Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Solrosen arbetar med språk och digitala verktyg

Skapad 2016-06-13 08:56 i Tvets förskola Orust kommun
Vi vill utveckla barnens språk.
Förskola

Vi har valt att arbeta med att ge barnen språkliga utmaningar då vi vet att detta är mycket betydelsefullt.

Innehåll

BESKRIVNING AV BARNENS INTRESSE OCH BEHOV

Vi vill att barnen utvecklar språklig medvetenhet och många glädjefyllda upplevelser kring temat.

För att barnen skall få rätt utmaning kommer vi att dela in barngruppen i olika grupper.

Vi kommer även att involvera föräldrarna i temaarbetet.

 

TEMA/PROJEKT

Solrosens verksamhet skall inspirera, utmana och utveckla barnens lärprocess. Vi kommer att vara lyhörda och fånga upp barnens idéer och vidareutveckla temat med hjälp av detta. 

 

GENOMFÖRANDE: Hur jobbar vi?

Vi kommer även detta läsår att använda oss av sagotrollet KIM för att introducera och förra temat vidare hela läsåret.

 

KIM skickar en film till barngruppen där KIM berättar att hen har tappat sina bokstäver och behöver barnens hjälp att hitta dem.

Vi ger oss ut i skogen för att leta upp bokstäverna.....

 

Material som vi kommer att använda oss av är;

KIM

Kompendiet "Före Bornholmsmodellen"

Rim och ramsor

Ipad

Flanosagor

Barnliteratur (genus)

Ordbilder

Boken "Ritsagor" av Per Gustavsson

Sagopåsar

Bibliotek

 

Mål att utvärdera

Alla barnen skall göra en film.

Känna igen barnens namn genom bildord

Rim och kunna sätta ihop ord ex; jord   och gubbe blir jordgubbe

Uppdrag med föräldrar att göra bokrecension

Återberätta en sagobok

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Barngruppen kommer att delas in i olika grupper för att kunna lägga utmaningarna på rätt nivå. Vi kommer även att använda oss av lekgrupper tre dagar i veckan.

Ett av rummen planerar vi att bla göras om till bibliotek, sagoskapande verksamhet och ev. en bokhandel.

Vi kommer att använda oss av upplevelserummet för att titta på våra filmer samt för att ha drama.

 

Förberedelser:
Vi observerar och iakttar barnen.

Vi använder oss av olika sätt att lyssna in barnen på bl.a. intervjufrågor. Här kan man också ta hjälp av föräldrarna.

Vi använder oss av  innerummet, uterummet och våra närområden.

Aktiviteter:
Beskriv de aktiviteter ni planerat att genomföra t.ex. lek, böcker, diskussioner, framträdanden, rollspel, sång och ramsor.

 

UPPFÖLJNING

Vi samlade barnen i upplevelserummet och barnen fick se filmer och lärloggsinlägg /bild från höstens tema.

Pedagogerna frågade barnen; Vad de gjort? Vad har ni lärt er?

Barnen svarade;

- Vi kan göra namn

- Vi har tränat på att hoppa hopprep/lekt

-Kan ta fart själva på gungan

-Lärt mig bokstavssången

-Tittade på ABC ute och då lärde jag mig det

 Ett av barnen kunde stava till KIM

-Kim kunde inte läsa och skriva

- Vi hittade bokstäverna

- Vi följde ett rep, bokstäverna låg nedgrävda, vi var rädda för skorpionen

- Jag tog i skorpionen

- Sen kunde KIM läsa när KIM hade fått bokstäverna

- Mammas bokstav är ute

- Jag går på pappas bokstav

- Det var inte svårt att leta efter A saker

- På pyjamaspartyt målade fröken ett K annars får man inte gå in

- På ett kontor skriver man brev 

UTVÄRDERING

Vi ser att i princip alla barnen kan känna igen sitta namn i skrift. De yngsta barnen letar efter sin första bokstav...T...

Både stora och små bokstäver känner de äldsta till. De äldsta barnen har lärt sig A,B,C sången.

Barnen har också lärt sig att sätta ihop två ord till ett / jord - gubbe/, förutom ett barn.

Vi har rimmat mycket och många av barnen har förstått hur man rimmar. Vi har använt oss av rimkort, ramsor, sagor, leksaker och sånger. Alfabetet som blev målat på skolgården används flitigt  även av föräldrarna.

 

I samband med bokrecension har vi filmat barnen och lagt in på deras lärlogg. Även föräldrar har varit delaktiga och startat lärloggsinlägg i samband med barnets bokrecension. Barnen har kunnat återge och berätta för varandra om sin favoritbok som de valt att ta med. Vi har även fått flera kommentarer från föräldrar att de ser att barnen tagit till sig temat.

Äventyret kring bokstäverna blev lyckat därför att alla var engagerade och alla barn ville vara ledare och leta upp bokstäverna med Kim. Vi ser att gemensamma upplevelser är bra för gemenskapen. Några av barnen tyckte att skorpionen var otäck men vi har hjälpt barnen att komma över denna rädsla genom att vi har dramatiserat vår upplevelse i upplevelserummet. Vi filmade detta och visade upp det på föräldramötet. Barnen har blivit filmade när de bearbetat temat tex rimmat, arbetat med böcker, hoppat på bokstäver, tillverkat bokstäver och samarbetat med sina kroppar för att på så vis bilda bokstäver.

Barnen har visat ett större intresse för böcker. Vi ser det genom att de efterfrågar att vi läser mer, tagit med egna favoritböcker och berättat för sina kamrater om boken. Barnen tycker att det varit roligt att besöka vårt egna bibliotek. Föräldrar och barn även lånat hem fler bokpåsar samt föräldrarna besökt riktiga biblioteket med sina föräldrar.

De äldsta barnen har arbetat med sagor på olika sätt.De hittat på egna sagor /arbetat tre och tre/, som barnen själva filmat. Barnen har utvecklas i fantasi/hitta på berättelser och förmågan att samarbeta och driva berättelserna. Barngruppen har också arbetat med gåtor, olika ordlekar. Vi har arbetat med nya ord och begrepp exempel klotång, schakel.

De yngsta har arbetat med sagor som Guldlock, Rödluvan med flera. Sagorna har dramatiserats med hjälp av handdockor och flanosagor.

Barnen har fått olika uppdrag till varje saga; prinsessan på ärtetavla, gjort egna Guldlock böcker m.m. Vi har gjort flera olika munövningar som att blåsa bort fjädrar, blåsa in fiskar.

Vi spelade in en film som barnen själva hittat på; En spännande historia. Den utspelade sig i skogen och innehöll KIM, spöken, tiger och pilar/programmering/. Tre av barnen filmade berättelsen helt själva.

Terminens uppdrag var att ta kort med ipaden hemma på sitt hus och vad barnet tycker om att göra utomhus. Stolta barn som berättade om sitt hus.

Vi upplever att vi väl har arbetat mot våra mål och resultatet är gott.

Vi avslutade årets tema med ett äventyr som gick ut på att barnen utvärderade arbetet de gjort under året med hjälp av frågor och uppdrag i skogen. Barnen fick uppdrag i äventyret som tex att dela ord, skriva lätta ord med pinnar och frågor kring sagor vi jobbat med....Vilken av Petters getter brukar vara julbock varje år?

 

 Barnintervjuer September 2016

Vi läste en saga/ Pelles hammare av Jan Lööf/ för barnet först.

Sedan fick barnet peka på den första bokstaven i sitt namn. Detta klarade de allra flesta av barnen som var fyra och fem år. Medan det var svårare för treåringarna. Ett av barnen pekade på hela sin familjs bokstäver och t.om sa det är pappas andra bokstav i sitt namn osv.

Vi frågade om barnet kunde peka på några fler bokstäver och säga vad de heter.... Några av fyraåringarna kunde många bokstäver, ett barn kunde namnge tjugoen bokstäver och flera barn kunde fem till sex bokstäver.

Barnet fick dra ett bildkort och rimma på det. Många kunde redan rimma och för några var det mycket svårt.

Exempel på rim som kom upp var; fat-lat, polis-ris, kjol-pool, bil-sil, sko-po, kjol-sol, mössa-bössa, polis-fis och haj-paj. Nonsens rim och rimord. några av de yngre barnen har svårt för att rimma och säger som exempel; ost-råtta....

Som avslutning fick barnet återberätta sagan som de hörde inledningsvis. Barnen berättade olika utförligt och ett av barnen kunde återge hela boken exakt. Exempel på återberättningar; Pelle har fått ny ficklampa och skrot. Pelle har fått ny ficklampa, han skulle ge farbror Sven pannkakor, rädd för skopan, skrot, träd och skuggan. Pojken hade en ficklampa. En massa läskiga saker det var inget farligt bara sopor, buskar och träd. En läskig gubbe. Farbror Sven skulle ha pannkakor. Läskiga saker, gubbe, gorilla, ge pannkakor, leta ficklampa och hunden följde med.

 

 Barnintervjuer Maj 2017 efter temaavslutning.

Vi började med att läsa boken Råttfångaren från Hameln av Iben Clante.

Efter boken fick alla barnen peka ut första bokstaven i sitt namn. De äldsta kunde  peka ut/namnge alla bokstäverna i sitt namn, samt även familjens bokstäver.

En stor del av barngruppen kan alla/hela alfabetet. De som kunde få/inga bokstäver kan nu några fler. Ett av barnen lärde kompisarna en alfabetssång som de sjunger och har till stöd för att komma ihåg alla bokstäver. Ett av barnen läser nu och några ljudar.

Större delen av barngruppen kan nu rimma vanliga rim och nonsensrim. Men vi har också upptäckt några av de äldre barnen som inte förstått rim. Ett barn gör logiska kopplingar som tex strumpa -fot, tand-napp men hör inte att rim ska låta lika i slutet av ordet.

Barnen fick nu återberätta sagan om Råttfångaren från Hameln. Många av barnen kunde berätta historien helt eller delvis. Ett av barnen fångade andemeningen i sagan. "Man ska inte följa efter någon. Man ska inte luras. Inte stänga in barn. Han spelade vacker melodi."

Ett annat exempel; " Råttfångaren tog bort råttorna, barnen försvann, vuxna letade efter barnen, råttfångaren spelade för barnen." 

 

 

ANALYS

Att Kim introducerar temat via ett äventyr och även avslutar temat har varit ett framgångskoncept.

Det var även bra att arbeta i mindre grupper och utifrån ålder för att göra temat inspirerande och möta barnen på deras nivå.

Att göra föräldrarna delaktiga i temat genom "uppdrag" är viktigt för att involvera hemmet i förskolans värld.

Temat var så inspirerande för både barn och vuxna. Glädjen och engagemanget hos pedagogerna har spridits barnen. Pedagogerna har kommit på fler situationer/material under temats gång. Barnen har fått utveckla temat genom sina intresse.  

UTVECKLING

Kim har nu gått på semester för att återkommer som en glad överraskning till hösten.

Vi kommer att fokusera ännu mer på barnens intresse och vad de vill lära sig om nästa tema.

Vi kommer att fortsätta att använda oss av äventyrspedagogik, barnintervjuer, föräldrauppdrag och att barnen blir delade i mindre grupper.

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: