Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

LPP krönika

Skapad 2016-01-27 08:08 i Musikgrundskolan Synkopen Helsingborg
Grundskola 7 – 9 Svenska som andraspråk Svenska
...

Innehåll

Syfte


Kopplingar till läroplan

  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll


Kopplingar till läroplan

  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
  • Sv  7-9
    Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
  • Sv  7-9
    Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Konkretiserade mål

När vi har arbetat med detta området ska du kunna:

  • veta hur en krönika är uppbyggd.
  • ha läst och diskuterat ett antal olika krönikor.
  • skriva en egen krönika som följer krönikans typiska uppbyggnad.
  • visa att du kan använda grundläggande stavningsregler och skiljetecken.

Matriser

Sv SvA
Svenska - matris på enklare svenska

E
C
A
Du kan med flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett ganska bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa.
Du kan med bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa.
Du kan med mycket bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter. Du väljer och använder olika metoder på ett mycket bra sätt beroende på vilken typ av text du ska läsa.
Du kan skriva olika typer av texter med ett ganska varierat språk och du binder ihop texten på ett enkelt sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett ganska bra sätt.
Du kan skriva olika typer av texter med ett varierat språk och du binder ihop texten på ett utvecklat sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett bra sätt.
Du kan skriva olika typer av texter med ett mycket varierat språk och du binder ihop texten på ett välutvecklat sätt. Du anpassar språket till den typ av text du skriver och använder regler för hur man skriver på ett mycket bra sätt.
Du kan skriva berättande texter med enkla beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett enkelt sätt.
Du kan skriva berättande texter med utvecklade beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett utvecklat sätt.
Du kan skriva berättande texter med välutvecklade beskrivningar och olika sätt att berätta. Du bygger upp handlingen på ett välutvecklat sätt.

Sv SvA
Diagnosmaterial Språket på väg åk 7-9 SKRIVA, Lgr11

SKRIVA

Förnivå
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Mottagare
Hur texten fungerar för den som ska läsa den Kommunikativa och kognitiva funktioner
Texten är uppbyggd så att läsaren i stort sett kan ta till sig och förstå innehållet.
Texten är begriplig för läsaren som också förstår textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
Texten står på egna ben och kommunicerar ganska väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera …)
Texten står på egna ben och kommunicerar mycket väl med läsaren i enlighet med textens syfte (till exempel roa, övertyga, informera…)
...
Texten är logiskt uppbyggd.
Texten är relativt väl sammanhållen och har få omotiverade tankeluckor.
Texten är väl sammanhållen, väl avgränsad och har inga omotiverade tankeluckor.
Textens genre
Du har gjort försök att skriva texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har skrivit texten på liknande sätt som andra texter av samma slag.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt.
Du har följt genrens mönster för struktur och språk på ett levande sätt och har ibland egna kreativa lösningar.
Helhetsstruktur och språk
Textens disposition fungerar delvis.
Textens disposition är mer genomtänkt och fungerar genomgående ganska väl.
Textens disposition är tydlig, väl genomtänkt och fungerar väl.
Textens disposition är avancerad, men ändå tydlig och fungerar mycket väl.
Meningarna
Meningarna har oftast en fungerande meningsbyggnad och är enkelt konstruerade och ganska korta.
Meningarnas längd och ordföljd varierar.
Meningarnas längd och ordföljd varierar på ett mer avancerat sätt bl.a. genom en fungerande blandning av enkel och komplicerad meningsbyggnad.
Meningarnas variation fungerar mycket väl utifrån syfte och sammanhang.
Satsradningar kan förekomma. (Du har alltså radat satser på varandra utan punkter eller bindeord).
Satsradningar kan förekomma, och då skiljs ofta satserna med kommatecken. (Du har alltså radat satser och bara skiljt dem åt med kommatecken).
Satsradningar är sällsynta. Satserna inom en mening är ofta kopplade med bindeord.
Om satsradningar förekommer är de stilistiskt medvetet genomförda.
Uttrycken och orden
Dina uttryck och ord fungerar ibland mindre bra.
Dina uttryck och ord fungerar ganska väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar oftast väl i sina sammanhang.
Dina uttryck och ord fungerar väl i sina sammanhang och berikar läsningen.
Ordvalet är inte så varierat och kanske inte alltid passar för textens syfte och mottagare.
Texten visar viss variation i ordval.
Texten visar variation i ordval.
Texten visar variation och omsorg i ordval och uttryck.
Styckemarkering
Du markerar på eget sätt att nytt stycke börjar, till exempel genom att börja längst ut på ny rad (kallas hybridstycke).
Du blandar olika markeringar för nytt stycke: hybridstycke, blankrad och indrag, utan att man som läsare förstår systemet.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Du markerar nytt stycke med blankrad eller indrag.
Stavning
Du stavar de flesta ord på ett för genren lämpligt sätt. Du gör vissa återkommande stavfel.
Du prövar ibland svårare ord och lyckas då ganska väl med stavningen.
Du stavar oftast på ett för genren lämpligt sätt.
-------------------------->
Användning av tecken
Du använder oftast punkt, frågetecken och utropstecken på ett lämpligt sätt.
Du använder punkt, frågetecken, utropstecken och kommatecken på ett lämpligt sätt, så att läsningen av texten underlättas.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken, oftast på ett lämpligt.
Du använder en variation av skiljetecken och andra skrivtecken på ett lämpligt och kreativt sätt.
Dessa tecken följs av stor bokstav.
Du använder oftast liten och stor bokstav på ett lämpligt sätt.
Du använder liten och stor bokstav på ett lämpligt sätt.
...
Texten i sin helhet
Din text visar att du är på rätt väg i din skrivutveckling. Du behöver tydligt stöd för att utveckla innehåll, struktur och språk i din text.
-------------------------->
--------------------------->
Din text visar att du har kommit långt i din skrivutveckling. Innehåll, struktur och språk samspelar väl.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.