Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Regnbågens projektbeskrivning 2016/2017

Skapad 2016-08-11 11:15 i Regnbågens förskola Falkenberg
Mall för Projektbeskrivning för Falkenbergs förskolor med start våren 2016.
Förskola
Bygg och konstruktion, ute och inne. Vi vill skapa förutsättningar för barnen att uttrycka de "hundra språken" genom olika sinnen. Vi vill uppnå det genom att förändra lärmiljöerna inne och utomhus.

Innehåll

Uppstart projektplanering

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering?

Våra erfarenheter är att vi ständigt behöver arbeta med en föränderlig lärmiljö. Viktigt att tillföra matererial, tankar, erfarenheter, forskning och nya ideer så att projektet hålls levande. Vi hoppas och tror att vi med höstens förutsättningar ska få projektet att bli mer levande i vår verksamhet. Vi planerar att förändra vår utemiljö då vi sett att gården inte är tillräckligt stimulerande och utmanande för vår barngrupp. Vår tanke är att kunna koppla ihop vår lärmiljö inne och utomhus med inspiration från naturen i vårt närområde. Vi kommer observera barnens intresse och behov och ta tillvara på det i vår förändring av lärmiljöerna. Ifrån föregående utvärdering såg vi att barnen intresserade sig mycket för bygg och konstruktion i den fria leken och utifrån det bestämde vi oss för att ha det som tema under läsåret -16/17. 

Formulering av syfte

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför? (tänk på det pedagogiska innehållet)

Syftet är att utgå från barnens intresse när det gäller bygg och konstruktion. Under projektets gång vill vi skapa förutsättningar för barnen att uttrycka de hundra språken genom olika sinnen. Vi vill uppnå det genom att förändra lärmiljöerna både inne och utomhus.

Föräldrarnas delaktighet

På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i projektet?

Vi startar upp projektet genom att ta med barnen i mindre grupper till skogen och bekanta oss med pinnar och naturmaterial på sin ursprungsplats. Vi kommer även bjuda in föräldrarna till en fixarkväll för att skapa en mer utmanande utemiljö på vår gård. Detta bidrar till att föräldrarnas delaktighet ökar genom att vi tar tillvara på deras olika kompetenser och bidragande av material. Under projektets gång kommer vi att dokumentera både på Regnbågens dokumentationsvägg och i Unikum.  

 

 

Iscensättning av lärmiljön utifrån fokusområde/nyfikenhetsfråga

Vilken verksamhet vill vi erbjuda under inskolningen/barnens undersökningsperiod? (Se arbetsgången som ett stöd.)

Vi vill erbjuda miljöer där barnens nyfikenhet och kreativitet kan utmanas och utvecklas, både enskilt och i samspel med andra barn eller vuxna. Vi vill att materialet ska vara utmanande och stimulerande och finnas tillgängligt på barnens nivå under hela dagen.

 

Vi kommer att göra förändringar av vår utegård genom att utgå ifrån observationer av barnens intresse och behov. Det vi har sett är att det finns ett intresse av fysisk utmaning, genom exempelvis att balansera, krypa, klättra och hoppa. Detta kommer vi tillgodose genom en hinderbana. Ett stort intresse i barngruppen är våra cyklar. Vi vill ta den leken ett steg längre genom att tillföra en bensinstation, parkeringar och mätverktyg. Vi planerar att ta bort våra gungor för att istället erbjuda en bygghörna med material som rör, bildäck, lastpallar och kabeltrummor för att vi såg att barnen visade intresse för bygglek. Då vi emellanåt spelat luffarschack i sandlådan vill vi skapa en permanent spelplan på gården. Barnen har letat efter djur/småkryp på gården en längre period och för att hjälpa barnen forska kring djuren ska vi sätta upp foton på djuren barnen hittat. Efter att ha observerat barnen i den fria leken ute på vår gård såg vi att barnen iscensatte olika fordon genom att vända upp och ner på ett bord, därför vill vi erbjuda barnen ett fordon för att utveckla leken vidare. 

 

I vår lärmiljö inomhus tänker vi fokusera på bygg och konstruktion, vårt byggrum kommer att förändras till att inspireras från naturen och göra materialet lättillgängligt. Vi kommer även att möblera om bland vårt byggmaterial för att hitta platser där materialet kan användas på nya sätt. Vi tänker även ta in mer naturmaterial i vår verkstad för att ge barnen möjlighet att skapa och vara kreativa tillsammans med naturen.

 

Arbetssätt, organisation och struktur

Hur ska vi organisera veckan/dagen? 

Vi kommer organisera utförandet av projektet genom att tillämpa mindre grupper oberoende av ålder/kön. Grupperna kommer arbeta både inomhus och utomhus. Vi tillämpar detta 2-3 gånger i veckan när vi har som flest barn. De andra dagarna låter vi barnen själva utforska de nya miljöerna. Vi vill ge barnen möjlighet att förstå sin omvärld genom nya begrepp i ett sammanhang. 

 

Kompetensutveckling

Forskning om projekt
Ordet landart betyder att barnen/barnet gör sina konstverk i form av bygge och konstruktion av naturmaterial eller andra material som man placerar på marken i form av olika byggen, mönster, former eller egna gjorda tavlor. Dessa konstverk sparas med fotograftering, eller som film. Skaparna av landart var Dennis Oppenhaim, Walter De Maria, Robert Smithsson och Richard Long (ne.se)

 

Utomhuspedagogik

Att använda uteomhusmiljön i sin undervisning kan vara utgångspunkt för att skapa nyfikenhet och lärande hos barnen. Pedagogen ska vara medupptäckare och medupplevare, vilket innebär att pedagogen behöver vara lyhörd inför barnens behov och intressen. Att använda sin närmiljö som ett rum i lärande och göra det kontinuerligt i sin verksamhet, behövs närmiljön vara en utgångspunkt. Långa promenader kan vara skrämande och jobbiga både för personal och för barn. Då är en närliggande skog eller förskolegården utmärkt plats för utforskande och lärande. Om förskolegården är trist och inte utmana och spännande för barngruppen så gör om den, och skapa olika rum på gården. Rummen på gården bidrar till kreativa, spännande lekar och mer utforskande och utmanande lärande och utveckling. Utomhuspedagogiken är en pedagogik som ger olika variationer och nya möjligheter till lärande (friluftsfrämjandet, 2002).

Ute i naturen kan barnen leka, sammarbeta, röra sig och utforska. Det är viktigt att man väljer aktivitet/ övning som passar barngruppen, årstiden eller platsen man befinner sig i. Ibland är det viktigt att barnen få göra aktiviten upprepande gånger för att aktiviten ska gå ner på djupet (naturskoleföreningen).

Enligt Vetenskapsrådet (2008) visar forskning att den fysiska miljön har betydelse för barns lärande tillexempel bättre rumsuppfattning. Den fysiska läromiljön kan inspirera barnen och ge barnen ett meningsfullt lärande och ett lustfullt lärande vilket även förskolan och pedagogerna ska präglas av.  De fysiska rummen och hur dess utformade avgör de sociala relationerna på förskolan.  Rummens utformning vad rummen ska användas till, hur rummen är lämpliga för olika sorters lekar/ aktiviteter och vilka av rummen personalen vill ha mest uppsikt och kontroll över. Utifrån forskning bör man inreda rummet så att det finns tydliga avgränsningar för olika stationer/lekar/lärmiljöer för att lärandet ska kunna utveckla. Det är viktigt att barnen får tillgång till löst material som de själva kan ta fram och ändra om så de blir anpassat utifrån barnen olika behov och intressen.

Bygg och konstruktion och mattematik.

Enligt Annika Persson (2007) får barnen nya erfarenheter och utvecklar sin förståelse av grundläggande rumsuppfattning genom bygg och konstruktion lek mellan olika material. Rumsuppfattningen handlar om att känna, utföra och beskriva olika föremål tillexempel stor, liten, tung, lätt, högt och lågt. Det handlar om att känna igen olika geometriska former som tillexempel kvadrat, triangel och cirkel. Barnen kan urskilja olika och avbilda mönster i sitt byggande och konstruerande som blir till en helhet (naturskoleföreningen). För att bilda en helhet utifrån ett mönster kallas för Tessellera, vilket inom matematiken menas att man fogar samman geometriska figurer så de täcker en plan yta Dahl och Nordqvist (2010).

Byggleken är ett uttryck för de inre bilderna som skapas av erfarenheter och upplevelser i fantasi. De kan bearbetas i leken och bli föremål för geometriska upptäckter och fantasifullt skapande. Barnen utvecklar sin visualiseringsförmåga när de föreställer sig hur något kommer se ut och när det är färdigt. Barnen möter bygglek inomhus och utomhus med olika material i olika samanhang och i olika fokus. Byggleken har oftast ett lekinnehåll, där figurer tillexempel legogubbar och djur gör att byggleken får rollekar, där barnens bygglek går vidare till ett konstruktionsarbete.

 

Matematiken är inte längre siffror, addition och subtraktion, det handlar mer om självförtroendet och fantasin genom att lösa olika typer av problem. Matematiken är en del av verkligheten. Vi använder oss av matematiska begrepp dagligen. De vanligaste orden är jämförelseorden, lägesorden och tidsorden men även mönster och sortering. I vår undervisning kan vi lära barnen det matematiska språket med kroppen tillexempel över och under. Det är viktigt att vi pedagoger använde de korrekta orden från början för det blir lättare för barnen (Persson, 2007).

Utifrån Dahl och Rundgren (2004) innehåller matematiken olika sorteringar och yngre barn tycker om att sortera på deras egna villkor, genom att fråga dem hur de tänker kan vi sätta mer matematiska ord på deras tänkesätt. Utifrån sortering kan barnen öva sin förmåga att utmana sig själva genom att utveckla den och använda den på olika sätt och även tolka andras sortering och se utifrån sina kompisar olika perspektiv. Andersson och Kowalski (2010) anser att det är viktigt att pedagogerna på förskolan använder sig av de matematiska begreppen tillexempel tid, form, storlek, volym, vikt och läge. Att Förskole pedagogerna måste vara medvetna om att matematik kan finns överallt, och att vara tillsammans med barnen att se matematiken utifrån barnets perspektiv ur deras vardags situationer.

 

Dokumentation

Enligt skolverket (2012) ska vi pedagoger uppmärksamma och dokumentera relationer mellan barnen/barnet och det som händer runt omkring personen. Då kan vi få se vad barnet/barnen intresseras och vilka behov och erfarenheter och frågor som barnen/barnet fångas av. På så sätt kan man forma och omforma verksamheten så att den dagliga tillvaron blir stimulerande, utvecklande, intressant, rolig och meningsfull för alla i barngruppen. Utgångspunkten för pedagogisk dokumentation är att ”lyssna in” barnen och synliggöra det i dokumentationen. När vi lyssna in barnen och är medskapare tillsammans med barnen kan vi fånga barnen i deras olika läroprocesser och skapa kunskap och lärande. Detta kan fånga det med fotografering eller anteckna det som sker. Barnen ska vara delaktiga i den pedagogiska dokumentationen.

 

 

Literaturlista  från forskning

Fridluftfrämjande (2002), lära ute, upplevelser och lärande i naturen.

Naturskoleföreningen, leka och lära matematik ute i förskolan.

Persson, A. (2006) Rumsuppfattning och bygglek. Doverborg (red) Små barns matematik (s.89) NCM, Göteborgs universitet 

Andersson, B-M, Kowalski, S.(2010). Så mattefrö, matematik i förskolan. Stockholm: Bonniers

Dahl, K., Rundgren, H. (2004). På tal om matte i förskoleklassens vardag. Stockholm: Utbildningsradion (UR).

Dahl, K., Nordqvist, S. (2002) Matte med mening. Alfabete bokförlag

Skolverket (2012), uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, pedagogisk dokumentation.

Vetenskapsrådet. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskolan och förskoleklass och fritishem. Stockholm: Vetenskapsrådet

 

 

* Inspirationsdag (Utomhuspedagogik) med Mats Andersson

* Apt med boken "Pedagogisk miljö i tanke och handling" i fokus.

* Faktisk fantasi - kompendium från skolverket.

* Processgrupperna.

* Utbyte med pedagoger/miljöer från andr

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för i miljön? Hur visar barn intresse? Vad uttrycker barnen och vilka uttrycksätt använder de? Hur agerar vi pedagoger i miljön?

 

Formulera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet inom valt fokusområde? Konkretisera läroplansmålen och skapa egna utvärderingsbara mål. Tänk även på BUN:s prioriterade mål.

Vi har utifrån BUN:s verrksamhetsmål prioriterat följande mål:

  • Inflytande, delaktighet och ansvar
  • Lärmiljö
  • Lärande organisation

Från Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10 kommer vi fokusera på följande strävansmål:

 

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

 Gör detta inlägg i personalbloggen.

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.

Kopplingar till läroplanen

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: