Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Grammatik: Satsdelar

Skapad 2016-02-24 10:11 i Landvetterskolan Härryda
Satsdelar, fullständiga satser, huvudsatser och bisatser
Grundskola 7 – 9 Svenska

Kan du satsdelar så förstår du när du ska skriva "de" och när du ska skriva "dem". Kan du satsdelar så förstår du vad lärarna menar när de säger att du inte ska skriva ofullständiga satser. Kan du satsdelar och vet skillnaden mellan huvudsats och bisats är det lättare att förstå hur man kan förbättra sina texter. Lär dig satsdelar och lär dig skriva bättre!

Innehåll

Syfte/n för arbetsområde eller ämnet

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Kopplingar till läroplan

  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Undervisningens innehåll

Grammatik är kunskap om hur man använder orden och tecknen i ett språk på ett korrekt sätt. Satslära är kunskap om hur orden fungerar i en sats och hur de skall ordnas för att bilda en begriplig kommunikation. En satsdel är ett eller flera ord, som fungerar tillsammans och bildar en enhet i en sats.

Centralt innehåll för årskurs 7-9 i Lgr 11 (i urval):

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Kopplingar till läroplan

  • Sv  7-9
    Läsa och skriva Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Kunskapskrav (för år 9)

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9:

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9:

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9:

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9:

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9:

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Kopplingar till läroplan

  • Sv  E 9
    Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Sv  E 9
    Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Sv  C 9
    Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Sv  C 9
    Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
  • Sv  A 9
    Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
  • Sv  A 9
    Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Bedömning

Området avslutas med ett prov fredagen den 11 november 2014.

Ni bör kunna:

•kunna förklara hur man vet vilka ord i meningen som utgör en satsdel alternativt kunna para ihop med förklaring med en satsdel (dvs. namnge)
•hitta och identifiera de olika satsdelarna i meningar.
•skriva meningar innehållande de olika satsdelarna (dvs. Skriv en mening med till exempel subjekt, predikat, predikatsfyllnad och tidsadverbial)
•skillnaden mellan huvudsatser och bisatser. (dvs kunna hitta exempel på detta i texter och kunna skriva egna exempel)
•redogöra för vad som krävs för att en sats ska vara fullständig och kunna ge exempel på detta.

Matriser

Sv
Satsdelar

Satsdelar

För betyget E
För betyget C-A
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
subjekt predikat
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
ackusativ/direkt objekt dativ/indirekt objekt
kunna namnge olika satsdelar
tidsadverbial sättsadverbial rumsadverbial satsadverbial
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
agent
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
predikatsfyllnad
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
adjektivattribut
kunna namnge de olika satsdelarna och veta vad de står för
genitivattribut
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
kunna vilka satsdelar som måste finnas i fullständiga satser, dvs. subjekt och predikat, och ta ut dem i några av de meningar vi analyserar
kunna vilka satsdelar som måste finnas i fullständiga satser, dvs. subjekt och predikat, och ta ut dem i de flesta meningar vi analyserar.
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
ackusativ/direkt objekt dativ/indirekt objekt i några av de meningar vi analyserar
ackusativ/direkt objekt dativ/indirekt objekt i de flesta meningar vi analyserar
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
tidsadverbial sättsadverbial rumsadverbial i några av de meningar vi analyserar
de flesta tidsadverbial sättsadverbial rumsadverbial i de meningar vi analyserar
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
agent i flera passiva meningar
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
någon predikatsfyllnad
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
något adjektivattribut
kunna hitta de olika satsdelarna i meningar
något genitivattribut
kunna skriva meningar innehållande de olika satsdelarna
subjekt predikat ackusativ/direkt objekt dativ/indirekt objekt
subjekt predikat ackusativ/direkt objekt dativ/indirekt objekt tidsadverbial sättsadverbial rumsadverbial agent predikatsfyllnad genitivattribut adjektivattribut
kunna skillnaden mellan huvudsatser och bisatser och kunna hitta dem i meningar
veta skillnaden mellan huvudsatser och bisatser
veta skillnaden mellan huvudsatser och bisatser och hitta dem i meningar
kunna skilja på passiva och aktiva satser
kunna känna igen om en mening är passiv eller aktiv i de flesta fall
kunna känna igen om en mening är passiv eller aktiv
kunna skriva aktiva och passiva meningar
kunna skriva om en mening från aktiv till passiv eller från passiv till aktiv.
kunna skriva om en mening från aktiv till passiv eller från passiv till aktiv och delvis förklara vad som händer med satsen och/eller dess delar.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: