Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Svenska åk 6

Skapad 2016-06-16 12:20 i Västerholm Grundskolor
Grundskola 6 Svenska som andraspråk Svenska

Detta är en övergripande planering för hela svenskan i åk 6 där hela innehållet och alla kunskapskrav är med. Här kan du få en översikt för hur du uppfyller målen.

Innehåll

Syfte

Kopplingar till läroplan

  • Sv
    Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • Sv
    Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • Sv
    Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • Sv
    Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • Sv
    Syfte söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

År 6 Centralt innehåll - Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
  • Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Så här ska vi arbeta

Så här ska vi arbeta med att läsa och skriva berättande texter och sakprosatexter

  • Läsa skönlitteratur, skriva läslogg och ha boksamtal. Vi läser några skönlitterärt betydelsfulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk.
  • Genrer vi arbetar särskilt med (texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag):

- tidningstexter (t.ex. reklam, insändare, reportage, nyhetsartiklar)
- berättande texter (miljö- och personbeskrivningar, dialoger, parallellhandling och tillabakblickar)
- dramatik
- argumenterande texter

  • Språkets struktur och textuppbyggnad:

- huvudsats, bisats
- sambandsord
- styckeindelning
- meningsbyggnad
- synonymer och motsatsord (fr.a. SVA)
- ords över- och underordning (fr.a. SVA)
- satsmelodi och uttal (fr.a. SVA)

Så här ska vi arbeta med att tala, lyssna och samtala

  • Argumentera i olika situationer och frågor, exempelvis genom debatter.
  • Muntlig presentation i helklass med hjälpmedel (t.ex. stödord, bilder och digitala medier). Öva presenationsteknik och hur gester och kropsspråk påverkar presentationen.

Så här ska vi arbeta med språkbrukSjälvständigt göra tankekartor och stödord utifrån en text.

  • Veckans ord.
  • Träna på att skriva olika typer av texer med olika mottagare och syften.
  • Studera olika dialekter i svenska genom att lyssna och läsa. (Ej SVA)
  • Läsa om våra minoritetsspråk. (Ej SVA)
  • Ta upp centrala likheter och skillnader i de nordiska språken. (Ej SVA)


Så här ska vi arbeta med informationssökning coh källkritik

  • Söka fakta på Internet och träna sig i hur man ska använda olika sidor på Internet. Vad är sant? Hur vet man det?
  • Träna strategier i informationssökning för att kunna värdera källan.
  • Kunna avgöra om en källa är värd att använda.

Matriser

Sv SvA
Kunskapskraven i svenska i slutet av åk 6 på enklare svenska

E
C
A
Läsflyt och lässtrategier
Du kan med flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar ganska bra.
Du kan med bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar bra.
Du kan med mycket bra flyt läsa skönlitteratur och faktatexter för barn och ungdomar. Du använder metoder som fungerar mycket bra.
Läsförståelse
Du har ganska bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör enkla sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett ganska bra sätt.
Du har bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör utvecklade sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett bra sätt.
Du har mycket bra läsförståelse när du läser olika texter. Du gör välutvecklade sammanfattningar av innehållet i tidsordning. Du kommenterar innehållet på ett mycket bra sätt.
Texters budskap
Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett enkelt sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv har varit med om. Du beskriver på ett enkelt sätt vad du tyckte och tänkte när du läste.
Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett utvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv har varit med om. Du beskriver på ett utvecklat sätt vad du tyckte och tänkte när du läste.
Du kan förstå och diskutera olika slags texters budskap på ett välutvecklat sätt. Du gör det med hjälp av vad du själv har varit med om. Du beskriver på ett välutvecklat sätt vad du tyckte och tänkte när du läste.
Textgenrer och språklig variation
Du kan skriva olika slags texter med ganska tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett ganska bra sätt och ditt språk är ganska varierat.
Du kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett bra sätt och ditt språk är varierat.
Du kan skriva olika slags texter med mycket tydligt innehåll. Dina texter är uppbyggda på ett mycket bra sätt och ditt språk är mycket varierat.
Skrivregler och skiljetecken
Du kan på ett ganska bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken.
Du kan på ett bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken.
Du kan på ett mycket bra sätt använda viktiga regler för hur man skriver, stavar och använder skiljetecken.
Berättande texter
Du kan skriva berättande texter med enkla beskrivningar och enkel handling.
Du kan skriva berättande texter med utvecklade beskrivningar och utvecklad handling.
Du kan skriva berättande texter med välutvecklade beskrivningar och välutvecklad handling.
Källkritik
Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt hur informationen kan användas.
Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt hur informationen kan användas.
Du kan söka och sätta ihop information från några källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt hur informationen kan användas.
Olika källor
Du kan sätta ihop information från olika källor och använda enkla beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett ganska bra sätt.
Du kan sätta ihop information från olika källor och använda utvecklade beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett bra sätt.
Du kan sätta ihop information från olika källor och använda välutvecklade beskrivningar och egna ord. Du använder ord som hör ihop med det du skriver om på ett mycket bra sätt.
Bild och text
Du kan på ett ganska bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande.
Du kan på ett bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande.
Du kan på ett mycket bra sätt använda bilder eller andra konstnärliga uttryck tillsammans med dina texter för att göra budskapen starkare och mer levande.
Bearbeta texter
Du kan ge enkla omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett ganska bra sätt.
Du kan ge utvecklade omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett bra sätt.
Du kan ge välutvecklade omdömen om innehållet i texter. Du förbättrar dina texter med hjälp av omdömen på ett mycket bra sätt.
Ordförråd (SVA)
Du har ett ganska bra ordförråd som du använder när du pratar på ett enkelt sätt med andra om saker du känner till.
Du har ett bra ordförråd som du använder när du pratar på ett utvecklat sätt med andra om saker du känner till.
Du har ett mycket bra ordförråd som du använder när du pratar på ett välutvecklat sätt med andra om saker du känner till.
Samtala
Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett ganska bra sätt.
Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett bra sätt.
Du kan ställa frågor och säga vad du tycker om saker som du känner till så att samtalet fortsätter på ett mycket bra sätt.
Tala (SVA)
Du kan använda metoder som fungerar ganska bra för att du ska förstå och bli förstådd när du pratar.
Du kan använda metoder som fungerar bra för att du ska förstå och bli förstådd när du pratar.
Du kan använda metoder som fungerar mycket bra för att du ska förstå och bli förstådd när du pratar.
Muntliga redovisningar
Du kan förbereda och hålla en enkel muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar ganska bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett ganska bra sätt.
Du kan förbereda och hålla en utvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett bra sätt.
Du kan förbereda och hålla en välutvecklad muntlig redovisning med början, innehåll och slut som fungerar mycket bra. Du anpassar din redovisning till de som lyssnar och till budskapet på ett mycket bra sätt.
Minoritetsspråk och dialekter
endast de som läser svenska (ej SVA)
Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett enkelt sätt om dialekter och andra språkliga varianter i svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk.
Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett utvecklat sätt om dialekter och andra språkliga varianter i svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk.
Du kan ge exempel på minoritetsspråk i Sverige och diskutera på ett välutvecklat sätt om dialekter och andra språkliga varianter i svenskan. Du ger exempel på likheter och skillnader mellan svenskan och andra nordiska språk.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: