Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

2

Årskurs två i svenska

Njupkärrs skola, Tyresö [Inactive] - slutgallrad · Senast uppdaterad: 24 maj 2017

Nu ska vi bygga vidare på allt du lärt dig i svenska i årskurs ett. Du kommer få möjligheten att förbättra din läsning, hur du skriver och att samtala kring olika teman i grupp.

Arbetssätt:

 

Under årskurs två ska vi bland annat arbeta med följande:

 

Läseboken "Resan till skatten" och läsförståelseuppgifter kopplade till den.

Läsgrupper.

Diskussionsområden i samband med social/emotionell träning.

Skrivuppgifter kopplat till SO/NO.

Berättarstruktur, genreskrivning.

Att skriva faktatext på olika sätt. Tex med hjälp av tankekarta, rubriker och stödord.

Meningsbyggnad och stavning. 

Läsförståelse t ex "Läsa mellan raderna".

Arbeta med tankekartor som mentalt verktyg, kopplat till muntligt berättande och skrivande.

 

 

5. Bedömning

Dina kunskaper kommer att bedömas genom "Nya språket lyfter" och de arbeten du gjort. (Se matris nedan).

 


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

välja och använda språkliga strategier,

urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.

Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Matriser i planeringen
Nya Språket lyfter! 1-3
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback