Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Ljuset och synen.
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2068591340_1423127230329_scaled.png
Skapad 2016-01-14 08:28
i Vintertullsskolan Grundskolor
unikum.net
Vi lär oss om ljusets egenskaper och utbredning, hur ljus bryts, reflekteras samt hur färger uppstår. Vi tittar också på hur vi använder oss av ljus i olika uppfinningar.
Ett avsnitt handlar också om ögat och hur det fungerar samt hur synfel kan korrigeras.
Grundskola
7 – 9
Fysik
Biologi
Kemi
Idag har vi lärt oss att skicka information med hjälp av ljus snabbare än någonsin tidigare. Ledningar av glas håller på att ersätta våra teleledningar av koppar. Med laser kan vi mäta avstånd och operera närsynthet. Synen är ett ljuskänsligt sinne.
Innehåll
Syfte
Genom undervisningen om ljus ska alla elever ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om vårt växande behov av elektroniska motorvägar, dvs internet med hög kapacitet samt i frågor som rör kroppen och hälsan
- planera och genomföra vetenskapliga/systematiska undersökningar när det gäller ljusets utbredning, reflektion, brytning och synen
- beskriva och förklara begrepp som ljusets utbredning, brytning och reflektion, konkava och konvexa speglar, optisk fiber, lupp, synfel, elektromagnetisk strålning, polariserat ljus samt strålningsenergi och kemisk energi. Använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen.
Konkreta mål
HÄR FÅR DU LÄRA DIG
- att ljus kan uppfattas som både en stråle av partiklar och en vågrörelse
- hur ljus reflekteras i olika slags speglar och hur ljus bryts i glas och vatten
- hur historiska och nya upptäckter förändrat våra levnadsvillkor
- att vitt ljus kan delas upp i spektrum av färger och hur ögat uppfattar färger
- att synligt ljus är en del av ett spektrum med elektromagnetiska vågor
- att viss typ av elektromagnetisk strålning är farlig och en annan helt ofarlig
- resonera kring hur digitaliseringen påverkat vårar liv
- beskriva och förklara hur människans aktiviteter påverkat jordens ozonskikt
- att strålningsenergi är en av flera energiformer
- hur ögat är uppbyggt
- hur vi ser
- atomens delar
- atomer skapar ljus
Centralt innehåll
Kopplingar till läroplan
- Kropp och hälsa Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
- Biologin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
- Biologins metoder och arbetssätt Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
- Biologins metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
- Biologins metoder och arbetssätt Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
- Fysiken i naturen och samhället Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
- Fysiken och vardagslivet Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
- Fysiken och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
- Fysiken och världsbilden Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.
- Fysikens metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
- Fysikens metoder och arbetssätt Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
- Fysikens metoder och arbetssätt Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
- Fysikens metoder och arbetssätt Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.
- Kemin i naturen Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
- Kemin och världsbilden Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Arbetssätt och bedömning
Vi tittar på filmer, planerar och genomför experiment och drar slutsatser lyssnar på genomgångar samt läser faktatexter och svarar på frågor.
Matriser
bedömningsmatris Fysik (åk 7-9)
| På väg mot E-kvalité | E-kvalité | C-kvalité | A-kvalité | |
|---|---|---|---|---|
|
1. Diskussion
Förmåga att diskutera såväl skriftligt som muntligt.
Kunna formulera ställningstaganden och kunna skilja på vetenskaplig fakta och det som du själv tror.
|
Du tar del i samtal och frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
|
2. Diskussion
Förmåga att bidra till att diskussionen går framåt.
|
Du bidrar inte gärna med frågor i diskussioner.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
3. Information
Förmåga att söka efter information från flera källor och kritiskt granska deras relevans.
|
Du söker med stöd naturvetenskaplig information ur olika källor.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
|
4. Information
Användande av informationskälla.
|
Du använder informationen på ett enkelt sätt för att skapa tex faktatexter.
|
Du kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
|
|
5. Undersökning
Förmåga att planera undersökningar.
|
Du tar gärna hjälp för att utföra undersökningar utifrån givna planeringar.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
6. Undersökning
Användning av utrustning
|
I undersökningar använder du utrustning med viss osäkerhet.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
7. Undersökning
Förmåga att dra slutsatser utifrån kunskaper i fysik
|
Du kan dra enkla slutsatser med koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
|
|
8. Undersökning
Rimlighet av undersökningens resultat och förbättring av undersökning
|
Du för enkla resonemang kring resultats rimlighet.
|
Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
|
|
9. Undersökning
Dokumentation (tex lab.rapport)
|
Du gör enkla dokumentationer av undersökningar.
|
Du gör dessutom enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör dessutom utvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör dessutom välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
|
10. Kunskaper
Användning av begrepp, modeller, teorier
|
Du har grundläggande kunskaper om energi, materia och universums uppbyggnad.
|
Du har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
Du har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
Du har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
|
|
11. Kunskaper
Koppla samman fakta med fysikaliska samband.
|
Du kan föra enkla resonemang där vardagshändelser kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkla fysikaliska samband.
|
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
|
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband
|
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.
|
|
12. Kunskaper
Användning av fysikens modeller.
|
Du använder fysikaliska modeller på ett enkelt sätt för att ge exempel på partiklar och strålning.
|
Du använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning.
|
Du använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning.
|
Du använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning.
|
|
13. Kunskaper
Resonera kring hur människan påverkar miljön negativt som positivt. Bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för enkla resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på någon åtgärd som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för dessutom enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för dessutom utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för dessutom välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
|
14. Kunskaper
Hur historiska upptäckter och forskning har bidragit till ändrade levnadsvillkor både positiva och negativa.
|
Du kan ge exempel på och beskriva någon naturvetenskaplig upptäckt och dess betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
bedömningsmatris Biologi (7-9)
| På väg mot E-kvalite' | E-kvalite' | C-kvalite' | A-kvalite' | |
|---|---|---|---|---|
|
1. Diskussion
Förmåga att diskutera såväl skriftligt som muntligt.
Kunna formulera ställningstaganden och kunna skilja på vetenskaplig fakta och det som du själv tror.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet men formulerar sällan egna ställningstaganden.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
|
2. Diskussion
Förmåga att bidra till att diskussionen går framåt.
|
Du bidrar till viss del med frågor och bemöter åsikter.
|
I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
|
|
3. Information
Förmåga att söka efter information från flera källor och kritiskt granska deras relevans.
|
Du söker med stöd naturvetenskaplig information ur olika källor.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
|
4. Information
Användande av informationskälla.
|
Du använder informationen på ett enkelt sätt för att skapa faktatexter.
|
Du kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
|
|
5. Undersökning
Förmåga att planera undersökningar.
|
Du tar gärna hjälp för att genomföra fältstudier och undersökningar utifrån givna planeringar.
|
Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån
|
Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
6. Undersökning
Användning av utrustning.
|
I undersökningarna använder du utrustning med viss osäkerhet
|
I undersökningarna använder du utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningarna använder du utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningarna använder du utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
7. Undersökning
Förmåga att dra slutsatser utifrån kunskaper i biologi.
|
Du drar enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
|
|
8. Undersökning
Rimlighet av undersökningens resultat och förbättring av undersökning.
|
Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet.
|
Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
|
|
9. Undersökning
Dokumentation
(t.ex. lab.rapport).
|
Du gör enkla dokumentationer av undersökningar.
|
Du gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör utvecklade dokumentationer
av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
|
10. Kunskaper
Användning av begrepp, modeller och teorier.
|
Du har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang.
|
Du har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
|
Du har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
|
Du har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.
|
|
11. Kunskaper
Koppla samman fakta med biologiska samband.
|
Du kan föra enkla resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet.
|
Du kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
|
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
|
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.
|
|
12. Kunskaper
Användning av biologins modeller och teorier som berör kretslopp och ekosystem.
|
Du undersöker hur ekosystem fungerar.
|
Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer. Du beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.
|
Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer. Du beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband, förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp.
|
Du undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer. Du beskriver då komplexa ekologiska samband, förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
|
|
13. Kunskaper
Resonera kring hur människan påverkar miljön negativt som positivt. Bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för enkla resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på någon åtgärd som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
|
Du för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
|
Du för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
|
Du för välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
|
|
14. Kunskaper
Hur historiska upptäckter och forskning har bidragit till ändrade levnadsvillkor, både positiva och negativa.
|
Du kan ge exempel på och beskriva någon naturvetenskaplig upptäckt och dess betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
Du kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
|
bedömningsmatris Kemi (7-9)
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Nivå 4 | |
|---|---|---|---|---|
|
1. Diskussion
Förmåga att diskutera såväl skriftligt som muntligt. Kunna formulera ställningstaganden och kunna skilja på vetenskaplig fakta och det som du själv tror.
|
Du tar del i samtal som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och formulerar inte gärna egna ställningstaganden.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
Du kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
|
|
2. Diskussion
Förmåga att bidra till att diskussionen går framåt.
|
Du bidrar inte gärna med frågor i diskussioner.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
|
I diskussionerna ställer Du frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
|
|
3. Information
Förmåga att söka efter information från flera källor och kritiskt granska deras relevans.
|
Du söker med stöd naturvetenskaplig information ur olika källor.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
|
|
4. Information
Användande av informationskälla
|
Du använder informationen på ett enkelt sätt för att skapa faktatexter.
|
Du kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
|
Du kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning
till syfte och målgrupp.
|
|
5. Undersökning
Förmåga att planering en undersökning
|
Du tar gärna hjälp för att genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar.
|
Du kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
|
Du kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det
går att arbeta systematiskt utifrån.
|
|
6. Undersökning
Användandet av utrustning
|
I undersökningar använder Du utrustning med viss osäkerhet.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
|
I undersökningarna använder Du utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
|
|
7. Undersökning
Förmåga att dra slutsatser utifrån kunskaper i kemi
|
Du drar enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
|
Du kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
|
|
8. Undersökning
Rimlighet av undersökning och förbättring av undersökning
|
Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet.
|
Du för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
|
Du för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att
undersöka.
|
|
9. Undersökning
Dokumentation (tex Labbrapport)
|
Du gör enkla dokumentationer av undersökningar.
|
Du gör enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
Du gör välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
|
|
10. Kunskaper
Användning av begrepp, modeller, teorier
|
Du har grundläggande kunskaper
om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar.
|
Du har grundläggande kunskaper
om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar
och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Du har goda kunskaper om
materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
Du har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar
och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
|
|
11. Kunskaper
Koppla samman fakta med fysikaliska samband.
|
Du kan föra enkla resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten.
|
Du kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten
och visar då på enkelt identifierbara
kemiska samband i naturen.
|
Du kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
|
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
|
|
12. Kunskaper
Användning av kemiska modeller. T.ex. atomens uppbyggnad, kemikaliers egenskaper och energiomvanligar.
|
Du undersöker hur någon
kemikalie eller kemisk process
används i vardagen och samhället
och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och materiens kretslopp.
|
Du undersöker hur några
kemikalier och kemiska processer
används i vardagen och samhället
och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
|
Du undersöker hur några
kemikalier och kemiska processer
används i vardagen och samhället
och beskriver då förhållandevis
komplexa kemiska samband och
förklarar och visar på samband
mellan energiomvandlingar och
materiens kretslopp.
|
Du kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
|
|
13. Kunskaper
Resonera kring hur människan påverkar miljön negativt som positivt. Bidra till en hållbar utveckling.
|
Du för enkla resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön.
|
Du för dessutom enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar
på några åtgärder som kan bidra
till en hållbar utveckling.
|
Du för dessutom utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på
fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till
en hållbar utveckling.
|
Du för dessutom välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
|
|
14. Kunskaper
Hur historiska upptäckter och forskning har bidragit till ändrade levnadsvillkor både positiva och negativa.
|
Du kan beskriva och ge exempel på någon naturvetenskaplig upptäckt och dess betydelse för människors levnadsvillkor
|
Du kan beskriva och ge exempel på några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
|
Du kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
|
Du kan förklara och generalisera kring
några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse
för människors levnadsvillkor
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
