Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik år 1 2016
Det här är planeringen för matematiken i år 1. Här kan du se vad vi ska lära oss och hur det är kopplat till läroplanen. Längst ned finns de baskunskaper som hör till årskursen. Vi fyller i listan under årets gång.
Innehåll
Följande övergripande mål i Läroplanen ligger till grund för arbetsområdet
Kopplingar till läroplan
- Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
- Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
- Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Följande delar ur kursplanens syfte ligger till grund för arbetsområdet:
Kopplingar till läroplan
- Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
- Syfte använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- Syfte välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- Syfte föra och följa matematiska resonemang, och
- Syfte använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Följande delar ur kursplanens centrala innehåll ska vi arbeta med:
Kopplingar till läroplan
- Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
- Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
- Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
- Taluppfattning och tals användning De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
-
Taluppfattning och tals användning
- Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
- Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
- Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
- Geometri Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
- Geometri Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
- Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
- Sannolikhet och statistik Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
- Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
- Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
- Problemlösning Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Viktiga begrepp
Addera, subtrahera, term, summa, differens, likhetstecknet, större än, mindre än, fler flest, färre, färst, hälften, dubbelt, jämn, udda, längre, kortare
Arbetssätt
I ettan har vi matematik nästan varje dag. Vi tränar mycket på att forma siffror. Läromedlet vi använder heter "Favorit - matematik" och är ett finskt läromedel.
De flesta matematiklektionerna är i halvklass och då arbetar vi ofta laborativt med konkret material. Vi använder också våra ipads där det finns olika appar/träningsprogram.
Under det första skolåret ligger undervisningens fokus på sifferskrivning och taluppfattning.
Bedömning
I år 1 har vi inte några prov som eleverna ska läsa på inför. Ibland använder vi diagnoser för att utvärdera klassens kunskaper inom något område.
Läraren bedömer hela tiden hur väl eleverna har förstått och anpassar undervisningen efter det. I matrisen nedan ser ni de förmågor som eleverna ska ha i slutet av läsåret. Vi klickar i matrisen i slutet av varje termin.
Matriser
Det här ska vi kunna när vi slutar år 1
| Om rutan är grön har jag har visat att jag kan. | |
|---|---|
|
Taluppfattning
Talraden 0 - 100
(kunna räkna till 100)
|
|
|
Talens grannar 0-100
|
|
|
Tals uppdelning 0-20
(d.v.s. talkompisar, t.ex. tiokompisar)
|
|
|
Ental och tiotal
|
|
|
Ordningstalen
(första, andra osv)
|
|
|
Geometri
Klockan
(hel- och halvtimmar)
|
|
|
Geometriska former
(fyrhörning, cirkel, och triangel)
|
|
|
Enklare talmönster och mönster
(konstruera och följa)
|
|
|
Mätning
(centimetrar)
|
|
|
Symmetri
|
|
|
Punkt, linje, sträcka
|
|
|
Aritmetik
Likhetstecknets betydelse
|
|
|
Addition talområdet 0-20
|
|
|
Subtraktion talområdet 0-20
|
|
|
Sambandet mellan addition och subtraktion
|
|
|
Problemlösning
Lösa och konstruera enklare mattesagor
(addition och subtraktion upp till 20)
|
|
