Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fokusområde matematik vt 16 Vi arbetar med former.

Skapad 2016-02-17 21:59 i Bosgårdens förskola/Ju stigen Mölndals Stad
På Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar vi utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10. För att kvalitetssäkra detta arbete har vi delat in läsåret i olika fokusområden.
Förskola

När barn kan känna igen former och skilja dem åt, gör det att barnet kan skapa sig ordning och struktur runt omkring sig. Hela vårt samhälle är uppbyggt av former och figurer. Ahlberg (2000) skriver ”i grunden handlar former och geometriska begrepp om att kunna urskilja likheter och skillnader”

Innehåll

Varför? Koppling till läroplan. Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

Kopplingar till läroplan

  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Lpfö98 Rev. 2016
    Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,

Vad? Vad vill barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av, vilka kunskaper har de? vad ska vi undervisa om?

När vi presenterade fokusområdet matematik visade många av barnen stort intresse för former. Under två undervisningstillfällen kommer vi därför fokusera på former där vi kommer att mäta och jämföra. Ett undervisningstillfälle inne och ett ute i skogen.

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

 

 

Vi kommer att gå in i "sagans värld" där alla samlas för att få möta temafiguren Pippi Långstrump.

Beprövad erfarenhet visar på att undervisningen blir mer lustfylld då vi använder oss av temat och rollspel. Detta har vi upplevt vid flera tillfällen, både i tidigare undervisning och i en aktionsforskning vi gjort med äventyrspedagogik.

Efter vi träffat Pippi delar vi in oss i mindre grupper. Utifrån beprövad erfarenhet har det visat sig att undervisningen fungerar bättre om man är i mindre grupper. Vart och ett av barnen får på så vis större talutrymme och det är lättare for barnen att kommunicera och följa varandras resonemang.

Tillfälle 1: Inomhus

Pippi har med sig olika geometriska former. Hen undrar om barnen känner igen och vet vad de olika geometriska formerna heter? Kan man bygga figurer med de olika formerna?

Vad liknar det?

Pippi undrar om barnen kan bygga egna figurer av olika geometriska former?

Barnen får med varsin påse till sin grupp med geometriska former.

I den lilla gruppen får barnen möjlighet att skapa egna figurer av de geometriska formerna.

Reflektera tillsammans med barnen.

Vad finns det för likheter?

Vad finns det för skillnader?

 Om vuxna kommunicerar med matematiska begrepp när de talar om olika objekt, lär sig barnen att känna igen ordet och objektet, för barn är det inte svårare att lära sig att säga romb eller ellips än mobiltelefon eller dvd spelare (Emanuelsson 2000). 

Tillfälle 2: Utomhus

Barnen går in i sagans värld. Där får de träffa Pippi som frågar vad de gjorde förra veckan? Hen har ju glömt. Vilka geometriska former använde de förra veckan? Hur gjorde de sina figurer?

Tommy och Annika har berättat att det finns geometriska former ute också. Kan barnen hjälpa Pippi att ta reda på om det kan stämma?

Vilka geometriska former hittar vi ute?

Vad? (Vilken form?) ( Vad är det?)    Var? ( lägesord)    

Vilka likheter och skillnader finns från förra veckan?

Genom att låta barnen hitta geometriska former i sin närmiljö, kan vardagserfarenheter och skolkunskaper knytas samman. Doverborg & Pramling Samuelsson (1999) menar att om barn får matematiska begrepp som en del av deras erfarenhetsvärld, utvecklar barnen det matematiska språket. Detta är något som Friedrich Fröbel förespråkade redan på sin tid, nämligen att, om barnen får medvetenheten om de geometriska formerna i en tidig ålder så kan de utveckla språket och matematiken.

Enligt förskolans läroplan är det arbetslaget som har ansvar för att barn upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Om lärare vill skapa lärandesituationer och utmana barnets matematiklärande måste de sträva efter att ta barns perspektiv.

Det gäller att ha ett förhållningssätt till barns lärande, där barns dokumentationer och reflektioner får framträdande plats. (Elisabet Doverborg, NCM 2006).

 

 

 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

  • Vi kommer ta foto, filma och anteckna för att använda detta som stöd i barnens lärprocesser
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området. 
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det. 
  • Vi lägger ut det  vi gjort på unikum för att få föräldrarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn. 
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: