Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Språkutvecklande arbetssätt

Skapad 2015-10-26 11:19 i Nordgärdets förskola Ale
Språkarbete i vardagen, läsåret 2015-2016
Förskola

TAKK utbildning Hålla TAKK kunskaperna vid liv, tecken i vardagen Tecknande miljö Underlätta kommunikation Stödja språkutvecklingen Ser samtidigt som man hör Socialt samspel Fler sinnen används

Innehåll

Kartläggning av barngruppen

Vi använder oss av tecken med alla barn i vår barngrupp. Tecken är en brygga till språket.

Det ökar möjligheten till kommunikation och socialt samspel mellan barnen.

Barnen är intresserade och har lätt för att lära sig nya tecken och kommer även ihåg tecken vi inte använt på ett tag.

Vi använder oss av de tecken som är relevanta för barnen i vardagssituationer t.ex. folktecken, maträtter och tecken för olika lekaktiviteter

Mål

Kopplingar till läroplan

  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

Nedbrytning av valda läroplansmål

Utveckling sker:

-När barnen tecknar spontant med varandra

-När barnen använder folktecken som vi arbetar med

-När vi vuxna tecknar i verksamheten löpande

-När barnen själva frågar efter nya tecken

-När föräldrarna kan berätta att barnen tecknar hemma

 

 

 

 

Genomförande/Arbetsmetoder


Vi använder oss av en tecknande miljö i vardagen för att barnen ska bli trygga i att använda det i lek och samspel.

Genom att vi pedagoger är bra förebilder och genom att använda oss av TAKK när vi ställer frågor till barnen utmanar vi och inspirerar dem

Vi använder oss av TAKK vid matsituationen och i samlingar och även i övriga vardagssituationer.

Föräldrasamverkan får vi genom att ha en dialog vid föräldramöte, utvecklingssamtal och i blogg och lärlogg.

Litteratur som vi använder oss av är hämtat från den fortbildning vi nyligen har haft.


Uppföljning

nov-15 Vi har blivit tryggare i användandet av TAKK och vi hör av föräldrar att flera barn tecknar och berättar om TAKK hemma.

Idag fokuserar vi på enstaka ord i ett sammanhang, istället för som vi tidigare gjorde då vi försökte använda tecken till alla ord i en mening. Det blir mer naturligt för både för barn och vuxna.

Vi känner att vi har kommit in i arbetssättet kring TAKK på ett bra sätt. Vi ser att barnen då och då använder tecken i olika situationer t.ex. då en pojke ville ha hjälp med att stänga igen jackan. Då kom han fram och frågade om hjälp samtidigt som han använde sig av tecknet "hjälpa". Vid ett annat tillfälle frågade en flicka en av oss pedagoger om hon vill ha kaffe, samtidigt som tecknet "kaffe" gjordes. Det vi nu vill uppnå är att barnen själva ska använda tecken i lek och rutiner med varandra.

jan-16 Vi har märkt ett ökat intresse hos barnen för ord och skriftspråket. De skriver egna ord och frågar oss pedagoger om hur ord stavas och de vill också ofta att vi läser för dem vad som står i böcker och på andra ställen. Vi märker också att barnen är inspirationskällor för varandra genom att de gärna hjälper till med de språkkunskaper de förvärvat. Exempel på detta är när något barn behöver hjälp med att skriva en bokstav eller siffra rycker gärna någon kompis in och visar.

Under hösten har vi planerat in olika estetiska aktiviteter vilket har inneburit att barnen fått möjligheter till att arbeta med olika material och tekniker. Det har varit det lustfyllda lärandet där barnen själva får pröva och testa på olika uttrycksformer. Det har samtidigt skapat tillfällen till intressanta samtal kring skapande och fantasi. Barnen har fått fria händer i sitt skapande för att ge dem ett så stort inflytande som möjligt i de olika processerna.

Under ht-15 har vi vid flera tillfällen ändrat om i lekmiljön, bytt ut lekmaterial m.m. för att få så stimulerande och utvecklande miljö som möjligt för barnen. Vi har även försökt att ta vara på barnens förslag och idéer så mycket som möjligt.

Några exempel på språk och kommunikation i praktiken är när barnen får återkoppla och berätta för varandra vad de upplevt och varit med om. T.ex. när några barn varit i skogen eller på biblioteket och senare berättar och visar övriga barn vad de gjort. 

 

Maj -16. Vi har blivit bättre på att använda oss av Bildschema. Det händer att barnen påminner oss att byta bilder om vi glömt! Vi märker att flera av barnen tagit för vana att gå och kolla efter frukost för att se vad som kommer att hända under dagen.

Däremot använder vi inte TAKK lika regelbundet som tidigare, dels för att de barn som tidigare behövt det kommit igång med språkandet och dels för att vi har haft svårt att få det till en rutin i vardagsarbetet.

Utvärdering

.

Vi har använt oss av TAKK i olika situationer t.ex. vid måltiderna. Barnen har lätt för att lära sig TAKK, men det används inte spontant i vardagen. 

Vi har påbörjat ett arbete med ”Dagsschema”, där vi visar för barnen hur vår dag kommer att se ut. Vi att flera av barnen har ett stort intresse av dagsschemat

Vi har prioriterat våra lässtunder efter lunch och vi har gått kontinuerligt till biblioteket för att väcka deras intresse för bokläsning. Många av barnen har ett stort intresse för bokläsandet och kommer ofta och ber att vi ska läsa för dem. 

Barnen uppmuntras till att använda skriftspråk. Och vi har skapat miljöer för att stimulera deras intresse. Under läsåret har vi sett en stor utveckling hos flera med skriftspråkandet. 

 

Barns tankar:

Flicka, 5 år: "Jag har lärt mig att läsa". (Under en intervju)

Flicka, 6 år: "Jag har lärt mig att skriva mitt namn". (Under en intervju)

Flicka, 5 år: "Jag har lärt mig lite teckenspråk". (Under en intervju)

 

Analys och utveckling

 

Vi tror att barnen inte använder TAKK spontant i vardagen på grund av att vi pedagoger inte har kommit dit än. Då vi använder oss av TAKK kommer vi även in på värdegrundsarbete genom att barnen får förståelse för att det finns fler sätt att kommunicera på än det talade språket. Vi kommer att fortsätta använda oss av TAKK och förhoppningsvis kommer vi bli tryggare och säkrare i det och då använda det mer i vardagen.

Dagsschemat har fått en bra placering i matsalen, lättillgänglig för alla. Vi vill att det ska bli ett naturligt inslag i vardagen att gå och titta på dagsschemat, för att barnen ska få en förståelse hur dagen ser ut. Det gynnar alla barn.

Genom att vi har skapat läsgrupper och har bra läsmiljöer stimulerar vi barnens intresse för bokläsandet. Vi vet hur viktigt det är med bokläsandet och hur det gynnar språkutvecklingen. Utmaningen för oss är att fånga de barn som ännu inte har upptäckt böckernas fantastiska värld

Under läsåret har vi sett en stor utveckling hos flera med skriftspråkandet. Genom att vi uppmuntrar att barnen själva ska försöka och genom att uppmuntra dem att hjälpa och visa varandra ökar vi deras intresse för skriftspråk. Vi har en språkstimulerande miljö där material finns lättillgängligt för barnen. Vi vill fortsätta att stimulera deras intresse för skriftspråk och försöka fånga upp de barn som ännu inte är där.

Vi har sett en stor utveckling av språk och kulturell identitet hos de barn med annat modersmål. Det är av stor vikt att barnen vistas på förskolan kontinuerligt och språkbadas. Även barn med svenska som modersmål har också utvecklat sin kulturella identitet genom att vi uppmuntrar dem att berätta och gör dem stolta över sitt ursprung.

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: