använda kunskaper i fysik och biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör:
Hur ljus breder ut sig, reflekteras, bryts och uppfattas av ögat.

 

• Genomföra systematiska undersökningar i fysik och biologi:
 Hur ljus breder ut sig, reflekteras, bryts och uppfattas av ögat.

 

• Använda fysikens och biologins begrepp för att beskriva och förklara samband i
    naturen och människokroppen.

  Hur ljus breder ut sig, reflekteras, bryts och uppfattas av ögat.

  Synorganens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

Centralt innehåll - Vad?

Centralt innehåll i årskurs 4-6

 

Fysiken och vardagslivet

• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

 

Biologi: Kropp och hälsa

• Människans organsystem. Synorganens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

 

Fysiken, biologin och världsbilden

• Några historiska och nutida upptäckter inom fysik- och biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

 

Metoder och arbetssätt: fysik och biologi

 

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument och hur de används i undersökningar.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik och biologi,
   till exempel i faktatexter.

Undervisningens innehåll - Hur?

 Mål med undervisningen:

  • Känna till att ljuset är en vågrörelse samt känna till ljusets hastighet genom att kunna välja rätt alternativ.

  • Kunna ge exempel på ljuskällor.

  • Genom egna undersökningar få kunskaper om hur ljuset sprids på ojämna respektive jämna ytor. Känna till att reflexer är ett exempel på hur vi använder denna kunskap i samhället.

  • Genom egna undersökningar känna till vad som händer med ljusstrålarna när de passerar genom luft, glas och vatten.

  • Känna till varför vi ser de färger som vi gör, t ex varför vi ser moroten som orange och himlen som blå.

  • Kunna ge exempel på vad vi använder det ickesynliga ljuset till i samhället.

  • Kunna namnge vissa av ögats delar.

  • Utveckla kunskaper om ögats funktion. Få förståelse för att seendet inte är en aktiv handling utåtriktat från ögat till omgivningen utan det har med ljusets utbredning att göra.

  • Genom olika ljusexperiment få erfarenheter av hur ljus breder ut sig rätlinjigt i alla riktningar från en punkt på en ljuskälla; på så sätt kan ljusområdens och skuggors form och storlek förklaras.

Delområde 1

Visa dina kunskaper om ljus genom att skriv ner vad du tänker på när du hör ordet ljus.

Vilka erfarenheter har du av ljus?

Gemensam diskussion/tankekarta om begreppet ljus.


Gruppdiskussion:

–        Blir skuggan störst och skarpast närmast lampan eller närmast skärmen?

–        Rör sig skuggor alltid med samma hastighet?

–        Blir två överlappande skuggor dubbelt så mörka?

–        Vilka färger kan skuggor ha?

–        Lyser en större ficklampa längre och starkare än en mindre ficklampa?

 

Du kommer att få formulera tre egna frågor om skuggans egenskaper och hur den förändras på olika sätt, för att solen lyser från olika riktningar. Frågorna ska kunna besvaras genom att man tittar på sin egen skugga utomhus en solig och molnfri dag varje timme under sammanlagt åtta timmar.

 

 

Du kommer att få genomföra olika undersökningar, efter givna planeringar, för att lära dig mer om hur ljus breder ut sig och bryts. Efter undersökningarna ska du jämföra dina och andras resultat och resonera om likheter och skillnader och vad de kan bero på. Du ska också ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du ska också dokumentera din undersökning i text och bilder.

 

Delområde 2

Gruppdiskussion:

–        Vad händer med ljuset om det passerar genom prisma?

–        Kan man se en vit katt i ett helt mörkt rum?

–        Vad händer om du tittar i en konkav spegel?

–        Varför behövs solglasögon en solig dag i snön?

 

Du kommer att få genomföra olika undersökningar, efter givna planeringar, för att lära dig mer om hur ljus reflekteras och uppfattas av ögat. Efter undersökningarna ska du jämföra dina och andras resultat och resonera om likheter och skillnader och vad de kan bero på. Du ska också ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Du ska också dokumentera din undersökning i text och bilder.


Delområde 3

Genomgångar:

  • Vad ljus är, ljuskällor.

  • Ljusets hastighet.

  • Ljusets egenskaper: hur ljus breder ut sig, reflekteras och bryts.

  • Hur ljus uppfattas av ögat.

  • Synorganens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

  • Hur vi ser olika färger, samt induktion och efterbildseffekter.

  • Hur konstnärer har blandat sina färger för 15 000 år sedan till dagens färgblandningar.

  • Skillnaden mellan att blanda färger, pigment, och att blanda färgat ljus.

  • Ljus vi inte ser.

 

Du ska söka information i läroboken och använda informationen för att besvara frågor i arbetsboken om ljus och ögat.

 

Delområde 4

Du kommer att få visa dina kunskaper om hur ljus breder ut sig, reflekteras, bryts och uppfattas av ögat samt synorganens namn, utseende, placering, funktion och samverkan i ett skriftligt prov.

-----------------------

Bedömning

När det gäller gruppdiskussioner (samtala i par, grupp eller helklass) kommer jag att bedöma om du ställer frågor och framför och bemöter åsikter på ett sätt som…

  • … till viss det för samtalet och diskussionen framåt.
  • … för samtalet och diskussionen framåt.
  • … för samtalet och diskussionen framåt och fördjupar och breddar den.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

Jag kommer att bedöma om du kan söka information i olika källor, till exempel läromedel, faktaböcker och Internet.

 

När det gäller informationens och källorna användbarhet kommer jag att bedöma om du för…

  • … enkla resonemang.
  • … utvecklade resonemang.
  • … välutvecklade resonemang.

 

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

När det gäller att formulera egna frågor som det går att arbeta systematiskt utifrån kommer jag att bedöma om du…

  • … bidrar till att formulera frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • … formulerar frågeställningar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt
        utifrån.
  • … formulerar frågeställningar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Jag kommer att bedöma om du kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar efter en given planering.

 

 Jag kommer att bedöma om du kan använda utrustning/mätinstrument på ett säkert sätt och…

  • … ett i huvudsak fungerande sätt.
  • … ändamålsenligt sätt.
  • … ändamålsenligt och effektivt sätt.

 

Jag kommer att bedöma om du kan reflektera över dina egna resultat och jämföra med andras resultat för att resonera om likheter och skillnader och vad de kan bero på. Jag kommer att bedöma om dina resonemang är…

  • … enkla.
  • … utvecklade.
  • … välutvecklade.

 

När det gäller att ge förslag som kan förbättra undersökningen, bedömer jag om du

  • … bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
  • … ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
  • … ger förslag som kan förbättra undersökningen.

 

Jag bedömer om dina dokumentationer av undersökningarna i text och bild är…

  • … enkla.
  • … utvecklade.
  • … välutvecklade.

 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag bedömer om du kan berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människans levnadsvillkor .

 Isaac Newtons upptäckt att det vita solljuset egentligen består av en blandning av regnbågens alla färger.

William Röntgens upptäckt av röntgenstrålar.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

I provet kommer jag att bedöma om du kan ge exempel på och/eller beskriva och förklara samband i naturen och i människokroppen med användning av biologins och fysikens begrepp.

 

Kunskaper om ljus samt kunna relatera detta till några fysikaliska samband och samband i människokroppen.

Du visar att du har…

  • grundläggande
  • goda
  • mycket goda

… kunskaper om samband i naturen och i människokroppen.

 

Detta visar du genom att…

  • ge exempel på och beskriva
  • förklara och visa på enkla samband som har med ljus och ögat att göra

 

… med …

  • viss
  • relativt god
  • god

… användning av biologins och fysikens begrepp.

 

I … resonemang om ljus kan du relatera till några fysikaliska samband.

 

  • enkla
  • utvecklade
  • välutvecklade

 

I det skriftliga provet bedömer jag följande:   

      – Känna till att ljuset är en vågrörelse samt känna till ljusets hastighet genom att kunna
          välja rätt alternativ.

–        Kunna ge exempel på ljuskällor.

–        Genom egna undersökningar få kunskaper om hur ljuset sprids på ojämna respektive jämna ytor. Känna till att reflexer är ett exempel på hur vi använder denna kunskap i samhället.

–        Genom egna undersökningar känna till vad som händer med ljusstrålarna när de passerar genom luft, glas och vatten.

–        Känna till varför vi ser de färger som vi gör, t ex varför vi ser moroten som orange och himlen som blå.

–        Kunna ge exempel på vad vi använder det ickesynliga ljuset till i samhället.

–        Kunna namnge vissa av ögats delar.

–        Utveckla kunskaper om ögats funktion. Få förståelse för att seendet inte är en aktiv handling utåtriktat från ögat till omgivningen utan det har med ljusets utbredning att göra.

–        Genom olika ljusexperiment få erfarenheter av hur ljus breder ut sig rätlinjigt i alla riktningar från en punkt på en ljuskälla; på så sätt kan ljusområdens och skuggors form och storlek förklaras.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: