Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Omkrets, area, volym och skala

Skapad 2015-09-16 16:03 i Musikgrundskolan Synkopen Helsingborg
Vi utgår från Prima Formula Matematik kapitel 1 och 2.
Grundskola 6 Matematik
Under höstterminen kommer vi att arbeta med geometri. Vi kommer även att arbeta med problemlösning och olika strategier för att lösa problemen.

Innehåll

Förmågor och centralt innehåll

 

I arbetet utvecklar du din kunskap om

 

  • jämföra och beskriva grundläggande egenskaper hos geometriska objekt i 2D och i 3D
  • beskriva och konstruera symmetri
  • uppskatta och bestämma vinklar samt använda gradskiva
  • använda beräkna omkrets och area av månghörningar
  • använda förklara omkrets-area och metoder för beräkningar
  • jämföra och bestämma olika föremåls volym
  • mäta och ange föremåls volym och vikt i olika enheter
  • använda och göra beräkningar i skala för 1-3 dimensioner
  • använda strategier vid problemlösning

 

Viktiga begrepp: hörn,kant, sida, parallella, symmetrilinje, rät vinkel, trubbig vinkel, spetsig vinkel, regelbunden, polygon, parallelltrapets, parallellogram, romb, rektangel, kvadrat, liksidig triangel, gradskiva, vinkelbenet, vinkelbåge, begränsningsytor, prisma, pyramider, tetraeder, tresidig prisma, rätblock, kub, tresidig pyramid,fyrsidig pyramid, klot, cylinder,kon, volym, skala, förminskning, förstoring,

Så här kommer vi att arbeta

  • Vi kommer att arbeta praktiskt, i grupp, i par och enskilt. 
  • Vi kommer att använda oss av EPA. 
  • Vi kommer att resonera kring matematiken 
  • Vi kommer att arbeta med aktiviteter i boken.
  • Efter nya moment och aktiviteter kommer vi att reflektera kring lärandet.
  • Vi kommer att arbeta med ord och begrepp. 

 

Så här visar du dina förmågor och kunskaper

  • i klassrumsdiskussioner
  • i gruppövningarna
  • bedömningsuppgift/prov 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  4-6
  • Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
    Ma  4-6
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
    Ma  4-6
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
    Ma  4-6

Matriser

Ma
MATEMATIK kunskapskrav åk 6, Kunskapsstaden Helsingborg

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 6.
  • Ma   formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma   använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma   välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma   föra och följa matematiska resonemang, och
  • Ma   använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
E
C
A
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: