Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Berättande texter
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/2227819723_1432214854628_scaled.png
Skapad 2016-03-10 13:52
i 0 Lextorpsskolan F-6 Trollhättan
unikum.net
Planering av arbete med berättande texter. Arbetet utgår från läromedlet Zick-zack.
Grundskola
4
Svenska
Svenska som andraspråk
Vi kommer att lära oss hur berättande texter är uppbyggda och vad man ska tänka på när man skriver en berättande text.
Innehåll
Vad ska vi lära oss?
Kopplingar till läroplan
- Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
- Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
- Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
- Språkbruk Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
- Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
- Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
- Språkbruk Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
- Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Syfte och förmågor
Kopplingar till läroplan
- Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
- Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
- Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- Syfte välja och använda språkliga strategier,
- Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
- Syfte söka information från olika källor och värdera dessa.
Kunskapskrav
Kopplingar till läroplan
- Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
- I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
- De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
- Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
- I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
- De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling
- Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt
- Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
- I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
- De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
- Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
- Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.
- I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt.
- De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
- Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
- Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation.
- I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett relativt väl fungerande sätt.
- De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling.
- Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
- Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.
- I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt.
- De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
- Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
Hur ska vi arbeta?
Förförståelse/förkunskaper: Klassen/gruppen läser, återberättar och dramatiserar olika spänningsberättelser och samtalar om vad det är som gör en berättelse spännande.
Steg 1: Vi arbetar gemensamt med modelltexter och lär oss känna igen spänningsberättelsens struktur (berättarkurvan).
Steg 2: Vi arbetar med de språkliga drag som används för att skapa spänning, som vikten av att välja rätt adjektiv och beskrivande verb, tala till alla sinnen, ibland inleda meningar med ett adverb eller en preposition, använda liknelser samt variera meningslängden.
Steg 3: Vi läser och analyserar några textavsnitt, skriver tillsammans korta avsnitt, där vi övar oss på det de lärt sig på Steg 1 och 2.
Steg 4: Som avslutning kommer du att på egen hand få planera och skriva en spännande berättelse utifrån en bildserie. Denna berättelse kommer du och din lärare tillsammans att bedöma.
Bedömning
Eleven kommer att få visa sina förmågor i en individuellt skriven text, som sedan bedöms med hjälp av matrisen nedan.
Arbetstid
Vi kommer att arbeta med beskrivande texter under 4-5 veckor.
Matriser
Beskrivande texter
|
|
||||
| Börjar | Utvecklar | Befäster | Utvidgar | |
|---|---|---|---|---|
|
Syfte
|
Börjar förstå varför berättelser skrivs. Kan identifiera en berättande text.
|
Förstår varför berättelser skrivs och att de kan se olika ut. Försöker anpassa texten till syftet och målgruppen.
|
Förstår att berättelser kan skrivas för att underhålla, undervisa, informera osv och samtidigt ge läsaren möjlighet att använda sin fantasi. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
|
Förstår att berättelser kan skrivas med olika syften och att läsarna tolkar berättelser på olika sätt. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.
|
|
Innehåll
|
Texten är begriplig men den "röda tråden" är svag.
|
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig "röd tråd".
|
Texten har en relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och "röd tråd".
|
Texten har ett tydligt och för målgruppen intressant innehåll,, med en väl utvecklad handling och tydlig "röd tråd".
|
|
Struktur
|
Skriver en rad löst sammanhängande händelser med en enkel avslutning.
|
Har en i huvudsak fungerande struktur. Introducerar personer och miljöer och fokuserar sedan på en rad händelser med enkelt slut.
|
Har en relativt väl fungerande struktur. Orienterar läsaren genom att berätta detaljer valda för att stegra berättelsens utveckling. Problem introduceras och löses på ett tillfredsställande sätt.
|
Har en väl fungerande struktur, väljer att lägga in en twist i berättelsen för att skapa spänning.
|
|
Inledning
|
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen. Bristande information om tid och plats.
|
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
|
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
|
Försöker sig på nyskapande berättelsedrag. Ger tillräckligt med detaljer för att etablera samband mellan miljö, huvudpersoner och bipersoner.
|
|
Komplikation
|
Återger en rad händelser men de leder inte till en komplikation.
|
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
|
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
|
Utvecklar en berättelsekurva som är följdriktig och sammanhängande. Utvecklar och löser varje komplikation i olika avsnitt.
|
|
Avslutning
|
Skriver en enkel avslutning, t.ex. "Det var en dröm".
|
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
|
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning.
|
Binder tydligt ihop de olika delarna med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning.
|
|
Ordval och meningsbyggnad
|
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
|
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
|
Ordvalet är varierat och
meningsbyggnaden varieras (både
vad gäller längd och sätt att inleda
meningarna), med avsikt att skapa
spänning och tempoväxling. Använder
adjektiv, adverb och beskrivande verb.
|
Ordvalet är passande och höjer
kvaliteten och visar på god språklig
variation. Kontrollerar effektivt språket
och strukturen och väljer noga ord och
stil.
|
|
Direkt och indirekt tal
|
Använder sällan direkt tal.
|
Återger tal ibland. Börjar använda riktig
interpunktion i dialoger.
|
Använder dialoger på ett för
sammanhanget passande och korrekt
sätt.
|
Använder dialoger på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt.
|
|
Tempus
|
Har vissa svårigheter att hålla ett
bestämt tempus.
|
Håller sig i viss mån till ett och samma
tempus.
|
Använder tempus korrekt.
|
Använder tempus korrekt och effektivt.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
