Kan du satsdelar så förstår du när du ska skriva "de" och när du ska skriva "dem". Kan du satsdelar så förstår du vad lärarna menar när de säger att du inte ska skriva ofullständiga satser. Kan du satsdelar och vet skillnaden mellan huvudsats och bisats är det lättare att förstå hur man kan förbättra sina texter. Lär dig satsdelar och lär dig skriva bättre!
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Grammatik är kunskap om hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt. Satslära är kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation. En satsdel är ett eller flera ord, som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats.
Centralt innehåll för årskurs 7-9 i Lgr 11 (i urval):
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9:
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9:
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9:
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9:
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9:
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Området avslutas med ett prov fredagen den 11 november 2014.
Ni bör kunna:
•kunna förklara hur man vet vilka ord i meningen som utgör en satsdel alternativt kunna para ihop med förklaring med en satsdel (dvs. namnge)
•hitta och identifiera de olika satsdelarna i meningar.
•skriva meningar innehållande de olika satsdelarna (dvs. Skriv en mening med till exempel subjekt, predikat, predikatsfyllnad och tidsadverbial)
•skillnaden mellan huvudsatser och bisatser. (dvs kunna hitta exempel på detta i texter och kunna skriva egna exempel)
•redogöra för vad som krävs för att en sats ska vara fullständig och kunna ge exempel på detta.
Satsdelar |
||
För betyget E | För betyget C-A | |
---|---|---|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
subjekt
predikat
|
|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
ackusativ/direkt objekt
dativ/indirekt objekt
|
|
kunna namnge olika satsdelar
|
|
tidsadverbial
sättsadverbial
rumsadverbial
satsadverbial
|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
|
agent
|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
|
predikatsfyllnad
|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
|
adjektivattribut
|
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
|
|
genitivattribut
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
kunna vilka satsdelar som måste finnas i fullständiga satser, dvs. subjekt och
predikat, och ta ut dem
i några av de meningar vi analyserar
|
kunna vilka satsdelar som måste finnas i fullständiga satser, dvs. subjekt och
predikat, och ta ut dem i de flesta meningar vi analyserar.
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
ackusativ/direkt objekt
dativ/indirekt objekt
i några av de meningar vi analyserar
|
ackusativ/direkt objekt
dativ/indirekt objekt
i de flesta meningar vi analyserar
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
tidsadverbial
sättsadverbial
rumsadverbial
i några av de meningar vi analyserar
|
de flesta
tidsadverbial
sättsadverbial
rumsadverbial
i de meningar vi analyserar
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
|
agent i flera passiva meningar
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
|
någon predikatsfyllnad
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
|
något adjektivattribut
|
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
|
|
något genitivattribut
|
kunna skriva meningar innehållande de olika satsdelarna
|
subjekt
predikat
ackusativ/direkt objekt
dativ/indirekt objekt
|
subjekt
predikat
ackusativ/direkt objekt
dativ/indirekt objekt
tidsadverbial
sättsadverbial
rumsadverbial
agent
predikatsfyllnad
genitivattribut
adjektivattribut
|
kunna skillnaden mellan huvudsatser och bisatser och kunna hitta dem i meningar
|
veta skillnaden mellan huvudsatser och bisatser
|
veta skillnaden mellan huvudsatser och bisatser och hitta dem i meningar
|
kunna skilja på passiva och aktiva satser
|
kunna känna igen om en mening är passiv eller aktiv i de flesta fall
|
kunna känna igen om en mening är passiv eller aktiv
|
kunna skriva aktiva och passiva meningar
|
kunna skriva om en mening från aktiv till passiv eller från passiv till aktiv.
|
kunna skriva om en mening från aktiv till passiv eller från passiv till aktiv och delvis förklara vad som händer med satsen och/eller dess delar.
|