Språk och matematik

Vi kommer att arbeta med värdegrund och förskolans uppdrag samt dess mål och riktlinjer. Fokusområden i detta temaarbete är matematik och språk. Vi vill öka barnens språkliga förmåga och den språkliga medvetenheten och synliggöra matematiken i vår vardag.

Förväntat resultat (utvärderas som resultatkvalitet)

Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

Vi vill att barnen ska få en större ordförståelse. Att barnen känner igen och visar intresse samt ökad får förståelse för olika begrepp t.ex mängder, tal, antal, färg, geometriska former, tid, mätning och ordning.

Vad är det allra viktigaste barnen ska få med sig (kunskap, förmåga, känsla, förståelse, verktyg, startskott till… )?

Ökad kunskap, nyfikenhet och förståelse för lägesord, mängder, tal, antal, färg, geometriska former, tid, mätning, ordning och  dess betydelse och innebörd. Ett startskott till det livslånga lärandet med en känsla av att lärande är lustfyllt.

Hur ska det märkas på barnen?

Att barnen får lättare att kommunicera och därmed också ökar sina verbala möjligheter till att lösa konflikter. De förstår och använder begrepp bättre i sitt rätta sammanhang. De förklarar och förstår instruktioner vid tex påklädningssituationer, 

Hur bidrar det till barnens långsiktiga utveckling?

Genom att använda lägesord och matematiska begrepp i många och varierade situationer får orden en rik och flexibel innebörd för barnen. De rätta begreppen blir en känd kunskap som de kan vidareutveckla i skolan och livet.

Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort? 

Ökad ordförståelse av lägesord och matematiska begrepp. Barnen får lättare att förstå instruktioner. Att förstå lägesorden och de matematiska begreppens innebörd är i många sammanhang en förutsättning för att veta vad som menas och förväntas exempelvis när vi säger ta byxorna först och skorna sist. En större ordförståelse leder till mindre frustration p.g.a missförstånd och ger därmed en lugnare och tryggare barngrupp.
...

Mål enligt läroplan

Ramar för arbetsområdet - struktur (utvärderas som strukturkvalitet)

Obs! Skriv inga namn på barn eller personal

Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

De dagliga omsorgssituationerna såsom påklädning, blöjbyten och matsituationen. Vid samlingar t.ex. med dans, sång ,sagor, dramatisering och andra övningar. En del av barnen kanske inte visar intresse och vill ej delta - de får vara med i samma rum utan att delta, genom att inte tjata sätts ingen press på dem och förhoppningsvis upptäcker de att vi gör något spännande som lockar med dem efter en stund. Vi har en tillåtande lärmiljö med kompetent personal d.v.s pedagoger som är medvetna och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Vi arbetar med öppna frågor, hur och varför. Handling och konsekvenser, "vad händer om du gör så?" och utmanar barnen på deras individuella utvecklingsnivå. Vi ändrar i vår inomhusmiljö efter barnens intresse och behov. När ordinarie pedagoger är frånvarande av olika orsaker så kan verksamheten påverkas. För få personal och stora barngrupper kan vara ett hinder då tidspress och stress kan skapas vilket kan försämra den pedagogiska dialogen. Det kan var svårt att hinna bemöta, bekräfta och utmana varje enskild individ.

Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

De är nyfikna och har en vilja att utforska, uppleva och lära. Barnen har kunskaper inom ämnet sedan de var på yngreavdelning, som de använder och utvecklar. De äldre hjälper de yngre. Desto mer ansvar som de får desto mer växer de.

Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

Vi är utbildade förskollärare och har ett gott samarbete.

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta?

Ht. 17 och  Vt. 18

Vilka arbetsformer (grupp, enskilt, par, ute, inne...)?

Både i stor och liten grupp. Både utomhus och inomhus.

Vilket material?

Befintlig material, naturmaterial och eventuellt ny inköp.

Till vilken kostnad?

...

Hur vi genomför arbetsområdet - process (utvärderas som processkvalitet)

Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för dem? Hur organiserar vi aktiviteterna?

- Lekar och spel.
- Pyssel.
- Samlingar.
- Promenader.
- Skogen.
-Gymnastikhallen.
- Musik.
- Utforskande och undersökande .
- Uppdrag.
- Måltider, på- och avklädning, toalettbesök och andra rutinsituationer.

- Veckans värdar.

Vilka arbetssätt ska vi använda? Hur tänker vi att de gynnar det vi vill ska hända?

Barnen får utforska med hela kroppen vilket gynnar barnens läroprocess då barn utifrån fenomelogisk teori lär med hela kroppen. Vi arbetar utvecklingspedagogiskt då vi lyssnar av barngruppen, vad är de intresserade av och vart befinner de sig kunskapsmässigt?
Vi går inte för fort fram. Innan vi går vidare med nästa område så kollar vi av att barnen har befäst kunskapen i det vi tidigare arbetat med.
Tillåtande förhållningssätt -med ansvar (tex ett Nej ska följas av förklaring).

Vilka är de kritiska aspekterna för att barnen ska förstå…? Vad kan bli klurigt för barnen/hur kan vi undvika det? Ska vi undvika det?

Det är viktigt att vi inte ger för svåra lägesord och matematiska begrepp, de ska inte känna att de misslyckats, varav det är viktigt att individanpassa utmaningarna.

I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

Hela tiden i verksamheten.

Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet? 

På planeringstid, tillsammans i personalgruppen. 
Reflektionstid med barnen.

...

Föräldrarnas upplevelse - service (utvärderas som servicekvalitet)

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

Vi försöker alltid tillmötesgå föräldrars önskemål i den mån det är möjlig.

Vad vill vi att de ska märka på barnen?

Att det vi gör här ger avtryck i deras vardag hemma. Att barnen berättar om det vi arbetar med, och att de utvecklar nya kunskaper och färdigheter inom ämnena.

Hur vill vi att de ska medverka till att barnen utvecklar...?

Genom dialog vid lämning och hämtning med vårdnadshavare och genom att skriva på almanackan i hallen och på Unikum vad vi gör synliggörs vårt lekfyllda lärande för vårdnadshavare och de ser vad vi arbetar med.  Vår förhoppning är att det väcker deras nyfikenhet och att de frågar barnen om mer detaljer med följdfrågor. På så sätt ges barnet ytterligare möjlighet att bearbeta upplevelsen vilket ger barnen ett fördjupat lärande.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,