Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Känner ni Pettson och Findus? Del 2

Skapad 2016-02-09 09:31 i Hedekas förskola Munkedal
Följande kvalitetsarbete är en fortsättning på temaarbetet Känner ni Pettson och Findus? Arbetet innehåller en beskrivning av hur vi arbetet med språk, matematik och naturkunskap med Gubben Pettson och katten Findus som utgångspunkt. I detta arbete kommer vi att arbeta med Pettson och Findus vårbruk där vi tillsammans med vår barngrupp undersöker matematik med hjälp av spännande material som hör matvärden till samt låter barnen upptäcka konsten att odla inomhus i förskolans lokaler. Är du/ni nyfikna på hur vi har arbetat med teknik med de två figurerna, ta gärna del av vårt första arbete, känner ni Pettson och Findus?
Förskola

Känner ni gubben Pettson och katten Findus? Vet du var de bor? Vet du vad de gör? Häng med oss till Pettson och Findus gård och ta reda på vilka som bor där samt hur de spenderar sina dagar. Vad gör Pettson och Findus en vårdag i April?

Innehåll

Kartläggning av barnens intressen

Följande planering är en fortsättning på temaarbete Känner ni Pettson och Findus?

Vi har valt att fortsätta vårt arbete med Pettson och Findus under vårterminen eftersom vi upplevde att barnen inte var "färdiga" med temaarbetet. Barnen visade fortsatt nyfikenhet kring Pettson och Findus upptåg och äventyr så vi beslutade att fortsätta med temaarbetet och göra en ny planering med annat innehåll än tidigare eftersom karaktärerna ger oss möjlighet att utforska och arbeta med många av läroplanens utvecklingsmål.

Barnen i barngruppen frågar ofta vart olika livsmedel kommer ifrån och diskuterar detta i samband med våra måltider. Vi funderade då om vi kunde utgå från boken  Kackel i grönsakslandet under kommande arbetsmoment i vårt temaarbete? Svaret vi fick var ja! Häng med på Pettson och Findus vårbruk!

 

 

 

Mål

Barnens erfarenheter

För att skapa oss en uppfattning kring barnens nuvarande kunskaper valde vi att intervjua dem. Eftersom barnen ofta frågar varifrån olika livsmedel kommer ifrån beslöt vi oss för att fråga dem istället. Nedan följer ett utdrag från vår kartläggning;

 

Varifrån kommer maten?

- Från affären!

- Min mamma handlar mat!

- Maten kommer i påsar!

- Maten kommer hit till förskolan i en stor lastbil med muffins på! När vi är hemma kommer den i bil!

Hur får man mat?

- Man lagar den!

- Malin lagar vår mat ibland!

- Min mamma lagar maten!

- Man kan blanda olika saker och så blir det middag!

Varför behöver vi mat?

- För att växa!

- Kroppen behöver mat för att orka leka!

- För att leka, springa och klättra!

                                                                 (Barnens svar i slutet på Februari 2016)

 

Utifrån de svar som vi fick under intervjun samt utifrån de observationer och erfarenheter vi har kring barnens kunskaper i ämnet sedan tidigare ser vi att vi har stora möjligheter att gå på djupet och undersöka temaarbetes huvudsakliga frågeställning nämligen; Varifrån kommer maten?

Hur målet ska utvärderas

Vi kommer att utvärdera våra mål på följande vis;

För att få insyn i vika kunskaper som barnen har fått med sig ifrån vårt temaarbete kommer vi att avsluta vårt temaarbete med de frågeställningarna som vi utgick ifrån under vår kartläggning nämligen;

- Varifrån kommer maten?

- Hur får man mat?

- Varför behöver vi mat?

Vi kommer att dokumentera barnens arbete och lärprocess genom bilder, kollage och tankekartor. Dokumentationen kommer att redovisas både i vår uppföljning och i vår utvärdering som vi tilldelar var barns lärlogg. vi kommer även att delge barnen en del av dokumentationen kring vårt temaarbete i deras portfoliopärmar.  

Under arbetes gång kommer vi även att föra en löpande dialog med barnen  för att på så vis få kännedom om deras lärprocesser. Eftersom vi är av åsikten  att barnen lär av varandra kommer vi löpande under arbetets gång ha följande frågeställningar i beredskap;
  • Vad?
  • När?
  • Hur?
  • Varför?

I arbetslaget;

Vi kommer att föra löpande diskussioner kring vårt temaarbete i samband med våra arbetsmoment och på våra planeringar för att på så vis synliggöra vår arbetsprocess och förhoppningsvis kunna föra vårt arbete framåt och utvecklas i takt med vår arbetsprocess.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Insatser - åtgärder för att nå målet

Nedan följer en beskrivning av arbetsgången för kommande temaarbete. Under detta temaarbete har vi pedagoger beslutat oss för att planera upp ramarna kring vårt temaarbete, och även en del av arbetsmomenten. Eftersom vi har arbetat med vår barngrupp och detta temaarbete under en längre tid är vi redan nu inne i en arbetsprocess tillsammans med barnen där tankar, idéer och frågeställningar kring vårt arbete lyfts i vårt dagliga samspel. Vi förlitar oss på att vår arbetsprocess skall fortlöpa på detta vis även under våren. Nedan följer en beskrivning kring vår arbetsgång inom detta temaarbete. 

För att uppnå de mål vi valt att arbeta med kommer vi att arbeta på följande vis;

Språk;

Att utgå ifrån böcker;

Vi kommer i första hand låta oss inspireras av Pettson och Findus genom att läsa böckerna om dem. Eftersom det finns både längre och några få kortare böcker om Pettson och Findus kommer samtliga barn i barngruppen få erfarenheter av sagostunder med de båda karaktärerna.

 

Vi kommer även utgå från en bok som heter Pyssla med Findus där barnen kommer att få genomföra några olika arbetsmoment med hjälp av oss fröknar.

I dialog;

Under vårt förra temaarbete fortlöpte en lång dialog mellan oss pedagoger och barnen i barngruppen kring arbetsmoment, önskemål, lösningar, idéer med mera. Denna dialogen är fortfarande igång och i samspel med barnen diskuterar vi vårt arbetsinnehåll - ett inslag som är oerhört värdefullt eftersom barnen både kommer med önskemål, idéer, förslag och argumenterar med oss fröknar och de andra barnen i barngruppen kring olika göromål.

Matematik;

Vi kommer att undersöka matematik med hjälp av olika spännande material som hör matvärlden till. Dessa arbetsmoment kommer att genomföras i samband med våra samlingar och eventuellt mynna ut i en experimenthörna.

Natur;

Vi kommer att genomföra olika odlings experiment och observationer tillsammans med barnen. Något av arbetsmomenten kommer att vara styrda av oss pedagoger medan ett annat kommer att bygga på barnens önskemål.

Ansvarsområden;

Samtliga i arbetslaget ansvarar för att arbetet skall fortlöpa och vi delar upp de olika arbetsmomenten mellan oss under arbetets gång samt genomför uppgifterna tillsammans med barnen.

Teoretisk bakgrund

Eftersom vi tillsammans med vår barngrupp redan är inne i en arbetsprocess fortsätter vi att följa några av de aspekter som vi lyft i vårt tidigare arbete. Vi bygger vårt temaarbete på barnens intressen, ett resonemang som vi tidigare styrkt med bland annat med  Dewey (2004) som menar att det är lärarens ansvar att fånga upp barnens intressen eftersom att dessa intressen är ett tecken på en ny förmåga som barnet håller på att lära sig.

Vill även fortsättningsvis att barnens tankar och frågeställningar skall ta oss framåt i vårt arbete även om det under följande arbetsmoment är vi som valt ramarna för arbetet. Harlen (1996) menar att barnen får sina förmågor att ställa frågor ifrån sina pedagoger. Om lärare uppmuntrar barn att ställa frågor leder detta till nya undersökningar och en utvecklad arbetsgång.

Eftersom ett av våra mål med vårt temaarbete är att barnen  skall få utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och idéer kring vårt temaarbete och få erfarenheter av att resonera med varandra samt argumentera för sina tankar, idéer och lösningar inom det aktuella arbetsområdet kommer vi att fortsätta det arbete vi påbörjade i höstas och låta barnen sammanfatta texter kring Pettson och Findus som sedan utgör grunden för vårt arbete. Lindö (2002) argumenterar för vikten av att främja barns språkutveckling under deras tid i förskolan och lyfter vikten av att från tidig ålder på ett medvetet sätt arbeta med barns språkutveckling. För att åstadkomma detta är det viktigt att pedagoger stödjer, bekräftar och vidareutvecklar barnens kunskaper och erfarenheter genom att bidra med närvaro och engagemang. Vi har i dagsläget kunskaper om barnens nyfikenhet och lust att utföra och skapa utifrån de böckerna vi arbetar med och kommer att arbeta medvetet med att utmana barnens förmågor att tillägna sig texter och sätta detta i ett sammanhang för att sedan utföra olika arbetsmoment.

Solem och Kristi Lei Reikerås (2004) menar att pedagoger skaffar sig kunskaper om barns matematiska förmågor genom att möta barnen med ett aktivt intresse. Det är viktigt att skaffa sig kunskap om matematikens lika områden och utmana barnen i dess matematiska tänkande. De diskuterar att barn utvecklar sin matematiska förmåga genom kommunikation och genom att aktivt få arbeta med olika områden inom matematiken. Eftersom vi vill att barnen skall få kännedom om olika matematiska begrepp och få erfarenheter kring både räkneord samt sortering och klassificering har vi beslutat att barnen skall få arbeta med olika material och få upptäcka, undersöka samt utmanas i sina erfarenheter/få möjlighet att använda dem under tillexempelvis samlingar och andra arbetstillfällen. Detta arbetssätt ger oss precis som Solem och Kristi Lei Reikerås (2004) beskriver kunskaper om barnens förmågor och erfarenheter. Vi kan både upptäcka vad de kan samt utmana dem beroende på ålder och utveckling.  

Vi har valt att arbeta med tal och begrepp under detta arbetsområde vilket gör att vi kommer att kommunicera matematik med barnen, att vi genom samtal och övningar kommer att anmana olika matematiska begrepp. De olika arbetstillfällena kommer att bestå av stunder där vi arbetar med begrepp som liten, mindre, minst, arbetar med antalsuppfattning, sortering med mera.

Johnsen Höines (2006) argumenterar för att barn kan upptäcka matematiken genom språket. Genom att använda språket som ett redskap inom matematiken kan barn på så vis upptäcka och utveckla sin matematiska förmåga, de kan upptäcka både tal och lära sig begrepp om pedagoger kommunicerar matematik med barnen. Ett resonemang som även Sterner (red;Doverborg, Emanuelsson, 2006) lyfter, barn utvecklar tänkande kring ord, upptäcker samband och begrepp som har med matematik att göra när de ges möjlighet att upptäcka, uppleva och använda sig av olika matematiska begrepp. Enligt Solem och Kristi Lei Reikerås (2004) utvecklar barn sin matematiska förmåga och utmanas i matematik genom att få erfara matematiken.  

 

Dokumentation

Vi kommer att dokumentera temaarbete i barnens portfolio samt i deras lärloggar på unikum. Vi kommer även att dokumentera våra arbetstillfällen med hjälp av vår I-pad och göra piccollage så att både barnen, deras vårdnadshavare och vi som pedagoger kan följa deras utveckling under arbetets gång.

Barnen kommer att vara delaktiga genom att de själva kommer att få ett visst inflytande över dokumentationen. De kommer ibland att få bestämma vad som skall dokumenteras samt när och hur detta skall göras. 

Samverkan med vårdnadshavare

Information till vårdnadshavare;

Vi skickar kontinuerligt ut månadsbrev till föräldrarna där vi informerar föräldrarna om vad vi arbetar med. I våra månadsbrev rapporterar vi löpande om vårt temaarbete.  Vi skriver också så gott som dagligen i vår almanacka i hallen så att föräldrarna kan följa arbetet i detalj om så önskas. Föräldrarna får även ta del av de pic-collage som vi tillverkar, dessa hängs upp i hallen och byts ut när nya tillverkats.

Vår ambition är att uppdatera och delge våra pic-collage både i hallen men även på Unikum. Ibland tillsammans med månadsbreven och ibland som små glimtar från vårt dagliga arbete.

Vi kommer även att tilldela vår planering så att föräldrarna kan läsa, även om alla bitar inte är helt färdiga vid första tillfället som vi publicerar vår planering.

Vårdnadshavares delaktighet;

Eftersom vi under arbetes gång har upptäckt att vi behöver komplettera sortimentet på avdelningen för att kunna genomföra de arbetsmomenten som barnen önskat att få göra kommer vi att vända oss till föräldrarna med en förfrågan om de kan bidra, bland annat med en liten strumpa. 

Kommunikation med vårdnadshavare;

Vi berättar för föräldrarna om barnens önskemål och initiativ samt kunskapsutveckling, både i hallen i samband med lämningar och hämtningar samt genomför utvecklingssamtal under vårterminen där föräldrarna får en bild över barnens tid i förskolan.

Vi uppmuntrar föräldrarna att kommunicera med oss om så önskas och hoppas att de tar initiativ till detta vid behov.  

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: