Vad står det egentligen i en nyhetsartikel? Och hur skriver man en egen?
Inlämning fredag v.8
Målet med arbetsområdet är att du ska utveckla din förmåga att uttrycka dig i skrift och mer exakt ska du lära dig skriva en tidningsartikel.
Du ska lära dig:
så att du sedan kan skriva en egen nyhetsartikel
Arbetsområdet handlar om nyhetsartiklar, deras typiska drag uppbyggnad och innehåll. Kunskapsområden som behandlas är Läsa och skriva samt Berättande texter och sakprosatexter.
Under arbetsområdet kommer vi, enskilt och i grupp att:
Du visar dina kunskaper genom att delta i de övningar vi gör i klassrummet samt genom att skriva en egen nyhetsartikel utifrån ett givet ämne.
Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
---|---|---|---|
Innehåll
|
Du följer instruktionen för uppgiften.
Dina tankegångar framgår.
Din nyhetsartikel innehåller enkla beskrivningar av ett händelseförlopp.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett enkelt sätt, t.ex. genom att återberätta nyhetshändelsen kronologiskt.
|
Du följer instruktionen för uppgiften.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Din nyhetsartikel innehåller utvecklade beskrivningar av ett händelseförlopp där du växlar mellan att beskriva och förklara.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett utvecklat sätt, t.ex. genom att både beskriva bakgrund och låta personer uttala sig.
|
Du följer instruktionen för uppgiften.
Dina tankegångar framgår tydligt.
Din nyhetsartikel innehåller välutvecklade beskrivningar av ett händelseförlopp där du växlar mellan att beskriva och förklara.
Du behandlar ämnet för din nyhetsartikel på ett välutvecklat och nyanserat sätt, t.ex. genom att både beskriva bakgrund och låta personer uttala sig.
|
Struktur och textbindning
|
Texten är i huvudsak sammanhängande och har enkel textbindning.
|
Texten är sammanhängande och har utvecklad textbindning, t.ex genom att du använder olika sambandssignaler.
Texten har en struktur som passar en nyhetsartikel t.ex. att du använder rubrik, ingress och brödtext.
Din text är styckeindelad.
|
Texten är sammanhängande och med välutvecklad textbindning, t.ex genom att du använder olika sambandssignaler som tydliggör och för framåt.
Texten är välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning och effektiv rubrik, ingress och brödtext.
|
Språk, stil och normer
|
Ordvalet är enkelt.
Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak.
Tempus fungerar i huvudsak.
Du följer i huvudsak normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
|
Ordvalet är varierat och passande, t.ex. med ett sakligt och neutralt språk och ord som hör till nyhetens ämnesområde.
Meningsbyggnaden är relativt väl fungerande och varierad, t.ex. genom att du har både korta och långa meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar relativt väl.
Du följer relativt väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
|
Språket är varierat, träffsäkert och lyfter texten.
Meningsbyggnaden är väl fungerande och varierad, t.ex. genom att du har både korta och långa meningar, använder bisatser och inleder meningarna på olika sätt.
Tempus fungerar väl.
Du följer väl normer för stavning, stor bokstav, punkt, komma och andra skiljetecken.
|
Helhetsbedömning
|
Innehåll och form i din text fungerar i huvudsak som en nyhetsartikel för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
|
Innehåll och form i din text fungerar relativt väl som en nyhetsartikel för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
|
Innehåll och form i din text fungerar väl som en nyhetsartikel för en läsare i den situation där den är tänkt att användas.
|