Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik åk 5 vårterminen
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/1925826570_1413982466710_scaled.png
Skapad 2016-01-11 15:13
i Kollaskolan 3-5 Kungsbacka Förskola & Grundskola
unikum.net
Under våren kommer vi att arbeta med matematik individuellt och i grupp med följande områden: kort division, bråk, procent, decimaltal och geometri.
Grundskola
5
Matematik
Visa lärande:
Du ska delta i gruppdiskussioner och problemlösningssituationer. Efter varje kapitel ska du göra en diagnos som fokuserar på specifika kursmoment och du ska visa dina kunskaper i inlämningsuppgifter och tester.
Mål:
- Du ska kunna lösa matteproblem som handlar om saker du känner till.
- Du ska kunna diskutera om hur resultaten är rimliga.
- Du ska kunna olika matematiska begrepp och kan använda dem i situationer som du känner till väl.
- Du ska kunna göra enkla uträkningar i aritmetik, algebra och geometri.
- Du ska kunna välja metoder som passar för att lösa problem och för att göra olika uträkningar.
Områdesbeskrivning:
Du ska få genomgångar kring nya moment och delta i diskussioner inför varje nytt kapitel som en introduktion.
Du ska få arbeta med både enskilda uppgifter och gruppuppgifter.
Du ska arbeta med matteboken, Matteborgen 5B och med olika spel t.ex. på datorn..
Innehåll
Kopplingar till läroplanen
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- Taluppfattning och tals användning Rationella tal och deras egenskaper.
- Taluppfattning och tals användning Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
- Taluppfattning och tals användning Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
- Taluppfattning och tals användning Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
- Geometri Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Geometri Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
- Geometri Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
- Geometri Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
- Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
Matriser
Matematik åk 5 ht
| > | > | > | |
|---|---|---|---|
|
Problemlösning
|
Du kan på ett ganska bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer att använda metoder som passar ganska bra för att lösa problem.
|
Du kan på ett bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer att använda metoder som passar bra för att lösa problem.
|
Du kan på ett mycket bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer att använda metoder som passar mycket bra för att lösa problem.
|
|
Föra och följa matematiskt resonemang
|
Du kan beskriva på ett ganska bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett enkelt sätt om hur resultaten är rimliga. Du hjälper till att ge något förslag på andra sätt att lösa problem.
|
Du kan beskriva på ett bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om hur resultaten är rimliga. Du ger något förslag på andra sätt att lösa problem.
|
Du kan beskriva på ett mycket bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om hur resultaten är rimliga. Du ger några förslag på andra sätt att lösa problem.
|
|
Samband mellan matematiska begrepp
|
Du har baskunskaper om matematiska begrepp och kan beskriva på ett ganska bra sätt. Du använder dem på ett ganska bra sätt i situationer som du känner till väl.
|
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp och kan beskriva på ett bra sätt. Du använder dem på ett bra sätt i situationer som du känner till.
|
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och kan beskriva på ett mycket bra sätt. Du använder dem på ett mycket bra sätt i nya situationer.
|
|
Välja och använda rätt metod
|
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett enkelt sätt hur begreppen hör ihop.
|
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett utvecklat sätt hur begreppen hör ihop.
|
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt hur begreppen hör ihop.
|
|
Matematiska metoder
|
Du kan göra enkla uträkningar i aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik, samband och förändring på ett ganska bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar ganska bra för att göra uträkningarna.
|
Du kan göra enkla uträkningar i aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik, samband och förändring på ett bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar bra för att göra uträkningarna.
|
Du kan göra enkla uträkningar i aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik, samband och förändring på ett mycket bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar mycket bra för att göra uträkningarna.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
