Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska - God läsutveckling

Skapad 2016-01-20 13:21 i Västra Berga skola Helsingborg
Grundskola 1 – 3 Svenska som andraspråk Svenska
Gjord utifrån avstämningspunkterna i God läsutveckling.

Innehåll

Syfte med undervisningen

Kopplingar till läroplan

  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • Sv
    Syfte söka information från olika källor och värdera dessa.

Mål med undervisningen

Kopplingar till läroplan

  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sv  1-3
    Läsa och skriva Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Sv  1-3
    Tala, lyssna och samtala Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
  • Sv  1-3
    Berättande texter och sakprosatexter Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
  • Sv  1-3
    Språkbruk Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
  • Sv  1-3
    Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
  • Sv  1-3
    Informationssökning och källkritik Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kunskapskrav för år 3

Kopplingar till läroplan

  • Sv   3
    Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Sv   3
    Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Sv   3
    Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Sv   3
    Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
  • Sv   3
    I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • Sv   3
    De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
  • Sv   3
    Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
  • Sv   3
    Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
  • Sv   3
    Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
  • Sv   3
    Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
  • Sv   3
    Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
  • Sv   3
    När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
  • Sv   3
    Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Så här kommer vi att arbeta

Vi kommer att arbeta med olika arbetsområden där vi kommer att tala,lyssna,läsa och skriva

Detta kommer vi att bedöma

Med matrisens hjälp följer vi upp hur långt du kommit i din språkutveckling

Matriser

Sv SvA
God läsutveckling, avstämningsmatris

Lässchema

Fonologisk medvetenhet
Ordavkodning
Flyt i läsningen
Läsförståelse
Läsintresse
13) Jag kan läsa de flesta vanliga ord snabbt och direkt.
8) Jag hinner med att läsa textremsorna på TV.
17) Jag läser engagerat och länge.
12) Jag berättar och kommenterar ofta sådant som står i tidningen.
12) Jag kan läsa ord som tjugo, stjärna och skylt.
7) Jag kan läsa en hel bok med lite mer text och färre bilder.
16) Jag kan läsa kritiskt och reflekterande.
11) Jag tar initiativ till läsaktiviteter i klassen.
11) Jag kan läsa ord som inte finns, t ex fim, sölk, kag.
6) Jag kan läsa en hel bok med enkel text och med många bilder på egen hand.
15) Jag kan läsa böcker på mer än 100 sidor med nästan enbart text.
10) Jag känner till många boktitlar och författare.
10) Jag kan läsa ord som spruta, struts, krita.
5) Jag läser barnserier.
14) Jag kan läsa och förstå text i dagstidningar.
9) Jag är en riktig bokslukare.
9) Jag prövar att läsa okända ord på egen hand.
4) Jag rättar mig själv när jag läser.
13) Jag klarar att övervaka min egen läsning.
8) Jag läser hellre än håller på med andra aktiviteter.
8) Jag kan läsa ord som spel, gris, blöt.
3) Jag kan läsa meningar som "Musen hette Max och bodde i en liten papplåda".
12) Jag kan söka fakta i olika källor.
7) Jag läser gärna för andra.
10) Jag kan hitta på egna ord som alla börjar på samma ljud.
7) Jag kan läsa ord som busa, leka, måla.
11) Jag kan rita en händelsekarta över innehållet i en berättelse.
6) Jag går ofta till biblioteket på eget initiativ.
9) Jag kan höra vilket nytt ord det blir om o i sol byts ut mot i, då blir det sil.
6) Jag kan läsa ord som is, sol, räv.
2) Jag kan läsa enkla meningar som "Mia leker med Max".
10) Jag kan uppfatta den "röda tråden" i en berättelse.
5) Jag gillar att få böcker i present.
5) Jag känner igen vanliga småord som jag, hej, och.
1) Jag kan läsa vanliga ord med flyt, t ex bok, sol, spel.
9) Jag kan läsa och följa en anvisning.
4) Jag väljer spontant att läsa på egen hand.
4) Jag försöker läsa nya, enkla ord genom att läsa början av ordet och gissa resten.
8) Jag kan "läsa mellan raderna".
3) Jag lånar gärna hem böcker från biblioteket/ klassbiblioteket.
7) Jag kan koppla det jag läst till egna erfarenheter och tidigare kunskap.
6) Jag pratar gärna och ställer frågor om det jag läst.
8) Jag kan lägga till ett ljud och höra vilket nytt ord det blir s+kor blir skor.
5) Jag kan läsa och förstå ett helt stycke.
7) Jag kan ta bort ett ljud och höra vad som blir kvar, t ex leka -l blir eka.
3) Jag känner igen ordbilder på skyltar och förpackningar.
4) Jag frågar gärna och vill veta vad nya ord betyder.
6) Jag kan dela upp ordet bil i b-i-l och måla i m-å-l-a.
2) Jag kan läsa mitt eget namn och andra namn jag känner igen.
3) Jag kan läsa och förstå en lång mening, t ex "Musen heter Max och bodde i en liten papplåda".
5) Jag kan ljuda ihop s-ö-t till söt och m-u-s till mus.
1) Jag kan namnen på fler än 8 bokstäver.
4) Jag kan höra att fel, fyra och fisk börjar på f och att bok, tak och sjuk innehåller k.
2) Jag kan läsa och förstå en enkel mening, t ex "Mia leker med Max".
3) Jag kan höra vilket första ljudet i ord är, t ex m-mat, och s-sol.
1) Jag kan läsa enkla ord och första vad de betyder.
2) Jag kan klappa antal stavelser i ord, t ex ko (1), må-la (2).
2) Jag blir glad när vi läser tillsammans.
1) Jag kan höra rim, jag kan rimma.
1) Jag vill gärna lyssna på sagor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.