Geografi åk 6 ht/vt 2016/2017

Geografi åk 6 ht/vt 2016/2017

Utkik 4-6 Geografi Nätbaserad

v.42-50

Kap. Tema Norden- Natur och kulturlandskap

Kap.Tema Europa- Natur och kulturlandskap

Uppgift: Ekologiskt jordbruk. Vad är ekologiskt jordbruk? Vilka för och nackdelar har ekologiskt jordbruk.

Kap. Tema Norden- Nordens befolkning

Kap. Tema Europa- Europas befolkning

Diskutera: Varför lever folk längre?

Uppgift: Nordiska ministerrådet

Tänk dig att du sitter på möte i det Nordiska ministerrådet och representerar Sverige. Ni ska på mötet tillsammans med de andra nordiska länderna komma överens om viktiga samarbeten. Du ska förbereda detta möte och skriva ner tre olika utmaningar som kräver samarbete mellan de nordiska länderna. I rutan nedan har du förslag till olika utmaningar men du får gärna skriva egna förslag också.

• Minska den globala uppvärmningen, ungdomsarbetslöshet, minska utsläppet av farliga ämnen, vara sparsam med naturresurser, skydda djur och växter, öka jämställdheten, fler förnybara energikällor.

Skriv tre utmaningar som du valt ta upp på mötet. Förklara varför du valt just dessa tre utmaningar genom att: Skriva varför det är viktigt att Norden arbetar med just dessa utmaningar. Ge exempel på vad som kan hända om Norden inte arbetar med dessa utmaningar. Vilka konsekvenser kan det få? Ge exempel på vad Norden kan göra gemensamt för att arbeta med dessa utmaningar. Ge exempel på vad Sverige kan göra själv. Skriva på vilket sätt det är bra för oss och andra om Norden klarar dessa utmaningar.

(Fråga läraren om ni kan göra ett rollspel där ni har ett eget nordiskt ministerråd.)

Kap. Jorden formar och formas.

Uppgift: Vulkaner: Ta reda på var det finns flest aktiva vulkaner i världen. Titta på kartan i boken. Sätt ut dem på en världskarta. Varför tror du att de finns just här? Ta reda på vilken vulkan som haft utbrott senast och var den ligger.

Kap. Jordens naturresurser. Vatten – fältstudier. Vad använder du vatten till?

Gör en lista på allting som du använder vatten till. Skriv dag för dag för en hel vecka. Jämför din lista med en lista från en klasskamrat. Vad har ni skrivit som är likadant? Vad skiljer sig? Vad kan ni göra för att inte slösa med vatten? Ge flera exempel. Ta reda på var närmaste vattenreningsverk finns. Ta reda på var ditt dricksvatten kommer ifrån. Gör en tabell över olika länders förbrukning av vatten per person och dag. Ta även med länderna nedan. Räkna ut skillnaden i vattenförbrukning för respektive land jämfört med Sverige. Sverige 160 liter vatten, USA 570 liter vatten och Etiopien 20 liter vatten.

v.13-23

Miljö, människor och levnadsvilkor.

Utkik i världen

Ojämna levnadsvilkor i världen.

Hur är det där? Skriv en faktatext eller berättelse om en kille eller tjej som bor på en annan plats än du. Gör så här:

Bestäm först om du ska skriva en berättelse eller en faktatext. Bestäm vilken plats/vilket land du vill att berättelsen eller faktatexten ska handla om. Ta reda på så mycket information som du kan genom att använda dig av kartorna här i boken, kartboken och internet. Till exempel: Hur fungerar sjukvården på platsen? Är det hög eller låg barnadödlighet?Finns det många sjukdomar i området? Hur fungerar skolan? Finns det skolor? Är de gratis? Går alla barn i skolan? Har alla tillgång till friskt vatten? Vilka naturresurser finns det? Läs igenom din information. Vad kan du använda i din berättelse eller faktatext? Skriv berättelsen eller faktatexten. Jämför med hur du själv har det. Beskriv både likheter och skillnader. Skriv denna text efter din berättelse eller faktatext.

Kap. Hållbar utveckling. Världen har blivit bättre men utmaningen? Inleds med diskussion först i helklass, sedan i mindra grupper. Diskutera vad som menas med hållbar utveckling. Sammanställ punkter från varje grupp i helklass. Avsluta med att läsa Vad kan jag göra? Gör eleverna något av detta? Kan eleverna börja göra något av detta? Har de egna förslag (som är rimliga)?

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt. Vi kommer att arbeta med insamlingar av geografisk data från närområdet, tillexempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Detta genom statistik framtagen av både staten och av oss själva. (Skolplus)Namngeografi.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att förautvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utveckladeresonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har godakunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.