Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik Favorit 2B vt 2016 årskurs 2

Skapad 2015-11-11 16:37 i Apalbyskolan Västerås Stad
Du kommer att få lära dig mer om klockan, multiplikation, talen 0-1000, geometriska figurer, uppställningar vid addition och subtraktion.
Grundskola 2 Matematik
Du kommer att få lära dig mer om klockan, multiplikation, talen 0-1000, geometriska figurer, uppställningar vid addition och subtraktion. Vi kommer även att repetera det vi lärt oss under höstterminen.

Innehåll

Syfte

Här presenteras syftet med vårterminens matematik. Eleverna ska genom undervisningen utveckla sin förmåga att:

- formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, tex vid problemlösningar. 

- föra och följa matematiska resonemang, tex vid samarbete, gemensamma genomgångar.

-använda matematiska begrepp och se samband mellan begreppen, tex addition och subtraktion, eller addition och multiplikation.

-välja och använda lämpliga matematiska metoder tex utläsa av en instruktion, bild eller räkneberättelse vilket/vilka räknesätt som kan användas.

Kopplingar till läroplan

  • Ma
    Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Ma
    Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Ma
    Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Ma
    Syfte föra och följa matematiska resonemang, och

Centralt innehåll i matematik

Här nedan presenteras områden som tas upp i undervisningen i matematik under vårterminen 2016.

Naturliga tal 0-1000.
Större än och mindre än.
Positionssystemet med ental, tiotal och hundratal.
Tolka textuppgifter och välja räknesätt.
Addition, huvudräkning och uppställning
Subtraktion, huvudräkning och uppställning 
Multiplikation med 2, 3, 4, 5 och 10
Samband mellan addition och multiplikation
Klockan hel, halv och kvart i och kvart över.
Rimlighet vid beräkningar samt uppskatta. 
Talmönster.
Geometriska objekt, vinklar.
Mäta längd och volym. 
Problemlösning.

Kopplingar till läroplan

  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
  • Ma  1-3
    Taluppfattning och tals användning
  • Ma  1-3
    Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma  1-3
    Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
  • Ma  1-3
    Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Ma  1-3
    Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma  1-3
    Geometri Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma  1-3
    Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Ma  1-3
    Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

Kunskapskrav

I matematik denna termin bedöms på vilket sätt:

 

Kopplingar till läroplan

  • Ma   3
    Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Ma   3
    Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Ma   3
    Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Ma   3
    Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Ma   3
    Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Ma   3
    Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera.
  • Ma   3
    Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
  • Ma   3
    Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Ma   3
    Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
  • Ma   3
    Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Ma   3
    Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Ma   3
    Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Ma   3
    Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Ma   3
    Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
  • Ma   3
    Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Matriser

Ma
Matematik Favorit 2b

Matris för Matematik vt 2016 årskurs 2

Här nedan kan man utläsa var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling utifrån lärarens bedömning.
Nivå 1
Du är på väg mot godtagbara kunskaper för år 2.
Nivå 2
Du har godtagbara kunskaper för årskurs 2.
Klockan
Du kan hel och halvtimmar och är på gång att lära dig om kvartar.
Du kan hel och halvtimmar, kvart i och kvart över och är på gång att lära dig mer.
Problemlösing
Du kan med hjälp välja strategier för att lösa ett problem.
Du kan självständigt välja strategier för att lösa ett problem.
<, > eller =
Större än och mindre än inom talområdet 0-1000
Du kan med stöd bedöma storleksförhållanden och använda symbolerna < > =
Du kan bedöma tals storleksförhållanden och använda symbolerna < > =
Multiplikation
Du kan med stöd rabbla tabellernas produkter, dvs 2,4,6,8,10 eller 5,10,15,20 eller 10, 20, 30, 40 Du kan med bildstöd räkna ut enkla multiplikationer.
Du kan rabbla tabellernas produkter, dvs 2,4,6,8,10 eller 5,10,15,20 eller 10, 20, 30, 40 Du kan med bildstöd och utan, räkna ut enkla multiplikationer.
Talmönster
Du kan med stöd uppfatta och fortsätta talmönster.
Du kan oftast uppfatta och fortsätta talmönster.
Hundratal, tiotal och ental
Positionssystemet med hundratal, tiotal och ental.
Du är osäker på vad som är hundratal, tiotal och ental.
Du är säker på hundratal, tiotal och ental.
Geometriska objekt
Vinkel, sida och hörn
Du är osäker på skillnaden mellan vinkel, sida och hörn.
Du kan särskilja vinkel, sida och hörn.
Geometriska objekt
Namn och egenskaper.
Du kan namnge några geometriska objekt samt beskriva några skillnader och samband mellan objekten på ett enkelt sätt.
Du kan namnge flera geometriska objekt samt beskriva några skillnader och samband mellan objekten.
Enheter
Volym 10dl=1l
Du kan med hjälp omvandla och räkna med olika enheter.
Du kan oftast omvandla och räkna med olika enheter.
Huvudräkning
Addition och subtraktion
Du kan med stöd räkna ut enkla uppgifter med hjälp av huvudräkning inom talområdet 0-1000.
Du kan till viss del självständigt räkna ut uppgifter med hjälp av huvudräkning inom talområdet 0-1000.
Uppställning
Addition
Du kan räkna ut uppgifter med hjälp av uppställning inom talområdet 0-1000 men du är fortfarande osäker på minnessiffra.
Du kan räkna ut uppgifter med hjälp av uppställning inom talområdet 0-1000 och är oftast säker på minnessiffra.
Uppställning
Subtraktion
Du kan räkna ut uppgifter med hjälp av uppställning inom talområdet 0-1000 men du är fortfarande osäker på växling.
Du kan räkna ut uppgifter med hjälp av uppställning inom talområdet 0-1000 och är oftast säker på växling.
Samband
Se samband mellan addition och multiplikation
Du kan med stöd räkna uppgifter med både addition och multiplikation med hjälp av bild.
Du kan med bildstöd räkna ut uppgifter med både addition och multiplikation på egen hand.
Välja räknesätt
Tolka textuppgifter och välja passande räknesätt.
Du kan med stöd läsa och välja räknesätt.
Du kan självständigt läsa och behöver ibland stöd att välja räknesätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: